Den onda spiralen...
Än en gång sitter jag och funderar över vartifråna allt ätande kommer. Mitt beroende är främst till godis.
Jag har alldeles för höga sockervärden för att vara hälsosamt, men som allt annat skämtar jag bort det.
Hur gör man för att hamna i en sund relation till det goda igen när den onda spiralen satt igång?
Jag har inga problem med övervikt och visserligen rör jag på mig ganska mycket. Men det tycker jag inte är ett skäl för någon att inte ta mitt problem på allvar. Jag vet inte hur ofta jag hört t.ex. frasen "men du som är så smal behöver ju inte tänka på vad du äter".. Det är jobbigt för man har inte så mycket att sätta emot, mer än att det är psykiskt jobbigt att aldrig kunna tacka nej till godis.
Folk tycker att man är oseriös eller till och med larvig.
Ikväll sitter jag igen med ett gäng marabou-stycksaker efter kvällsfikat vid datorn.. Och likaså som så många gånger innan tänker jag; nu ska det bli på allvar och jag ska sluta äta socker.
Imorgon kommer det låta annorlunda, det vet jag för jag känner mig själv. Jag törs inte riktigt söka någon hjälp heller då jag inte har några "synliga" problem med det. Antar att jag är rädd att inte bli tagen på allvar när det är ett känsligt ämne…
Någon som har några råd eller vettiga funderingar/tankeställare? Kanske rent utav sitter i samma sits!?
Jag vet precis hur det där känna - är precis likadan nämligen! Jag har bestämt mig så ofta, var och varannan dag, men inget hjälper.
Har inga råd att ge, kämpar själv…
Jag har funderat på att ge mig in i en tävling med min bror.. Jag är en tävlingsmänniska och jag vet att lillebror behöver gå ner i vikt (och han är också en tävlingsmänniska). Se vem som kan hålla sig längst utan att äta godis..
Hoppas du lyckas så småningom och kommer tillrätta med problemen!
![[Beavis]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Min egen erfarenhet av det är att om man slutar helt med godis (och andra "droger") Så tar det ett par veckor av abstinens men sen går det bättre och man mer eller mindre slutartänka på godis, Jag och andra här brukar säga att det bästa är att även dra ner på andra livsmedel med mycket kolhydrater i. Det hjälper attminska sötsuget.
Jag förstår hur du tänker. Det är ungefär som att sluta med vad som helst - Men det är de där första veckorna man aldrig riktigt kommer igenom..
Man kanske skulle börja tänka mer innan man gör 
Ingenting är ju omöjligt..
Detgäller att härda ut att fokusera på annat när suget kommer, "tälj en barkbåt" Att ändra kost till en låg kolhdrat kost hjälper dig även med suget om du anser dig vara sockerberoende och sakta men säkert kommer suget efter godis att avta.
Sen som du säger tänk efter före, gå inte till affären hungrig för då ökar risken att du köper saker du inte borde.
Du har så sant i det du säger. Nästa steg blir att få tanke till handling och sluta "skjuta upp det"..
Jag får kanske spendera mer tid i stallet kommande veckorna. Där blir det ju faktiskt inge godis ^^
har du funderat på att gå på ett möte t.ex. FAA eller OA.
Har inte sett att någon föreslagit det och de har öppna möten, vilket betyder att vem som helst får komma. Man kan alltså gå på ett öppet möte och sitta med, behöver inte prata om man inte vill utan kan bara lyssna.
Jag är sockerberonde och mötena hjälper, där träffar man andra likasinnade och det ger en kraft och det skapar kontaker.
Lycka Till
Absolut, prova gärna någon stödgrupp som finns, länkar till dessa finns i länklistan ovan.