# Vem är jag? Author: Kia Efter en helg med mycket insikter funderar jag (som vanligt) ![Cool](http://beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool"). Varför får man i detta samhälle inte tycka att man är bra? Om jag känner att jag gjort något bra så får jag inte höja mig själv utan man ska vara tyst om det för man ska inte skryta. Jag säger inte att man ska säga att man är bra på det och det men när man gör bra saker så trycks man så ofta ner av alla energitjuvar att man till slut inte själva tycker man är bra. Så den lilla självkänsla som dök upp bara slits ifrån en igen. I vårt samhälle ska man inte tycka att man är bra, man ska hålla sig på sin kant. Absolut inte sticka ut eller vara annorlunda för då tillhör man inte normen hur man ska vara. Varför är det så att man skapat ett fenomen att man ska vara normal? Måste man det? Jag vill våga vara annorlunda och annorlunda det är jag. Den jag är när jag är frisk och inte drogar mig för att vara någon annan till lags för jag inte vågar stå upp för den jag är. Men så står jag upp och då trycks man ändå ner för jag är då inte "normal" i mitt tänkande....Så till slut tror jag så själv. Vad tycker Ni? ## Comment 1 Author: Porklash Jo men det är ju så att vi människor av någon anledning måste trycka ned andra för att inte tycka att vi själva är så värdelösa. Själv är jag upptagen med att trycka ned mig själv så jag har inte tid!![Tungan ute](http://www.beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Nu vet jag ju inte om det är så för dig men har man (jag) varit "sjuk" så har man (jag) ofta omgett sig med "sjuka" människor som inte så gärna ser att man (jag) börja bli sitt riktiga "konstiga" jag. För då känner de kanske av att de förnekar sig själv? Så upplever jag det ofta, att folk som inte kan ge sig själv friheten att bara vara har svårt för när andra gör det. Att själv tycka man är bra är så fult så att det inte ens gills om ens kompisar tycker man är det. Det måste i stort sett vara okända människor som säger det. Fast då tror man att de är ute efter nåt!![Skrattande](http://www.beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")En lite hopplös situation. Så var det för mig förut i alla fall. Jag skulle nöja mig med att jag själv tycker att jag är riktigt bra någon gång. Fast å andra sidan mitt omdöme har ju aldrig varit det bästa... vet inte om jag tillförde nåt men: Jag förstår vad du säger och håller med om att det är olyckligt och många mår nog dåligt av detta. pEr ## Comment 2 Author: Kia Jag tror mer och mer på att om jag höjer mig själv och tillåter mig själva blomstra så kan jag stråla ut detta till andra och låta dom göra samma sak. Varför trycka ner sig själv. En vän sa till mig en grej han hört om Nelson Mandela som inte höjer sig själv utan säger att det inte var så stor grej det han gjorde. Det var det visst. Det finns inget att vara så blygsam i. Varför sänka sig själv och inte blomstra ut och låta andra blomstra? Principer framför personligheter säger man inom 12 stegsprogrammen. Ja, varför inte? Det är så det är. vad spelar det för roll vad den personen gjort tidigare? Det är nu vi finns och nu idag som spelar roll. Det är nu han/hon gör bra saker varför inte fokusera på det och inte gräva ner personen i fråga och inte ge den något värde i att man är bra. Alla människor är goda inom sig tror jag och de som verkar onda har skapats så av så många olika orsaker och av sjukdomar som man inte är medveten om. Jag tror att för att samhället ska blomstra måste vi dela med oss av oss själva och det kan man genom att höja sig själv. Men på ett ödmjukt sätt inte ett skrytsamt sätt. Gränsen är kanske hårfin, vad vet jag?... En massa svammel kanske ikväll men jag har kommit till en punkt där det är dags att göra en förändring och jag vill ha alla mina tankar med mig för att skaffa mig mod att göra den förändringen. Det kommer inte påverka någon annan mer än mig själv, men det krävs mod av mig att stå upp för den jag är. Den jag vill vara. ## Comment 3 Author: Porklash Ah! Den du vill vara! Där har du ett mål som betyder nånting på riktigt! Som dessutom kommer att förändras hela tiden om jag får gissa lite. Självklart kommer det att påverka andra! Du får inte förminska din betydelse. Eller missuppfattar jag vad du menar? Men om du påbörjar resan mot att bli den du vill vara så kommer du säkert, även om det inte alltid blir lätt, vara mer nöjd med ditt liv och det kommer att påverka alla du möter på ett eller annat sätt. Det är inget fel att skryta egentligen om man gör det för att man är stolt över sig själv. Inte för att man vill tävla i vem som är bäst... Jag försöker göra det varje gång jag har tillfälle! Ja princip före person. jag har fått så mycket bra av människor som varit så sjuka på många olika sätt. Vi måste våga att ta emot det som är bra också och ofta kan det vara svårt för mig. Men jag blir bättre... pEr ## Comment 4 Author: kerstinjo Jag får visst tycka att jag är bra!!! Jag har lyckats göra saker som jag trodde var omöjliga.  Så det är klart att jag är bra. Och jag får visst vara hur onormal som helst. Jag har alldeles för mycket i min ryggsäck för att någonsin kunna bli "normal". Än sen då? ## Comment 5 Author: Kia Du är rätt på det Per, jag förminskar hela tiden min betydelse för jag tror att det är så det ska vara för att jag ska verka passa in i en viss norm. Jag vill hitta modet att inte vara så. Precis vara den jag är och ingen annan. Våga stå för det. Våga våga våga... Kerstin, du är modig och jag beundrar dig på många sätt. Det är precis så du tänker som jag vill tänka. Något som är så svårt för mig att tänka. Men genom att du skriver så som du gör finner jag också mod att våga. Våga vara mer åt det hållet. För kanske bara kanske kan jag stå på mig och vara den där som är lite annorlunda som bara är sig själv utan en massa konstigheter. Bara njuta av livet. Känna energin runt oss och bara vara oss själva. Man får lov. Men andra tittar på mig, då blir jag som dom och sänker mig själv för jag vågar inte... Kram Kia ## Comment 6 Author: Porklash Men du behöver inte våga allt på en gång! Börja i det lilla och låt det växa eller snarare låt dig växa som människa! För jag tror du har rätt genom att vara den man egentligen vill vara så tillför man mycket mer positivt än när man anpassar sig och tappar bort sig själv. Jag misstänker att du behöver ha lite mer tålamod med tillfrisknandeprocessen? Ha lite tillit till dig själv, att du och Gud kommer se till att du kommer att bli det du vill vara. Eller kanske det du behöver vara vilket inte alltid är samma sak. Här är textem till en av mina gamla favoritlåtar. _Why are you frightened - can't you see that it's you That ain't no ghost - it's a reflection of you Why do you turn away - an' keep it out of sight Oh - don't live up to your given roles There's more inside you that you won't show But you keep it hidden just like everyone You're scared to show you care - it'll make you vulnerable So you wear that ghost around you for disguise But there's no need just 'cos it's all we've known There's more inside you that you haven't shown So keep on moving, moving, moving your feet Keep on shuf-shuf-shuffling to this ghost dance beat Just keep on walking down never ending streets One day you'll walk right out of this life And then you'll wonder why you didn't try To spread some loving all around Old fashioned causes like that still stand Gotta rid this prejudice that ties you down How do you feel at the end of the day Just like you've walked over your own grave So why are you frightened - can't you see that it's you At the moment there's nothing - so there's nothing to lose Lift up your lonely heart and walk right on through_ Säger det bra tycker jag. pEr ## Comment 7 Author: Gronstedt Jag säger som Kerstin, jag. Jag bra - än sen då? Jag undrar om inte en hel del av det där man upplever att andra trycker ned en, det är man själv som trycker ned sig. Ett slags inverterad självförhävelse. Man tror att man är så viktig i andras ögon att de har tid, ork och intresse att platta till en - men egentligen kanske man läser in sitt eget självfördömande i andra, när de knappt ser en ens. Så har i all fall jag gjort ibland i mitt tidigare liv - aktivt skapat mig en roll som underlägsen och förtrampad och krupit in i den, även om det krävt att jag tillverkat förtryckare och fördömare och själv baxat upp dem över mig. Korkat men sant! Och absolut ingen trevlig sak att inse om sig själv. Men bra är jag. Det är min blygsamhet som gör min storhet så förtjusande. ![Tungan ute](http://beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") ## Comment 8 Author: kerstinjo \# 7 Jag tror du fick en poäng där. _Men bra är jag. Det är min blygsamhet som gör min storhet så förtjusande._ ![Tungan ute](http://beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Den meningen gillade jag. Det finns ingen anledning att sträva efter en "norm", för det finns inte en enda människa som är s.k. normal. Vi har alla våra egenheter som kanske inte alltid faller inom begreppet normal. Vi är alla unika personer med olika saker i våra ryggsäckar. Därför kan vi aldrig bli likvärdiga och skulle vi vilja det? Du är unik, jag är unik och det finns ingen anledning till att vara som "alla andra". För dessa  "alla andra" kanske tänker precis som du. Släpp taget Kia och sluta att fundera på det. Du är du och det ska du vara glad för. ## Comment 9 Author: Hoppfull Jag tänker oxå att de där glasögonen som ser andras fördömanden är bra att ta av sig. Dels för att de förvränger verkligheten, man ser en värld man skapat under sin sjuka tid, där allt som handlar om mig och hur jag är egentligen handlar om **andras** godkännande eller ej (inte min egen känsla av vem jag är). Och dels för att andras åsikter ju inte spelar någon roll ändå... vi är ju de vi är hur och vad andra än tycker! Vi kan alltså leva hela vårt liv och försöka leva upp till de roller vi tror att andra godkänner oss som eller så kan vi sträva efter att vara det vårt inre vill vara. För egentligen är det så att oavsett vad andra tycker kommer vi själva att må dåligt av att vi inte tillåter oss att vara just de vi är. Så hur vi än vänder och vrider oss är det bara äkta inre det enda som kan få oss att må bra och mår vi bra där, ja vad spelar då andras åsikter om oss för roll? Vi kommer alltid att möta människor som har taskiga åsikter om oss, ska vi vara alla till lags måste vara personer som inte finns... leva andras illussioner och hela tiden göra personlighetsförändringar. Så att bara blockera ut de tankarna när de kommer är en superbra övning som man mår himla väl av att klara! ## Comment 10 Author: elisabeth83 Kia, man får visst tycka man e bra!! Gör det så mycket du orkar!!![Skrattande](http://beroenden.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")  Men gör det för dig själv, egentligen så räcker det ju med att man själv tycker att man är bra. Om man gör det på riktigt brukar man inte känna behovet av att skrika ut till alla hur bra man är. Är det inte de som inte själva tror på att de är bra som ofta säger till andra hur bra de är..... kanske för att få det bekräftat? ## Comment 11 Author: Kia Per, Vem har gjort låten? ## Comment 12 Author: [Borttaget] Porklash: vad e det för låt? vilket band? ## Comment 13 Author: Porklash Som den gamle nörd jag är så vill jag säga gissa men jag vet att det antagligen är svårt. The Jam hette dem som gjorde låten Ghost. Populära i s.k. mods kretsar. pEr ## Comment 14 Author: kerstinjo \*fniss\* Mods ja. Tror du de yngre har någon aning om vad det är? ## Comment 15 Author: Bunn Hejja jante-lagen!! Tack vare den så kan vi svenskar inte glädjas för någon annan utan bara för oss själva och det som gör oss gott. Lyckas någon annan känner man sig värdelös och illa till mods. "Går det inte för mig, så ska det inte heller göra det för någon annan!" [http://www.is.kiruna.se/~pma/jante.html](http://www.is.kiruna.se/~pma/jante.html) #10 tomma tunnor skramlar mest, säger ordspråket och det stämmer väldigt bra! De som "skryter" mest om hur bra, snygga och duktiga de är, har i regel väldigt låg självkänsla och måste därför få bekräftesle ifrån andra. Mvh/Bunn