Jag slutade dricka för sju år sedan snart. Finns inte en Söndagmorgon jag ångrar det beslutet. Faktum är att jag har aldrig ångrat det men på Söndagmornar kan jag känna lite extra vilket bra beslut det var.

Du har tagit ett medvetwet beslut efter att ha fått en insikt. Fått  och fått förresten, kommit fram till är nog bättre för har du fått den så är det ju av dig själv!

Ja mina "sjuka saker" hände också vid påverkan av alkohol. Märkligt va?

Om fok inte respekterar att du inte dricker så tycker jag du ska fundera på om det är folk du bör umgås med? Hur friskt/vuxet beteende är det att inte respektera det?

Man säger bara nej. Svårare än så är det inte. Man har ingen alkoholplikt i detta land vad jag vet?

Jag tycker det går ganska bra att vara nykter på fester med alkohol. Det enda jag har problem med är människor som blir personlighetsförändrade av drickandet. Antagligen för att  jag själv blev det. Annars är det lugnt för mig.

Okej är man länge på en fest blir de drickande jävligt tråkiga fram på småtimmarna. Bladdriga och osammanhängande men jag stannar sällan så länge och gör jag det brukar det oftast finnas nån gravid eller chauför som man kan prata med…

pEr

Jag måste bara instämma, skönt vara nykter….varför alkohol, har lika kul utan

Jag är övertygad om att du klarar det bra, huvudsaken är att du bestämt dig….kramar o tänker på dig

Tack för uppmuntrande ord - det behöver jag!

Ja, det låter ju så lätt att bara säga nej, men det verkar som om folk inte tar en på allvar, speciellt inte eftersom jag varit party-djuret själv innan. De kommer ändå med drinkar som de köpt åt mig, och då känner jag mig alldeles för oartig om jag säger nej.. Men det ska bli ändring! Kanske får ta och beställa en liten skylt att hänga om halsen

Och ja, jag hoppas verkligen att jag klarar det! Jag behöver känna att jag kan lyckas med något just nu..

Kanske bäst låta bli att gå på fester innan du känner dig riktigt stark, kan nog bli jobbigt annars.

Förstår att det måste vara tufft i början men fortsätt kämpa på

#4 Om dina vänner kommer med sprit trots att du sagt att du inte vill ha är det ju taskiga. Men ett enkelt sätt att hantera det utan att förolämpa dem är att tacka och ställa ifrån dig drinken/ölen/snapsen på bordet eller liknande och inte röra den/dem. Polleten trillar så småningom ner hos dem. Frågar de varför du inte rört drinken de köpt dig? säger du bara att du inte dricker alkohol längre.

#4

Ibland måste man kanske vara oartig. Motivera med att du har druckit färdigt.

Ett knep är att köpa nåt alkoholfritt och gå omkring med så slipper andra "oroa sig" för att du är nykter.

När jag drack cola i början var det ingen som trodde det var bara cola!

pEr

Har spenderat nära 24h på resande fot, och det var lite småjobbigt att inte gå och sätta sig i flygplatsbaren eller köpa ett glas vin till maten, men det gick. På tåget hamnade jag brevid en kille som drack öl efter öl, och kände hur vidrigt han luktade ur munnen tvärs över mittgången. Då kändes det bra iaf.

Det är när man "umgås" nykter med personer som dricker man kommer till de största insikterna om alkoholen egentilgen. Beter man sig verkilgen på det viset? och fan vad de stinker….

Borde ju göra en till helnykterist direkt, om det bara var så enkelt, om inte annat var det väll uppmuntrande för dig den biten att inte ta en bira själv?

Hej "ettlitetalias" :-)

Precis som du så slutade jag dricka efter helgen.  Jag har funderat på det länge och insett att jag har ett problem. Jag har fattat att jag inte alls blir en trevligare person när jag dricker, som jag tidigare trodde, utan bara dum, pinsam och oansvarig. Dessutom har jag varit dum nog att tro att folk inte märkt att jag varit alkoholpåverkad, utan bara upplevt mig som mer öppen…men oj oj vad fel jag haft!

Jag hoppas precis som du att finna styrka att tacka nej till alkohol, men vet att det kommer ta tid och kräva stark motivation.

Lycka till! Skriv gärna och berätta hur det går för dig!

Likaså får ju även du fortsätta skriva om hur det går för dig freudiana.

Lycka till till dig med freudiana! Skriv gärna och säg hur det går för dig med! Kan nog vara bra att peppa varandra!

Önskar er båda lycka till, ni klarar det säkert

Hang in there, ettlitetalias! Du klarar att ta dig igenom dagen utan att dricka! Ta en dag i taget…och om några dagar kommer det fysiska begäret efter alkohol att vara borta

Vet inte om någon av er är tolvstegare? Men AA kan vara ett stöd , eller länkarna och liknande rörelser.

Nä, jag kör på sunt förnuft och viljestyrka.

Idag har de första prövningarna börjat tror jag. Folk som säger saker som "men du ska väl inte sluta dricka för alltid? Det är väl bra att du tar det lugnt ett tag, men du kan väl dricka vin eller så?" Och när jag förklarade nej, och sa att jag hoppas att jag inte blir bortvald i sociala sammanhang bara för det, för jag kan ju fortfarande umgås, så blev det en jobbig tystnad..

Jobbiga tystnaden… Ja för många som dricker är det ett problem när någon väljer att inte göra det. Jag vet inte om de påminns om att de kanske själva också har ett problem? jag hoppas att dina vänner inte slutar ringa dig när de gör något bara för att du inte dricker längre, men å andra sidan: Gör de det är det verkligen den typen av vänner du vill umgås med? som säkert din mamma skulle ha sagt

Men seriöst är det det+ om de skulle sluta ringa för en sån sak….

Igår kom ett bakslag. Mamma insisterade på "bara en öl till maten" när jag var på middag, och på kvällen mötte jag upp med en kompis, och hamnade med ett band som hade spelat tidigare på kvällen. Då de var mina idoler när jag var tonårspunkare, så gick det liksom inte att säga nej när de började dela ut drycker. Var väl lite "star struck".. Slutade med att jag faktiskt spydde på vägen hem, något jag aldrig gjort förr.

Vad tråkigt med ett återfall.
Men det är inte hela världen. Nästa gång klarar du av att säga nej!
Bara forsätt ditt liv utan alkohol nu :)

Ibland blir det fel.

Men då fortsätter man bara att göra rätt igen!

pEr

precis man börjar om och gör rätt med den kunskapen man fått.

Ettlitetalias: Kul att höra hur det går för dig! Bekymra dig inte för ett litet återfall, det är lätt hänt och särskilt i början. Om någon skulle "välja bort" dig i sociala sammanhang bara för att du inte dricker -då är det bara bra att bli av med dom för dom är inga vänner värda namnet!

Jag trillade också dit på en middag hemma hos mina föräldrar som trugade på mig ett glas vin (trots att de VET att jag har problem med alkohol!!!). Som tur var kunde jag hålla det till ett halvt glas vin och inget mer den kvällen.

Beavis: Jag har varit på AA möten, och på ett annat "tolvstegsprogram". Jag har sett att dom hjälper enormt många människor, men jag är inte en av dom. Alkohol är det MINSTA och mest lätt åtgärdade problemet i mitt liv, så det kändes inte som rätt forum för mig. Om jag skulle gå med i någon stödförening så vore det isf en för anorektiker, eller för kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp, eller för kroniskt deprimerade osv.

freudiana alla är ju olika och svarar på olika typer av terapi, och om anorexin och övergrepp är en större faktor i ditt liv finns de stödgrupper även för det.

det lilla jag vet om anorexi är ju att det kräver en väldigt speciell och anpassad terapi och anorexin är oftast ett symptom eller vad man ska säga på vad du blivit utsatt för precis som eventuella alkoholproblem.

Men det brukar läta på trycket om man talar med någon om det.

Hej

Första steget har du ju redan börjat på när själv inser att det har blivit ett problem,o då har du kommit en bra bit på vägen det brukar vara det svåraste att själv se problemet ( o försöka göra nåt åt det,förnekelsen var det svåraste för mig att knäcka,sen när accepterandet av min sjukdom som jag väljer att kalla alkolismen så blev det mycket lättare.

Jag vet nu att jag måste säga nej till den första(oavsett vad andra tycker,det är mitt liv som kanske raseras,inte deras) för den andra ölen kan jag inte säga nej till,det har jag testat till absurdum med samma resultat= full

Jag har mina vänner i AA som hjälper mig o det fungerar för de flesta om man har en ÄRLIG önskan att vara nykter för sin egen skull,men finns det en liten tanke om att kunna dricka socialt? (mindre?) så spelar det nog ingen roll vad man gör ,är man alkolist så går det åt helvete igen, det tror jag alla vi kan skriva under på

Det finns ju andra forum än AA det viktigaste är ju att alla förstår alkolism o verkligen har en önskan om ett nyktert liv , Livet är ju både upp o ner men ett stort problem blir ju sällan mindre efter en fylla eller hur?

Jag hoppas att du hittar din väg för när känslan att inte behöva dricka mer så öppnas en helt ny frihet det kan jag lova dig

Problemet med sådana här bloggar är att inläggen brukar vara 2-3 år gamla och inte längre aktuella för de uppdateras sällan. Det finns ett helt nytt självhjälpsprogram som heter Sluta dricka på 14 dagar eller 14 veckor, du bestämmer själv som finns att beställa på www.sluta-dricka.nu

Det kan jag rekommendera.

De är ju lika relevanta fortfarande oavsett hur gamla de är. ett tidlöst ämne.

Sedär ett livstecken, det var inte illa. Adressen ovan ska vara

www.sluta-dricka.se  och inget annat, möjligtvis ett snedstreck på slutet.

Ja problemet med alkoholberoende är lika evig som människosläktet och problemet med bloggar är att de brukar självdö, men så var alltså inte fallet med denna glädjande nog. Då är vi två som skriver. Jag tog en prenumeration för att kunna följa med.

Det här är ju ett forum och inte en blogg, men jag förstår vad du menar. Så är det med det mesta på internet. en sajt har en introduktion en storhetstid ett efterspel innan i princip alla överger skeppet.

Men ännu skriver folk här ibland och då och då blir diskussionerna livliga. Du kan t o m finna stöd av folk fortfarande om du vill ha hjälp och stöd med ett beroende som sajten ursprungligen var tänkt som.

Nej jag har inga alkoholproblem själv, men jag letar efter vettiga forum där man diskuterar denna fråga, eftersom jag i princip alltid levt nära missbrukare. Men de forum jag tidigare besökte är tyvärr borta nu.

Har du några bra tips, men aa ger jag inte mycket för och jag delar heller inte länkarnas syn på att "alkoholism" skulle vara en sjukdom. Däremot är det ett beroende som leder till sjukdom. Svensk alkoholbehandling idag är en ren katastrof och det är därför så många misslyckas.

Det finns heller inga aa-kritiska forum och liknande. Men det kommer kanske. Känner du till Yellow Papers eller något i den stilen?

#29

Forumet är ingen dagslända, det har funnits ganska länge, o som brukligt med fora så varierar intensiteten/frekvensen av såväl nya trådar som svar.

Fora lever sina egna liv o är helt beroende av sina medlemmars aktivitet. Dessutom krävs det bra administration/ledning/moderering.

Jag har nyligen tagit över som Sajtvärd o jag o medisarna är inte beredda att låta forumet självdö.

En del av oss har personlig erfarenhet av eget eller närståendes missbruk o andra är professionella, utbildade behandlare.

Naturligtvis har du rätt att uttrycka dina åsikter o delge oss dina tankar/erfarenheter, tyvärr är det inte utvecklande/fruktsamt att såga all behandling jäms fotknölarna. Snarare är det kontraproduktivt.

DSM 5 o tidigare varianter klassificerar alkoholism o andra substansberoende som sjukdom.

Sk beroendepersonlighet är väl dokumenterad, likaså att många substansberoende personer/individer använder droger av olika slag som en form av självmedicinering. Vilket naturligtvis inte är hela sanningen, det finns ff väldigt mycket av mekanismerna bakom missbruk/beroende som vi inte känner till.

Rättat stavfel, dvs beroendepersonlighet.

Ja även WHO klassade "alkoholism" som en sjukdom och det har man även gjort med homosexualitet. Men det fick man ändra på och det kommer man även att få göra med synen på alkoholberoende. Men minnesotagubbarna gör allt i världen för att omhulda tanken att alkoholberoende är en behandlingsbar sjukdom, om än obotlig och inget kan vara mer felaktigt, för när aa-progrtammet skrevs för si sådär en 70 år sedan drygt, hade man ingen som helst erfarenhet av nykterhet. Man visste inte ett skvatt om självläkning som innebär att när en individ varit nykter en längre tid, låt säga 7-10 år kan denna person dricka igen, men nu på ett kontrollerat sätt, till skillnad från tidigare.

 Men detta är som att svära i kyrkan för aa gör allt för att binda sina medlemmar till ett livslångt beroende av deras kvacksalverimöten för att få in pengar till USA. Tänk dig själv en kille som går 3 ggr i veckan  på möten  och lägger 20 kr i hatten varje gång. Det blir pengar det till aa:s "Servicekontor", närmare 100 000:- eller exakt 93.600 kronor. Det är inga småpotatis det inte. Så det är klart att man skrämmer med både dårhus och bårhus om någon får för sig att lämna aa-sekten.

Jag har nyligen i en annan tråd rekommenderat boken "Rus, missbruk, behandling. Mycket bra läsning, även om boken numera är ganska gammal.

Jag anser att substansberoende är en sjukdom, dock är den behandlingsbar. Mycket få personer behöver hålla sig nyktra resten av livet. Att påstå det är att bädda för misslyckande, eftersom den som då dricker tror att den fått ett återfall. De enda som jag tror behöver hålla sig nyktra resten av livet är de som supit sönder sitt sociala liv o delar av sin hjärna.

Det viktiga för mig är att få bort hela sjukdomsbegreppet och att få behandlingsindustrin att erkänna att det inte handlar om sjukdom. Det är en miljardindustri som vegeterar på människors beroende och ska tjäna pengar. Hela det tänket är typiskt amerikanskt för i usa gäller nämligen sjukförsäkringskortet om man kan klassa det som sjukdom och då kan folk lägga in sig på olika kvacksalveribehandlingar á la Minnesota där 95 procent återfaller till drickande. Men det är som att slåss mot väderkvarnarna i stark motlut. Man spelar in teveprogram från behandlingshem och exploaterar barn till kändisar som får spela statister för deras talang räcker inte till för den gängse show-buisnees branschen. Vet inte om du såg serien som gick på TV 5 hemma i Sverige. Det var förnedrings-tv i parti och minut.

Alldenstund vi blir kvitt sjukdomsbegreppet kan vi börja arbeta adekvat med att komma tillrätta med problematiken. Men så länge självutnämnda forskare och experter håller på och tramsar om att det skulle vara genetiskt betingat och att folk föds till alkoholister, lika länge får vi dras med dessa avarter till behandlingshem som inte kan ett smack om behandling. Det enda arv man kan tala om i sammanhanget är det sociala arvet som är beroende av miljön.

megabyte, det är ju inte alkoholism i sig som är en sjukdom, utan beroendeproblematiken, som kan ta sig uttryck i beroende av alkohol, shopping, spel, träning eller vad som helst. Och vissa har lätt att bli beroende, vissa inte, vilket mycket väl kan vara genetiskt betingat.

Kom gärna med lite stöd för dina argument, påståenden räcker inte så långt för att övertyga.

Nej jag tänker nog i  likadana banor, men jag hade snöat in på aa för mycket, där allt bara handlar om alkohol. Folk kan ju söka sig till religiös extremism som en flyktväg. Sen skriver du, kan mycket väl, det behöver ju inte vara så att det finns "beroendepersonligheter" eftersom det aldrig gått att bevisa rent vetenskapligt, även om det finns beroendepersoner som är något helt annat. Det skulle ju innebära att dessa människor låt säga om det var du eller jag är ointressant, som bar på en slags osynlig gen som gjorde att om vi inte missbrukade den ena substansen så¨hade vi per automatik kommit att missbruka den andra. Sen blandar man in spelberoende, sexmissbruk, shop-aholic i en enda soppa. För annars hade vi blivit fallskärmshoppare, bergsbestigare, musiker eller skådespelare bara vi fick utsätta oss för något som triggade igång oss. Efter ett tag lägger de flesta av genom egen kraft. Men det ligger miljarer att tjäna för behandlingsindustrin. Så länge regeringarna gödslar dessa med pengar.

#35: Precis sådan är jag, så det ligger inte för mig att raljera över det. Och jag lägger inte av av egen kraft "efter ett tag", utan när jag kommer på något annat att lägga mitt beroende på. Ingen behandlingsindustri har tjänat ett öre på mig, jag är sådan ändå. Och jag är långt ifrån ensam.

Att söka sig till religiös extremism är i det sammanhanget för övrigt ingen flyktväg, utan bara ett annat beroende. Det är därför 12-stegsprogram och frälsning är vanliga vägar ur missbruk.

För övrigt undrar jag vad det är för behandlingsindustri som får så vansinnigt med pengar i Sverige. Här är inte behandlingsvården så rik att den finns när man behöver den …

12-stegsprogrammet leder bara till ett nytt beroende. Sektsjukan, i aa förväntas medlemmarna "erkänna" att de är "alkoholister" trots att detta inte finns som medicinsk term och vägras erkännas av läkarkåren. De lär ut rena felaktigheter som att de ska förklara sig "maktlösa" osv. De skräms till möten för att i annat fall hamnar de på dårhus och bårhus. Sekten vägrar förnya sitt mer än 70-åriga program trots att de har blivit överbevisade och omåkta av vetenskapen ett antal gånger. Man förlitar sig på ockulta fenomen som en "högre makt" och andra vidskepligheter.

"Nykter alkoholist" är en intellektuell kullerbytta ungefär som om du sade kristen ateist, det går bara inte ihop. Det finns inga alkoholister, för det är bara ett skällsord man använder nedsättande.

Alkoholberoende är därför mera adekvat. Må vara att du lider av en sjukdom som driver dig att överdriva och lätt hamna i missbruk. Det är bara beklagligt, men så länge du är medveten om det och söker olika vägar till att komma tillrätta med problemen, så har du kommmit längre än de flesta i samma situation.

http://www.sluta-dricka.se

#37: Jag skulle inte säga att 12-stegsprogram leder till nytt beroende, utan att de är nytt beroende, och förhoppningsvis ett beroende som är mindre skadligt för individer och samhälle. Det är därför de funkar - för det gör de.

Du uttrycker dig väldigt nedsättande och har fortfarande inte kommit med något stöd för de siffror du andrar. Inte heller svarar du på frågor.

Nykter alkoholist är definitivt inte "en intellektuell kullerbytta ungefär som om du sade kristen ateist" - det är ett faktum för många människor och något de måste förhålla sig till varje minut av varje dag då de inte är alkoholpåverkade.

Din sista mening instämmer jag dock i.

Nej den sajten som jag hämtade mycket stoff ur är borta och hette Missbruksportalen, men togs bort efter mycket bråk och tjafs. De baserade sina siffror efter aa:s egna, att det var  bara 5% av de som kom till aa som fortfarande var nyktra tre år efter behandlingen. Sen är man mycket noga med att skilja på behandlingshem och aa som man menar är två olika saker, vilket jag tycker är fel eftersom dessa lever i symbios. Utan behandlingshemmen skulle aa föra en tynande tillvaro precis som de gjorde innan behandlingshemmen växte upp som svampar i mitten på 80-talet.

Därför tar det en stund innan jag kan leta upp siffrorna på annat ställe. Det är kanske känt att de flesta behandlingshem gick i kånken minst en gång innan de startade upp igen med nya konstellationer och ägarkonstruktioner. Kika gärna i företagsregistret. Du har ju Promise i Helsingborg, Provita i Malmö och Nämndemansgården i skånska Blentarp. Inget av dessa har dock  såvitt jag vet gått i konkurs ännu. Ja jag erkänner att aa står inte högt i kurs hos mig, men det bygger på att jag har stor erfarenhet och vet hur mycket dolda bidrag de tar emot i form av gratis möteslokaler av kommunerna rakt i strid med deras program. Dessa lokaler får inte andra organisationer komma i åtnjutande av, utan måste redovisa medlemsantal och utdrag ur medlemsregister med mera.

Men jag återkommer.

#35 etc….

Att det finns personlighetstyper som är mer utsatta för risken att utveckla beroende är väl dokumenterat inom klinisk psykiatri o psykologi, dessa kan identifieras via diverse psykologiska tester o djupintervjuer. Det betyder inte att dessa automatiskt blir beroende av substanser/spel osv…

Det finns genetiska komponenter även om dessa inte kunnat identifieras via anatomiska/fysiologiska neurologiska anomalier. Samma gäller andra psykiska problem, så som vissa psykiska sjukdomar o risken för suicid.

Dina konspirationsteorier går hand i hand med Internettans o Jane-Lyzells inlägg på http://skepticism.ifokus.se/

Jag, Inger, slutade dricka vid 50 års ålder. Jag ville leva med sunt förnuft den sista halvan av mitt liv. Jag har aldrig varit beroende men jag har snuttat lite vin och dylikt på helgerna. Starkt gjort av dig! Det är det bästa beslut du kommer göra! Jag lovar. Man mår mycket bättre och får snyggare former. MVH

Jag sysslar inte med konspirationsteorier Vallhund, men dom exemplen du visade var riktigt skojiga. Helt i klass med Minnesotabluffen konspirationsteoriernas egen konspirationsteori. Eller sekternas egen sekt.

Jag skrattade så gott och det är inte så ofta det händer, sedan man lade ner missbrukarbloggen.

Väntar med spänning på dina belägg, Megabyte!

Då får du nog vänta länge, för min källa Missbrukarbloggen där jag brukade hämta info är borta.

Under tiden kanske du kan komma med "motbevis" om hur bra aa är och hur många som där finner en varaktig nykterhet, helst mer än 5 % efter tre år, för lätt blir det inte.

#44: Jag har inget intresse av att "motbevisa" något av det du skriver, utan påpekar bara att det inte är inte är sant eller givet bara för att du påstår det. Angående sjukdomsbegrepp i frågan om missbruk/beroende har du fått en hel del data ovan.

Jag känner och känner till många som fått hjälp av dem. Då inte bara AA, utan 12-stegsprogram för olika slags beroenden. Det är bara dem jag uttalar mig om, inte om några behandlingshem.

Inte heller anser jag att statistiken vid ett visst antal år efter behandling är särskilt intressant. 12-stegsprogram är inte en behandling man genomgår och avslutar, utan ett livsstil och en krycka som hjälper vissa att undvika eller ta sig igenom och ut ur återfall. Och som sådan fungerar det utmärkt för personer som fungerar inom den typen av program. För andra fungerar det sämre eller inte alls, men det gäller för alla behandlingar.

Jag anser personligen att 12-stegsprogram är förskräckliga - det skulle aldrig falla mig in att gå i närheten av något sådant. 12-stegsprogram fungerar just genom att de ger den beroende något annat att hänga upp sig på. Att de fungerar som avsett är knappast någon fantastisk nyhet och inte något skäl att fördöma dem …

Jag får väl delvis ansluta mig till det du skriver att vissa har blivit hjälpta genom att få något nytt att hänga upp sitt liv på. Men för de flesta fungerar inte aa.  Dessa hade ändå slutat dricka förr eller senare.

Om jag låter fördömande så kan det bero på att jag själv varitr insyltad i deras så kallade gemenskap i många år och lika hjärntvättad som de, men jag lyckades göra mig fri efter många om och men och jag tror att vi avhoppare är de största kritikerna. Precis som före detta rökare avskyr allt vad tobaksrök heter.

Alla totalitära rörelser som inte tolererar ifrågasättande och förnyelse är av ondo för aa kunde blivit en riktigt bra rörelse om de förnyat sig och slutat upp med sitt andliga trams.

Jag har haft nära som varit med i12-stegs rörelser och faktiskt kunnat överse med det andliga och tolka "den högre kraften" som något annat än gud. Om man är inne på realism och psykologi kan man ju tolka En högre kraft starkare än jag" Som Överjaget  enligt Freudianismen… tex

AA är en rent totalitär rörelse som bygger på den judisk-kristna traditionen rakt av. I USA har en domstol fastslagit att det är en kristen organisation och dessutom har den sina rötter i den antisemitiska oxfordgrupprörelsen. Googla gärna på det och varför hålla på med böner och liknande om man inte menar något med det.

Vad har högre makter och att göra med att sluta dricka och man håller på i över 70 år att älta det och vägrar ta reson.

Själv blev jag nykter TROTS AA. För där fick man inte mycket hjälp tvärtom, när det var någon som hade "årsdag" så kunde det heta att den personen varit nykter på "fel sätt". Andra blev anklagade för att inte vara nyktra utan enbart "torra". Så höll man på att ta heder och ära av varandra år ut och år in…

Var och en efter tycke och smak. I USA där AA kommer ifrån har de en väldigt fundamentalistisk syn på kristendomen. Och som du säkert vet . sett och hört blandar de gärna in gud och Jesus i allt vardagligt. Men man kan faktiskt plocka godbitarna ur kakan och få något bra. 

Tec, det stöd man har i varandra medan man går mot nykterhet är ju bra. och man kan ju meditera om vädret under den eventuella bönestunden.

Jag tror att du har haft en väldigt dålig grupp helt enkelt? 

Sen är det ju tyvärr "många" som nyktrar till till mötena och sen går hem och sväljer ett helrör. Men inte alla.

Ja det finns alla varianter. Hoppas det kommer nya alternativ snart.

Har du kollat in det nya programmet på www.sluta-dricka.se

Det kommer att bli stort när behandlingshemmen nappar på det.

Jag har inte läst alla svar men vill ändå skriva några rader. Jag hade inte ett alkoholproblem, men jag hade ett problem med alkohol. Mina diagnoser flaggade helt fel när jag druckit så jag la av 2006. Det händer att jag blivit meddragen på fest och flera gånger har folk sagt "Nämen kom igen, klart du ska ha!" och efter flera nej och "Jag vill inte ha, jag har lagt av." så kommer ofta frågan "Varför? Alltså det är ditt beslut och du måste inte berätta men… varför?" så säger jag antingen att det är personligt eller helt enkelt att det inte är värt det så brukar det räcka som svar, är det närmare vänner så säger jag att det är diagnoserna som slår fel. Ibland även rent av hur. 

Och här kommer det intressanta. Då säger dom att det är fett starkt av mig och jag ska ha en stor eloge för det. 

Så allt du behöver komma ihåg är varför du inte vill dricka för din EGNA skull. Ditt liv, ditt val. Du berättar så mycket du vill, du kan rent av undvika fester tills du har lite stabilare styrka att säga nej. 

Tro mig då du blivit van att hålla dig nykter kommer du se de onyktra på ett helt nytt sätt. 

Stor kram på dig!