# En Saga Author: Kia Min dotter har en sagobok som jag gillar. Antagligen har den egentligen inte det budskapet som jag tolkar det men samtidigt kan jag relatera till mitt beroende med just den sagan, så därför berättar jag den för er så får ni se om ni kan relatera till samma som mig :) (kortar ner den ngt dock) Det var en gång en sköldpadda som hette Patrick. Patrick vågade inte ha sitt skal på sig för han tyckte det var så mörkt och hemskt inne i skalet och att där fanns en massa spöken och demoner i skalet så han kröp aldrig in i det utan hade det i ett koppel och drog det efter sig.... Hans mamma försökte förklara att det är inget farligt inne i skalet och lyste in med ficklampan i det så Patrick själva skulle kunna se efter men det hjälpte inte. Så en dag begav han sig ut i världen för att prata med andra om sin situation. Han träffade en fågel som var rädd för falla när han skulle flyga som då satte på sig en fallskärm för att våga. Han träffade ett lejon som själv blev skrämd när han röt så han satte på sig ett par hörlurar för att våga. Han träffade en anka som var rädd för att drunkna när han skulle simma som då satte på sig en simring för att våga. Han träffade också en stor isbjörn som var rädd för att han skulle frysa som då tog på sig sin stora overall så det inte skulle ske. Alla han träffade erbjöd honom att låna deras hjälpmedel för att komma över sin rädsla med att inte våga krypa in i sitt skal. Men Patrick sa bara att hans problem var inte samma så det hjälpte inte. När han gått en bit till träffade han sin mamma som var jätte orolig för han hade varit borta så länge. Patrick blev förvånad att hans mamma hade varit rädd för att tappa bort honom. Han berättade om alla han hade träffat och sen gick mamman och han hem för att äta middag. Patrick släppade sitt skal hela vägen hem. Men han var trött och skalet kändes tungt att dra efter sig. När Patrick den kvällen skulle somna så kröp han rakt in i sitt skal och somnade som en sten för där inne i skalet lyste hans mammas ficklampa så ljust och fint och alla spöken och demoner var borta och han kände sig trygg inne i sitt skal ..... Det var sagan \*ler\*... Vad är min poäng och vad menar jag då? Jo, såhär. (Har Ni en annan tolkning dela den gärna :) ) Alla är vi rädda för något, så är det bara men det finns trygghet som vi alla kan få med hjälpmedel. Man behöver inte göra det så avancerat för hjälpen finns man måste bara ge sig ut och finna hjälpen och våga fråga efter den. Först då kan lösningen komma till en. När värmen och ljuset kommer från ficklampan så kan man känna trygghet. /Kia ## Comment 1 Author: GitteL Wow, vilken underbar historia och så rätt så. Vi söker och söker där det inte finns och så finns det så nära oss så att vi nästan snubblar. Kanon bra skrivet Kia. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Vilken underbar historia. Och den visar på något som jag aldrig förstod innan jag började gå på möten. Nästan alla har en rädsla bagaget. Men de gör som sköldpaddan och de andra - hittar en egenlösning. Och alla sätt är bra - bara de fungerar! ## Comment 3 Author: Brynhilde Det var en mycket tänkvärd berättelse. Tycker den handlar lite om att hitta sitt sanna jag och att kunna känna sej trygg med det. ## Comment 4 Author: Kia Helt Off Topic nu men eftersom det är min egna tråd så tja :) \*ler\* Har Ni läst Harry Potter böckerna. Jag och min äldsta flicka är inne på den sista boken nu och det är sååååå spännande upplösningen... \*ler\* ## Comment 5 Author: Gronstedt Japp, har både läst och läst om! Älskar dem, Susan Cooper, Astrid Lindgren, Philip Pullman, Brian Jacques, Terry Pratchett ... allt sådant som vuxna "borde" förakta som barnsligt. ## Comment 6 Author: Hoppfull Men borde är väl ett ord som egentligen inte "borde" finnas... ;-) \*stor Harry Potter-fan\* ## Comment 7 Author: Kia Dottern valde att vi skulle läsa denna saga igen igår:) Jag tycker verkligen om den:) /kram