# Vad är lagen mot droger oh arbete?
Author: rulda

Fick precis reda på idag att en av mina vänner som jag tyker jättemyket om har börjat få panikångest attacker. Detta hänger ihop med att hon har tagit ett illegalt bantningsmedel (efedrin) som har förstört hennes centrala nervsystem.  
Hon har nu prövat amfetamin och hennes panikångest har blivit värre.  
Hon får panikångest attacker på jobbet och då får hon mer panik att någon ska ringa efter ambulans. Hon vill inte förlora jobbet om någon märker vad hon har i kroppen

Hon har nu LOVAT mig att hon ska sluta med detta bums! Men om någonting skulle hända så vill jag att hon får hjälp även om det riskeras att någon kommer på vad hon har i kroppen  
  
Nu till min fråga;  
Kan hon få sparken från sitt jobb på grund av att hon har tagit amfetamin? Hur länge sitter drågen kvar i kroppen och om hon hamnar på sjukhus måste läkaren berätta för hennes arbetsgivare?  
Eller blir polisen inkopplad och måste dom berätta för arbetsgivaren.

Jag vill inte att min vän ska vara rädd för att uppsöka hjälp på grund av att hon inte vill förlora jobbet. Det känns som om hennes liv är lite för viktigt för det... taksam för svar!

## Comment 1
Author: Karmatarerskanise

Jag vet inte säkert, men det är mycket möjligt att hon kan få sparken om hon blir påkommen med droger i kroppen. Beror på hur företagets policy ser ut.

Hur länge just amfetamin stannar i kroppen är olika från person till person. Man brukar väl säga att det är kvar ca 2-4 dygn. Kan vara längre, kan vara kortare.

Hurvida polisen kontaktas vet jag inte. Det beror på situationen skulle jag tro.

Jag förstår att du vill tro på din vän, när hon säger att hon ska sluta bums. MEN, tyvärr är det lättare sagt än gjort. Enligt mig bör hon söka proffessionell hjälp.  
Och du som vän, bör vara där,, även då hon kanske har återfall, då hon är på dåligt humör och då hon mår dåligt. Så länge hon visar att hon vill ut ur beroendet. Det är viktigast, att hon VILL!

Lycka till. Jag önskar henne allt gott!

## Comment 2
Author: HannaJonsson

Jag har samma uppfattning som Hera! Sen tror jag det är så på flera arbetsplatser att första gången någon blir påkommen med droger i kroppen så har dom som skyldighet att hjälpa den personen så att den får behandling eller samtal mm för att kunna sluta! Har aldrig hört att någon blivit avskedad första gången dom varit drog påverkad på jobbet!

Läkare har tystnadsplikt! Om det inte är något barn som tar skada eller andra människor om man tex. jobbar inom vården!

## Comment 3
Author: rulda

Tack för era svar!  
Självklart så behöver hon proffesionell hjälp men hur kan jag som vän få dit henne om hon själv är övertygad om att det aldrig kommer att hända igen?  
Hon har ingen respekt för droger vilket jag tycker är helt fel, hon ser det som en kul grej som man kan göra för att orka festa mer... det är tur i oturen att hon får dessa panikångest attacker och att hon skäms och är rädd...

## Comment 4
Author: David

Det beror ju naturligtvis på vilket jobb hon har. Är det ett s.k. säkerhetsklassat arbete, som ofta har med människors säkerhet att göra är det stor chans att det påverkar hennes anställning.

Många företag gör ju nu också slumpmässiga drogtester, alltifrån köttpackningen på ICA till lokförarna på SJ.

Det bästa din råd och stöd du kan ge din vän är att hon söker hjälp för sitt beroende (?). På många håll i landet finns det beroendemottagningar som är specialister på sådant här.

## Comment 5
Author: Niklas

Nu kan jag minnas fel, men jag är rätt säker på att man inte får sparka någon för att de är missbrukare lika lite som man får sparka någon som har någon annan sjukdom.

Vänliga hälsningar

Niklas

## Comment 6
Author: Gronstedt

Något beroende på jobbet (om det handlar om att köra fordon eller sitta i en nödsamtalsväxel eller så) så kan hon bli omplacerad eller avstängd, men annars är arbetsgivaren skyldig att hjälpa till med rehabilitering, som vid alla andra sjukdomar.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Alkoholism är numera klassat som sjukdom och där har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar. Narkomani är ej klassat som sjukdom, men i de flesta fall jämnställs det med alkoholism och arbetsgivaren bör ta sitt ansvar och de allra flsta gör det!

Är man påverkad på jobbet har arbetsgivaren som skyldighet att se till att man ej är på arbetet påverkad.

Sjukvården har tystnadsplikt och får berätta för arbetsgivare vad som pågår.

Polisen har ej heller någon skyldighet att informera arbetsgivare.

I regel stängs ingen av från arbetet, men täta nykterhetskontroller kan i stället ske innan arbetet börjar. T.ex. blåsa i alkometer eller lämna ett urinprov. (En del av rehabiliteringsansvaret)

När mitt beroende kom till arbetsgivarens kännedom, var det inget tal om nedskränkning av mina arbetsuppgifter. (Jag har ett ansvarsfullt arbete och människors liv kan ligga i mina händer) Dock blev jag ett kort tag fråntagen allt ansvar som rörde läkemedel. Eftersom det fram kom till arbetsgivaren att jag inte enbart var alkoholist utan även hade ett förflutet som narkoman. Arbetsgivaren trodde det var en stor fara (framförallt för mig) att handskat med narkotiska preparat som t.ex. morfin, benzodadepimer och opiater.

Mina sjukhusvistelser antingen det gällde alkohol eller narkotika (eller både och) gick helt arbetsgivaren för bi, och så ska det vara.

Mina polisingripande ang. narkotikabrott gick även det arbetsgivaren förbi, och så ska det vara.

När jag "slängde korten på bordet" inför min arbetsgivare  var svaret "Men det visste jag redan." Aha Bingo!

Men vad jag stretade emot i början. Fnys! Det här klarar jag själv! Trodde jag, ja!

Mestadels var det väl den skräcken det skapade när jag insåg vilken insyn av mitt liv arbetsgivaren fick.  Från början var det "DE MOT MIG"!!

Det tog ganska lång tid innan jag fattade att de var MED mig, inte MOT mig. De var ju en samling idioter som inget begrep!Idag är jag tacksam för den hjälpen jag fick. Tacksam för kraven de ställde på mig. Tacksam för att jag tog emot den hjälpen de erbjöd. Ni ska veta att det satt långt inne, så långt inne att jag nästan kunde inbilla mig att jag nog kunde klara detta själv.

## Comment 8
Author: [Borttaget]

**Rättelse!**

Sjukvården har tystnadsplikt och får **inte** berätta för arbetsgivare vad som pågår.

Så ska det stå!

**Sorry!**

Att det blev dubbelt, men datorn jobbar långsammare än mina fingrar klickar.![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 9
Author: LotusBlomma

När mitt jobb fick veta att jag var alkoholist&narkoman så hjälpte dom in mig på behandlingshem. Dom tyckte bara att det var bra att dom fick veta allt & att jag ville göra nåt åt problemet, eller min sjukdom som jag ser det. Att vara alkoholist&narkoman är för mig exakt samma sak, samma besatthet & samma sjukdom ända skillnaden är att narkotika är olagligt. Jag håller tummarna för din vän att jobbet hjälper henne istället & inte ger henne sparken för hon har droger i kroppen...

## Comment 10
Author: Kia

#9 plockade bort ditt dubbelinlägg :)
