# Lögner Author: Kia Ibland undrar jag om jag lever i en drömvärld eller något. Jag tänker ofta på saker jag borde göra och som jag utåt sett säger att jag gör och utåt sett säger att jag tycker är mysigt. Många gånger tycker jag nog det med men jag utför inte dom sakerna själv. Jag ljuger för mig själv och jag ljuger för min omgivning om allt i princip. Jag har kommit på att jag inte bara haft lögner i mitt beroende utan även i annat. Jag strävar så hårt att vara någon annan än den jag är att till slut har jag inbillat mig själv att jag är den personen jag ljugit ihop. Kanske det är därför det är så skrämmande nu när jag inser att jag inte ljuger mer och då jag verkligen anstränger mig för att inte ljuga om allt möjligt. Men hur är det möjligt att ljuga ihop så mycket lögner att jag trott på dom själv. Är det verkligen så hemskt att vara Kia? Jag vet inte. Någon som alls fattar vad jag skriver här? ## Comment 1 Author: Idenor Hej Kia!  Tror jag förstår vad du menar, det är lätt att man tror sig måsta vara på ett specillet sätt för att duga. Jag tycker det är jättebra att du jobbar aktivt med att förbättra din självkänsla, det gör jag med..men vägen är som sagt lång o krokig. Huvudsaken är att vi är medvetna om vad vi gör, då kan vi förändra på vad det nu må vara. Som i detta fallet.. att tala sanning istället för att "ljuga". Ljuga är ett sånt negativt laddat ord, men jag tror på dig. Du kommer fixa det här! :) I veckan var jag till kvinna som jag ska börja gå hos o göra Frigörande Anding. Hon sa till mig att man ska bannlysa ordet "borde". Jag borde äta nyttigare, jag borde träna mer osv.. Istället ska man tänka och säga "Jag skulle kunna.." Bra va!? :)  Hoppas du har en bra helg! Kram / anna ## Comment 2 Author: Gronstedt Visst förstår jag, Kia! Det är inte ens så att jag berättar specifika lögner för mig själv, utan hela min självbild föreställer någon annan, så jag känner inte alls igen mig själv när jag speglar mig, i glas eller i andra människor. Det viktigaste steget mot förändring är det första, och nu för tiden kommer jag ibland på mig själv. När jag märker att jag håller på att gömma det tomma kexpaketet i botten av soppåsen så tar jag mig i nackskinnet och låter det ligga överst! "OK, jag har gjort dumt, men det står jag för!", typ. Det känns ganska bra. För hur ska jag kunna ta itu med mina problem om all energi går åt till att försöka dölja dem eller förneka dem? Häromdagen höll jag på och velade, jag ville ha mer dricka och tänkte köpa det på vägen till stallet, men så började min SO prata om att h\*n kunde ju åka med mig för att slippa ta bussen. Jag antydde på alla möjliga sätt att det inte alls var praktiskt nånstans (för att h\*n inte skulle få veta att jag tänkte åka förbi Bolaget). Men h\*n fattade inte vinken, utan åkte med, så till sist tog jag mod till mig och sade: "För att undvika onödig nykterhet ikväll tänkte jag dra förbi Bolaget på vägen." Jaha, sade h\*n. H\*n ser ingen anledning att jag skulle smyga, det är inte förrän h\*n hittar tomma kexpaket eller vindunkar längst ned i soporna h\*n börjar oroa sig för mig ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif). ## Comment 3 Author: zeretki Jag förstår precis vad du menar. Detta var en del till att jag fick en jättedepression och blev sjukskriven i flera år. \*stor kram\* ## Comment 4 Author: Kia Men en fråga då gronstedt, när du speglar dig i speglar kan du se någon annan då? För jag ser mig själv inte så tjock i spegeln det ser jag bara på bilder och på film (när jag inte lyckats undvika det) . Då ser jag den skrämmande sanningen i spegeln ser jag smal ut. alltså med andra ord den jag vill vara och hittar själv på att jag är. Jag tror nog att du har rätt i att man måste vara ärlig. Ärlig mot sig själv och verkligen erkänna att man gjort något man kanske inte borde, men att man iallafall står för det. Det är något jag inte vågat än kan jag säga men kanske en dag hamnar jag där med och då kommer jag vara stolt. Mmmm ljuga är ett negativt laddat ord men jag vet att jag ljuger och jag är bra på det med. Jag tror nog att jag är allra bäst på att ljuga för mig själv. Försöker verkligen att inte göra det utåt längre utan numera när jag ljuger så är det oftast för mig själv. Men även där borde man jobba... ## Comment 5 Author: [Borttaget] Du har så rätt så. När man slutar ljuga för sig själv och andra kan man börja ta tag i sina problem på allvar. När du erkänner dina tillkortakommanden och inte längre skäms o döljer blir du starkare. ## Comment 6 Author: Gronstedt Kia, när jag ser mig i en spegel (fast det gör jag aldrig, men om jag får syn på mig i ett skyltfönster eller så), så undrar jag först vem den där knubbsälen kan vara! För i mitt eget huvud är jag på sin högsta höjd kraftig. Likadant på film och foto, vem är det där fettot som står mitt bland min familj? Fast jag har märkt att smala personer i min bekantskapskrets ser sig själva precis likadant. Jag har svårt att fatta varför, när de väger hälften så mycket som jag ... ## Comment 7 Author: Kia Läste lite på flyget idag.... (japp har flygit idag igen de hälsar på mig på Sterling numera 'S\* men det var bara en dagstur idag) Läste Mia Törnblom och fick mig ett slag i ansiktet igen . Läser hennes bok mycket långsamt, måste smälta saker och ting. Jag REFLEXLJUGER...... Japp det är jag i ett nötskal. Hon beskriver det som om någon frågar mig hur många kanaler jag har på tv svarar jag 10 fast jag bara har 5. Frågar någon mig vad ngt kostade så svarar jag 150 fast det var 250. Men hjälp tänkte jag varför gör jag så? Jag vet faktiskt inte. Antagligen för jag vill att allt jag säger ska vara accepterbart och att jag ska vara positiv på något sätt. Svårt att förklara det där. Målet jag har nu är att inte reflex ljuga och när jag väl gör det och kommer på att jag gör det ska jag ångra mig och ta tillbaka det jag sagt direkt. Kan bli ett intressant experiment om inte annat.  Tror just reflex ljugandet är vanligt bland oss beroende eller har jag fel? Man är så van att ljuga om beroendet i sig att man bara fortsätter att ljuga. Jag försöker på något sätt utåt vara bra. Jag tror inte ens jag noterar att jag ljuger längre. Så nu ska jag testa så återkommer jag. Det kan vara banala saker som inte har med mitt beroende att göra men jag ska testa för jag vet att jag inte är ärlig alla gånger i vissa saker men nu ska jag göra ett försök till det och rätta till när det behövs, Kan bli knepigt men värt ett försök. För min egna skull. Tror inte man kan ändra på sig förrän man börjar vara ärlig och då inte bara utåt men även mot sig själv. Jag tror ju själv till slut att jag har 10 kanaler fast jag bara har 5.... Så det där att upprepa saker typ jag är vacker. Det är nog inte fel för man tror på det så småningom det är jag säker på nu...... ## Comment 8 Author: HannaJonsson #7 Ja det är jätte vanligt bland beroende personer att "reflex" ljuga som du säger! Det är för att i Beroendet har man lärt sig att om allt man säger låter "normalt" så frågar inte folk nått mer om saken/saker! Så allt med tv kanaler och pris på saker:).. det är inte konsigt, det ligger i naturen hos en beroende personer helt enkelt! men bara för att det är så nu behöver ju inte betyda att det ska förbli så![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)! ## Comment 9 Author: Kia Nä jag vet. Jag övar varje dag. När jag säger ngt oärligt nu så försöker jag erkänna direkt och säga att nej jag menar 5 kanaler.:) ## Comment 10 Author: PernillaS Det där känner jag igen mej i att reflex ljuga det gör jag ofta . Ofta utan nån speciell anlednigng det är som om det bara blir så hur gör man för att sluta med detta beteende ## Comment 11 Author: Gronstedt Som Kia skriver, när du märker att du gör det så tänk efter varför - så blir det lättare att låta bli nästa gång. Så länge jag ljuger och smyger för andra kan jag dölja mig för mig själv också, och jag kan inte ta itu med mina problem om jag inte erkänner dem. Därmed inte sagt att jag går och skriver folk på näsan hur konstig jag är ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif). ## Comment 12 Author: PernillaS mm så är det nog man vill dölja sitt egna som i mitt fall dåliga självförtroende och urkassa sätt att hantera min ekonomi ## Comment 13 Author: lightseeker mm, reflexljuga, är det så man säger: det gjorde jag, alltid, förr. Och jag tyckte inte om mig själv, alls. Mitt liv var så mörkt, så det kunde ingen människa ana, men jag ändrade mig och började säga: nej, jag menade,....istället. Det var början till förändringen. Långt senare kom minnena upp, om hur lögnerna hade börjat. Nu har denna tråd väckt upp allt igen, jätteintressant och tack för det. Det är alltid nyttigt med litet efterreflektioner. ## Comment 14 Author: Kia Problemet ibland med dessa lögner kan jag känna är att de varit så många från min sida så ibland undrar jag att när jag skalat av alla dessa lögner vad finns kvar då\`? Finns det en Kia då som är den äkta Kia? Eller är det bara tomt? Jag blir skrämd av tanken på att allt är uppbyggt runt en massa lögn så jag vet inte vart jag i slutändan ska ta vägen. Sanningar? vad är det egentligen? ## Comment 15 Author: [Borttaget] \# 6 och # 7och ni andra. Jag skrattade rått och hjärtligt åt era ljugande. Än idag juger jag ibland av bara farten. Säger att jag varit på ICA och handlat, fast jg inte allsvarit det. Men det är så typiskt beroendepersoner. Vi har haft/har så mycket att dölja, så rent mekaniskt ljuger vi om idiotsaker! Antingen det behövs eller inte. För mig var det en stor träningssak att komma ifrån det beteendet. Men visst ljuger jag fortfarande ibland...............![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif)