# Självmordstankar
Author: CatDeLuca

Hej alla här på forumet.

Just nu sitter jag och gråter och skakar. Jag är en bulimiker som är sockerberoende och i helgen åt jag godis för första gången på 3 månader. Alltså första gången jag åt socker på 3 månader.

hela helgen har varit plågsamma hetsätningar som pågått över hela min vakna tid och idag är det värst. Jag har suttit på en bussresa i 5 timmar och proppat i mig godis. Kommit hem, proppat i mig mer.. kräkts så många gånger och nu skakar jag och är helt kraftlös. Jag har bara velat dö dessa dagar och jag får inte stopp på det. Jag känner mig så hjälplös och rädd. Ångesten äter och maler, tuggar sönder hela mitt inre och hur jag än försöker att få stopp på allt så spelar mardrömmen bara på och på.

Jag vill så gärna bara få hjälp.. Bli inlagd och omhändertagen.. hitta någon som förstår hur det är med beroenden.. Vet någon här vart man kan vända sig? Jag vet att jag har en ätstörning men det är ett tungt sockerberoende som också måste tas till ljuset och få synas det med! Så många som verkar vilja skylla det på ätstörningen och att det går att bota men jag vet att det inte gör det! Hjälp mig snälla.. Hjälp mig att känna att det finns en väg ut ur det här..

## Comment 1
Author: Kaiia

Du kan gå in på Ätstörningar.ifokus. Där kan du få mer hjälp, och prata med folk som varit i samma situation.

## Comment 2
Author: kittun1

Jag känner väl igen det du skriver och jag minns hur hemskt det var. Man kommer inte loss och man vill bara dö. Så där höll jag på i 25 år! Vissa dagar kunde jag kräkas 20 gånger och det var inte ovanligt med stora blodblåsor under tungan, svår ångest, skakningar och rädsla. Mitt sociala liv blev förstört och jag kunde aldrig äta tillsammans med andra av rädsla för vad det kunde finnas i maten.

För mig kom vändningen när jag läste Bitten Johnssons bok "sockerbomben" där hon beskriver hur en sockerberoende fungerar. Det ledde mig till att intressera mig för lågkolhydratkost och lchf. Började hänga på kolhydrater i fokus varje dag och läste allt jag kom över. Det var svårt i början att lägga om kosten och jag hade många återfall men lchf-mat gör en mätt på ett normalt sett och skapar inte samma mersug som kolhydratmat gör. 

Idag har jag varit kräkfri och hetsätningsfri i snart 3 år och kan för mitt liv inte förstå hur jag kunde fungera så destruktivt i så många år. Jag har normala mättnads och hungerkänslor och mat är inte längre ett sätt att liksom döda annan ångest med en ännu värre men välkänd ångest, om du förstår hur jag menar. Jag kan äta kolhydrater igen men är försiktig med socker då jag vet att sjukdomen trots allt ligger där och lurar.

Bullimi är en hemsk sjukdom och man behöver hjälp! Det finns ätstörningskliniker och så har du anorexi/bulimi-kontakt där man kan få stöd av andra som vet hur det är. De finns över hela landet och du kan söka på om det finns någon nära dig.

Jag hoppas att något av det här kan hjälpa dig på vägen! Behöver du mer stöd så är du välkommen att skriva meddelande här på ifokus till mig. Jag vet vad du går igenom och kan jag hjälpa dig så gör jag det!

Kram Christina

## Comment 3
Author: bandi43

Har inte haft bulimi problem men under mer än 20 år haft grav ångest som resulterade bla i träning 6dagar i v i 22 år samt förstärkning. Jag vet att socker är starkt beroende framkallande och det vet säljare med varför annars lägga dessa varor på främsta och bästa platserna. Läst några riktigt bra inlägg här tex genom förebyggande syfte ha ordentlig mat med goda kolhydrater där som gör att sockerarter faktiskt i mitt att suget stort sett avtagit.Har varit till stor hjälp för mig. Sen är det mentala en annan sak,efter en del arbete med mig själv så har jag skaffat verktyg och vet hur jag ska använda dem förändrat situationen mycket till det positiva.För x år sen såg jag döden som en efterlängtad flykt men då hade jag missat flera år med min fru eller min underbara hund. Det finns svar där ute och jag vet att ens mentala lika väl som fysiska kan göra en person mkt trött,ramla gör alla på ett eller annat sätt i livet det är en del av livet men man reser sig.Låt inte din ångest inbilla dig att det vill och gör det som är bäst för dig.Ångest starkaste vapen är att den får dig att tro att du klarar dig inte utan den,men om jag förstått av det jag läst av dig är du starkare och smartare än så.Forum som detta är en del av de ställen som kan vara till hjälp för dig. Du har nog en del verktyg redan och övertygad om att du kämpar på så kommer definitivt fixa det.Stora kramar på dig.

## Comment 4
Author: vallhund

När man har självmordstankar kan man söka sig till https://mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/ Där räds man inte att prata om döden o självmord.
