Artiklar

Skuld och skam.

2010-02-20 21:15 #0 av: kerstinjo

För att kunna gå vidare i livet och utvecklas till den vi egentligen är och leva det liv vi egentligen vill leva så handlar mycket om förståelse och att förlåta eller att acceptera och att sätta punkt för allt det som varit i vårt förflutna. Försök bara komma ihåg att vi alla behöver göra misstag för att kunna växa. Smärtan är vår lärare. Förlåt andra och dig själv för behovet att göra misstag för att kunna lära och växa. Det kommer att ge dig sinnesfrid.

Det är svårt att vara människa, därför förtjänar alla att bli förlåtna därför att de inte kunde göra bättre just då.

Du/jag/vi har begått misstag som alla andra. Vi är alla tillåtna att göra fel. Vi gör fel, du gör fel, alla gör fel någon gång.

Förlåtelse eller accepterande är en livsnödvändigt. Förlåtelse eller accepterande handlar inte om att glömma det man utsatts för, eller det man gjort. Inte heller är det att godta det eller glömma det. Det handlar bara om att vi släpper det, släpper taget. släpper taget och går vidare

Att vi kan sätta punkt. Förlåtelse är en process som många gånger måste få ta tid.

img-set.jpg

Låt det ta tid och gräv inte din egen grop, gräv inte ner dig.

Förlåtelse eller accepterande handlar om att vi släpper oförrätten, och att vi har modet att sätta punkt och gå vidare i livet. Att förlåta och acceptera kan vara arbetsamt och smärtsamt, oavsett om det handlar om andras svek eller ditt eget. Men det får dig att må bättre.

Lär dig acceptera eller förlåta för din egen hälsas skull. Att förlåta eller att acceptera är att i längden välja det möjliga framför det omöjliga, glädjen framför bedrövelsen. Det är att inse att vi är fria att välja
vad för sorts människa vi vill vara.

Att lära sig att acceptera saker som skett eller sker är inte alltid lätt. Oavsett vad vi och andra har gjort i det förflutna, handlar det om att acceptera att det var då och att det är över och färdigt. Vi kan inte ändra det förflutna. Vilka vi är idag och vilka vi vill vara i morgon är vad vi har kontroll över.

hope-balloon-small-girl.jpg

Det handlar således om att släppa allt som varit och att acceptera att det som har hänt det har hänt och vi kan inte göra något åt det, utan det enda vi kan göra något åt är det som kommer i framtiden genom att agera här och nu.

Du är värdefull. Här och nu!

Du vet väl om att du är värdefull.

Att du är viktig här och nu?

Du är unik, för det finns ingen annan som du.

 

Anmäl
2010-02-20 22:36 #1 av: knas65

Jag jobbar just nu med accepterande av det som varit, accepterande att jag är den jag är. För att kunna förlåta mig själv så måste jag först acceptera...

Det är sååå svårt att förlåta sig själv.

Men det är sååå skönt när jag känner att det faktiskt hänt saker med mig som är positiva i min tillfriskning från mitt medberoende...

Det är tuffa bitar att jobba sig igenom, men går jag igenom smärtan så kommer jag ut på andra sidan som en människa med mindre bördor att bära på.

Mina vänner i Al-anon som delat med sig av sina liv och erfarenheter har hjälpt mig förstå vad det är jag måste igenom..

Nu kan jag hjälpa andra som gått så vilse i sina liv.

Det är en mening med allt som sker. Absolut.

Anmäl
2010-03-02 04:40 #2 av: lua-

Jag sitter och gråter! Jag är har utsatt min älskade för så mycket skit, och ändå på något sätt... Jag är medveten om det nu när jag sitter här, samtidigt som jag gråter för att jag hellre hade haft en flaska vin här än honom. Han säger ofta "Jag är ditt andrahandval, alkoholen kommer före mig" och jag förnekar det alltid, men det är så sorgligt att det faktiskt är så just nu. Hur förlåter man det?

Anmäl
2010-03-16 16:21 #3 av: [Beavis]

Att släppa en oförätt eller att förlåta sig själv eller släppa minnet och skammen av det man gjort emot andra och/eller sig själv är otroligt svårt och något jag skulle beöva kunna. Ibland har man minnet av en oförätt för en person men är inte ens längre säker på vad det var? men ändå går man o kämpar med olustkänslan varje gång man ser dem... Otäckt och inte alls konstruktivt. Jag önska att jag kunde släppa.

Visst jag accepterar att det hänt. jag kan släppa sakerna som sådana men ändå gnager det inom mig och fyller min existens.. vet inte hur

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-02-18 15:44 #4 av: [Taz-Mania]

Beavis, känner som du.

Jobbar både med skammen och skulden emot hur jag förstört mitt eget liv och med oförätter som min nuvarande utsatte mig för under 1 års tid då han levde dubbelliv med ex och barn kontra mig som trodde att jag var hans förstahandsval. Han var inte fysiskt otrogen, men skälet till det är att hon inte ville ha honom. Han försökte, bakom min rygg. Mig lurade han i att jag var hans livs kärlek och allt. Vi pratar aldrig om det. Det har gått tid, ja, men det är bara några månader sen jag fick veta om sista lögnen. Julafton 2009. När han slängde ut mig och öjög som en häst travade för mig och jagade ex och barn. Jag kämpar fortfarande med gråten i halsen. Har både förlåtit och inte, bråkar aldrig med honom om det, vi pratar aldrig ens om det och han har inget behov av det heller. Han är sådan att han bara går vidare. Jag ligger vaken om nätterna och hjärnan kör repris på allt och vissa nätter klarar jag bara inte av att sova i sängen hos honom. Jag kämpar för att släppa både detta i mannen jag älskar och att jag förstört mitt eget liv totalt ekonomiskt för all framtid med mitt missbruk.

Anmäl
2011-02-19 03:27 #5 av: [Beavis]

Jag har (vad jag vet) bara blivit bedragen av en flickvän men det sitter i fast jag dumpade henne så fort jag fick veta. Har svårt att riktigt lita på min nuvarande fast jag vill.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-02-19 14:12 #6 av: [Taz-Mania]

Det är väldigt lätt att vara otrogen i dagens sms och internetvärld. Med mail och chattar osv, du behöver inte gå ut längre för att ha kontakter med andra som är över gränsen. Vilket gör det väldigt svårt att veta. Jag har själv blivit bedragen av några stycken ex på nätet. Och nuvarande har som sagt var jagat sitt ex bakom min rygg.

Otrohet ÄR svårt att förlåta!!! Ibland undrar jag ens om det går? Det är så djupt "personligt"...

Anmäl
2011-02-19 14:13 #7 av: [Taz-Mania]

Men jag försöker förlåta, intalar mig själv att jag har. Men alla dessa vakna nätter och svårigheter att närma mig honom skvallrar om smärtor som är väldigt djupa trots att han låtsas som ingenting och jag försöker förneka dem.

Anmäl
2011-02-20 10:54 #8 av: [Beavis]

#7 För att kunna stanna i er relation är du tvungen att förlåta och släppa det han gjort och trösta dig i det faktum att han inte verkar ha lyckats i sina ambitioner att få exet på rygg igen. Det är svårt och jobbigt men nödvändigt för att er relation inte ska bli giftig.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-02-20 16:33 #9 av: [Taz-Mania]

Jag går inte på honom för det han gjort, faktum är att vi aldrig ens pratar om det och jag försöker förlåta. Så jag är inte elak eller nåt sånt emot honom, inte ett dugg.

Anmäl
2011-02-25 00:00 #10 av: Kia

Att känna tillit till en annan människa är inget som iallafall kommer helt klart för mig, Dels för jag svikit så många gånger själv men också för jag blivit sviken själv också. Men det behöver inte handla om otrohet här utan det finns så många andra saker man kan känna sig sviken i eller annat. Framförallt har jag svikit mig själv så många gånger i mitt missbruk när jag sagt att jag aldrig mer ska. Men ändå är jag där igen så snabbt igen för jag behöver det jag missbrukar just då för att känna mig tillfredsställd eller för jag vill fly ngn känsla. Jag säger dock som #0 säger att alla är vi värdefulla. Det kommer alltid finnas ngn som är bättre än mig och SO WHAT det spelar ingen roll för vi är alla värdefulla som individer och det finns ingen som är mer värdefull än ngn annan.

Det gäller verkligen att släppa taget och gå vidare och är det så att man älter än då är man kanske inte färdig helt enkelt då kanske man måste berarbeta lite till

 

/Kram Kia

Anmäl
2011-02-25 00:18 #11 av: [Beavis]

Du har så rätt kia man kan ju bli sviken av vänner och bekanta också.För att inte tala om att man sviker sig själv med jämna mellanrum. jag bara högg till med det som dök upp i skallen först.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-04-12 22:41 #12 av: Josef Boberg

Det värsta Wi kan göra är att förlåta - och det bästa Wi kan göra är att TILLÅTA allt som har hänt att ha hänt - och att på förhand TILLÅTA allt som kommer att hända också - och alldeles oavsett hur mycket värre eller bättre det blir...

I annat fall så ber Wi ju per automaik INTE-böner http://josefboberg.wordpress.com/2009/05/13/register-bloggrubriker/#comment-1370, tyvärr tyvärr...Gråter

 

Anmäl
2011-10-22 22:42 #13 av: [ElisabethYL]

Har en kylskåpsmagnet med texten" den som inte gör några misstag gör oftast ingenting" - det ligger nog mer sanning än man tror där..

Men, att förlåta är en svår process som inte alltid går - då kan man försöka att nöja sig med att förstå.. (Har själv varit med om oförlåtliga svek, men efter flera år orkat komma till punkten att förstå, med bitterhet i sinnet och tror att jag får nöja mig där och satsa på mitt eget liv istället) Flört

Anmäl
2011-10-23 12:39 #14 av: Josef Boberg

Jo... - Elisa - att satsa på sitt eget liv - är nog det enda hållbara - tror jag.

Som jag ser det så kan Wi aldrig vara ensamma med oss själva - utan enbart tillsammans med någon eller några andra - som ej "taggar" på wårt sätt - och sådana finns det ju mååånga i wåra sociala "bubblor".

Så begreppet ensamhet - finns det nog goda skäl att radikalt omvärdera - tycker jag som är 70 år LivsErfaren.

Lycka till ! Oskyldighttp://vimeo.com/5244542

PS. Miljonär-länken fungerar ej.

Anmäl
2011-10-23 14:23 #15 av: [Beavis]

Kan man inte förlåta, kan man kanske i alla fall släppa det och gå vidare. för det förstör bara för en själv om man går och ruvar på oförrätterna man utsatts för. Sikta framåt,

Blir man inte förlåten av den man gjort orätt så får man acceptera skammen men man måste ändå även där kunna släppa och gå vidare annars hamnar man bara i en ond cirkel.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-10-23 14:25 #16 av: [ElisabethYL]

Precis som jag menade Glad

Anmäl
2011-10-25 17:58 #17 av: kerstinjo

#15 Så sant "Släpp taget"!

 

Anmäl
2011-10-25 22:31 #18 av: [Beavis]

Lättare sagt än gjort men jag har insett det själv och försöker gå vidare. orkar inte vara bitter längre, det gör ju inte saken bättre liksom

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2011-11-26 22:39 #19 av: kerstinjo

Eftersom jag varit borta länge från sajten, så tar jag mig friheten att putta på min egen artikel. Den blir aldrig inaktuell.

Anmäl
2012-02-02 16:25 #20 av: julklappen

Att förlåta andra är ibland enkelt, men att själv bli förlåten är inte alltid en självklarhet.Alla är vi olika.

Anmäl
2012-10-08 12:03 #21 av: mammialex

Jag kämpar mest med att förlåta mig själv... att acceptera att jag inte kan ändra på sådant jag gjort där jag tycker jag borde gjort annorlunda. Att inte älta.

Idag försöker jag verkligen leva och itne göra andra eller mig själv illa men ibland händer det ändå.

Att förlåta sig själv är den svåraste förlåtelsen tycker jag.

 

Anmäl
2012-10-08 13:56 #22 av: julklappen

Håller med dig mamialex. Man får verkligen hoppas på att när man dör, att de som man har gjort illa,(om inte förr) att de förlåter än då i allafall.

Anmäl
2012-10-08 23:02 #23 av: thenameless

Att gå vidare kan vara enkelt men det man lämnar efter sig kan vara svårt att hantera,  minnena finns alltid kvar

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence....

Anmäl
2013-11-29 21:33 #24 av: skogisarna

Denna artikel var bra att läsa och det stämmer så bra. Jag har haft ett långvarigt missbruk bakom mig och då följer mycket skam och skuld med. Jag har jobbat med detta under många år och idag har jag blivit förlåten och jag har förlåtit och accepterat mig själv.

Men nu är jag i en situation som gör att två av mina barn ger mig skuld och skam med elakheter och kränkningar..


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.