Etikettalkoholberoende
Läst 2112 ggr
dumstrut
2009-04-04, 23:58

jag borde veta bättre...

Efter 7 år med dig så borde jag veta bättre…

Jag borde veta bättre än att gå o hoppas på en födelsedag utan tårar… utan svek… utan lögner, när allt kommer omkring så har det ju inte varit en enda födelsedag under 7 år som varit så. Och när man tänker efter…

Ingen jul… ingen midsommar… valborg… nyår… you name it… under 7 år, har vi firat utan att du ska sabba det.

Det är faktiskt så…

Vad ska jag göra nu då tycker du? Fira min 27årsdag som om inget har hänt? Le o va glad, tacka för presenter, skratta och äta godsaker! …yippie…

Näe, jag vill inte det. Var snäll och påminn mig inte om vad det är för dag idag… jag ska förtränga den, vi låtsas inte om den alls, ok? Inga presenter, ingen god mat, den här dagen är precis som alla andra vanliga dagar… vi kan äta typ mackisar o köttbullar om det finns, det e ju också gott.

Jag tänkte att det kunde vara trevligt för dig att veta vad som sas och gjordes igår för en gång skull, så jag ska sammanfatta det kort. Här kommer det:

Jag kommer hem, du är inte hemma, jag ringer dig tre ggr utan att du svarar.

Sen svarar du, du är hos stefan, hans vägg höll på o rasa… (enl din förklaring… jag tror ju mer på att du åkt föro hämta öl)

När du kommer hem frågar jag dig om du har nån öl, du svarar nej.

5 min senare kikar jag i din bil, wow… 5 ÖL! Konstigt… hur kan dom ha hamnat där??!??!

Du fortsätter neka… Jag släpper dina burkar på marken… två går sönder… BUHU!! Du börjar nästan gråta… stackars liten.

Sen händer lite sånna obetydliga saker.. så som att jag håller på o kvävas av min egen gråt o sånt.. inget viktigt, det är ju bara jag…

Det går en stund, jag försöker, men jag håller inte. Jag går upp o lägger mig. Gråter.

Vid det här laget är du full. Du stormar in på övervåningen. Sliter av mig täcket och säger att antingen städar jag eller så kastar du mina saker på gräsmattan…. (JA MEN GÖR DET DÅ!) är det meningen att jag ska bli rädd?

En kvart senare har du VERKLIGEN tröttnat på alla mina pärlor som ligger utspridda i hela huset. (?) så dom som ligger ihop packade i dotterns rum… åker ut i bilen.

Vid 19 tiden kommer jag ner o äter. Vi säger inget till varandra.

Kl 19:45 ska du gå o lägga dig, men först så måste du bara tala om för mig att jag kan ju åka ner till grannen eftersom jag ändå är där så ofta… (?) jag ignorerar dig, så du blir tvungen att säga om det ungefär 5-7 gånger (för varje gång ökar du volymen) för att försäkra dig om att jag verkligen har hört vad du har sagt.

20:00 du sover.

Jaha.. en ganska vanlig lördagskväll… hmm.. ganska vanlig måndag tisdag onsdag torsdag fredag och söndagskväll också faktiskt.

Men, huvudsaken är ju att ölen är god.

Gronstedt
2009-04-05, 00:14
#1

Åh, vännen … vad kan jag säga? Du förtjänar inte att ha det så, du är värd så mycket mer! INGEN förtjänar att ha det så.

*kramar om, här finns plats för dina tårar*

kerstinjo
2009-04-05, 00:27
#2

Det var ingen vanlig lördagskväll eller måndags förmiddag. Men det kommer att komma flera…….. och flera. Och ännu flera.

Snälla, rädda dig själv innan du går under. Du är "bara" 27 år och livet har så mycket att ge dig. Du är värd något mycket, mycket bättre än att sitta fast i en alkoholistrelation.

Du är värd ett bra liv med en hälsosam relation, en relation som bygger på att ge och ta. Nu får du inget förutom smärta, tårar, oro osv osv.

Sju år av ditt liv har förflutet, låt det stanna vid det och ta hand om dig själv. Ge dig själv ett bra liv.

Kram!

 Kerstin 

 

Porklash
2009-04-05, 01:40
#3

Instämmer med föregående talare och vill förtydliga lite beserwisseraktigt att det är bara du som kan förändra din situation.

Du kan bara ändra på dig. Inte på honom.

Du kan bara ändra ditt beteende. Inte hans.

Du kan gå vidare med ditt liv. Inte med hans.

Jag säger aldrig vad eller hur man kan göra dessa saker efterom jag inget vet om dig eller din situation. Men du verkar olycklig och alla förjänar att vara lyckliga. Gör saker som gör dig lycklig!

Ta hand om dig.

pEr

miuljo
2009-04-05, 23:30
#4

jaa.. vad ska man säga :/ jag håller med föregående talare…

samtidigt kunde det presis lika gärna ha varit jag som skrev det där inlägget… känner såååå väl igen mig.

vi verkar vara i samma ålder, o med ett lika långt förhållande bakom oss, skillnaden är väl att jag inte har barn med min, vilket jag antar gör saken ÄNNU svårare…

jag lider med dig, verkligen… det är sååå svårt att bryta, så även om det är det första rådet man tänker på att ge så vet jag hur det känns. det är lättare sagt än gjort.

det jag skulle kunna bidra med är väl ynka -du är inte ensam…

en sak som är viktigt att tänka på o som jag har försökt att hålla fast vid är att se till att DU har din egen identitet… du måste ha ett eget liv vid sidan av livet med honom, även om han är i tankarna hela tiden när du gör annat så är det viktigt att du verkligen gör annat, det är det enda sättet att hålla sig ovanför ytan.

jag blir oxå anklagad av min sambo att jag träffar den o den, att jag är otrogen med nån annan man (när jag i själva verket bara är på jobbet) hela tiden får jag dom anklagelserna o han har inget att gå på…

jag tror att han försöker att vända på det, han vill ha mig till syndabock för innerst inne vet han mycket väl vad han gör mot mig o han skäms för det… det är iallafall vad jag tror, han vet mycket väl att jag inte skulle bedra honom med någon annan…

jag vet vilken sits du är i… det suger…

sköt om dig och SKRIV… det hjälper att få ur sig sin frustration och vrede. det har hjälpt mig.

[Beavis]
2009-06-30, 19:43
#5

#1 och #4 och ni andra vill baa komentera era inlägg jag blir som alla andra berörd, min erfarenhet av alkoholiser och andra missbrukare är att

  • De alltid skyller ifrån sitt beteende på andra och förhärligar sig själva

  • Försöker få med  sig andra i sitt missbruk(är man ensam har man ju problem)

  • Det  är inte dem det är fel på

  • Ljuger för ljugandets skull allt för o hålla uppe illusionen

  • De har noll och ingen empati för andra om det stör deras missbrukande

Det är ett helvete att vara medberoende och svårt att lämna, ännu svårare om man har barn ihop. Men det är oftast det bästa sättet om den missbrukande inte nått sin botten och vill sluta.

Men använd oss som bollplank,

- vad har du för tankar om hur du ska gå vidare?

- Har tror du att du kan hjälpa? fråga vi kan ge tips särskillt de av oss som missbrukat

- Men framförallt det lättar att prata om skiten så vräk ur dig här så känns det oftast lite bättre efteråt.

Lycka till

Upp till toppen