Etikettberoende-av-sex-kärlek-och-relationer
Läst 8050 ggr
Nordqvist
2010-07-18, 00:46

Hjälp! Beroende av sex? Närhet? Vad göra?

Jag har nästan så långt bak jag kan minnas varit intresserad av sex, kollat i tidningar och filmer o s v. Men jag var väl "sen" med att ha sex, jag var 16 år och jag hade väldigt dåligt självförtroende som tonåring. Efter första gången tänkte jag "Nu är det gjort så nu kan jag lika gärna fortsätta" och när jag träffade mitt livs första riktiga kärlek vid 17 års ålder lärde han mig saker i sexväg jag aldrig vågat innan och mitt självförtroende i sängen växte. Men när han var otrogen mot mig och sedan dumpade mig per telefon vändes min värld upp och ned! Jag hade sex med massor av killar för att "hämnas" på dom! I mitt huvud utnytjade JAG dom!

Sen träffade jag en ny kille som var oskuld. Och eftersom jag inte ville vara taskig mot honom (??) och ta hans oskuld så var jag otrogen mot honom istället med min gamla kk…. Efter att vi gjorde slut har jag konstant haft nya pojkvänner och jag t o m tvingade en kille att ha sex med mig när han var nykter (Han hade aldrig haft nyktert sex förut) och sedan dumpade jag honom för en annan….

Sen träffade jag en kille som jag senare även fick barn med. men när vi vart tillsammans i 2 år började jag ledsna på honom. Vi hade precis förlovat oss trots att jag kände att det var fel och ett halvår senare tog jag av förlovningsringen på krogen när jag träffade en snygg kille. Vi gjorde inget, men jag insåg då att det inte funkade mellan oss och vi gjorde slut.
Jag kunde inte vara ensam efter att han flyttade ut så jag skaffade mig en kk som kom och bodde hos mig varannan eller var tredje vecka och vi hade grym sex! Jag hittade mer och mer som jag tyckte om, grövre och grövre saker. Åkte även till andra sidan Sverige för att träffa en kille som hade flickvän och råkade bli gravid. Samtidigt pratade jag med min nuvarande pojkvän (Då blivande!) via internet. och efter en abort och många problem, bråk och ångest så träffade jag honom, min nuvarande.

Problemet nu är att p g a en depression så har han inte den psykiska orken att ha sex, han har ingen lust. Medan jag tillbringar minst 1-2 timmar om dagen med att onanera (Och jag får aldrig nog, det är bara vettet i mig som säger åt mig att sluta!) och go nuts på bristen av sex!! Jag har tankar om att vara otrogen och vågar inte festa med mina vänner för jag är rädd att tappa kontrollen! Och jag vill verkligen inte förlora den här killen, för trots sin depression är han som min andra hälft! Jag har ångestattacker och mår skit dåligt…. Jag vill ha galen brutal sex, men när vi väl ha sex är det missionären i 3 min sen är det över. Jag säger inte att det är dåligt! Det är sjukt bra, men jag vill ha mer fantasi…

Jag tror inte att det är sexet jag är beroende av, utan närheten! Eller?
Men vad ska jag göra för att dämpa frustrationen och ångesten?

Gronstedt
2010-07-18, 18:33
#1

Hej Nordqvist och välkommen hit!

Jag vet inte själv så mycket om sexberoende, men min första tanke är att det kanske inte är sexberoende du känner så mycket som väldigt stark lust? Jag kanske förstår fel, men jag tolkar det som att du njuter av sex och får orgasm? Många som är sexberoende upplever, vad jag förstått, själva sexet som jobbigt och föga njutbart, även om de inte kan låta bli.

För att vara alldeles ärlig skulle jag inte bli speciellt lycklig av missionären i tre minuter någon gång ibland. Roligare än så tror jag de flesta vill ha det, och jag skulle snart klättra på väggarna om det var hela saken.

Jag kan egentligen inte ge dig någon hjälp, annat än att du bör fundera över vad det egentligen är du söker. Är det närhet? Orgasm? Eller kanske att "leka med elden" genom att ha brutalt sex med främlingar? Det måste kanske vara första steget. Du har redan tagit flera steg på vägen genom att anstränga dig att hålla dig borta från situationer där du kan bli frestad. Genom att identifiera hur frestelsen ser ut kommer du närmare att komma på vad du söker, och därmed att förstå hur du ska kunna undvika att känna detta "sug" som du inte vill ha. Så fungerar alla beroenden.

Jag vet att det finns något motsvarande AA för sexberoende, men jag vet inte vad de heter. Jag hoppas någon annan här har tips att ge!

Nordqvist
2010-07-18, 20:40
#2

Tack! Jag funderar på vad det kan vara, jag tror det är närheten. Lusten är bara ändå… Så att säga.. Eller så är den där för att jag "ska få närhet"… Jag vet  inte, jag är bara förvirrad….

[Beavis]
2010-07-18, 21:27
#3

Hej och välkommen säger jag med då

Vad Grönstedt syftar på är SLAA (sex&Love Addicts Avvymous) och om jag inte minns fle finns det länkar till dem i länklistan? SLAA

På deras sida finns om jag inte missminner mig en liten lista med definitionsfrågor för om mamn är beroende.

Jag tycker det är bra att du anstränger dig för att inte vara otrogen och sätta dig i situationer då du skulle kunna vara det,

Lycka till

Porklash
2010-07-19, 00:03
#4

Jo Hej  och välkommen å allt sånt där!

Jag funderar lite på att om det är närhet som är grejen skulle du onanera så mycket då?

Sen rekommenderar jag också SLAAs hemsida!

pEr

[Beavis]
2010-07-19, 13:10
#5

#4 Vad jag hört och läst om just detta fenomen blir det en kombination av behoven att bli bekräftad genom närheten, och att det förvirras ihop med ett behov av sexuell ttillfredställelse, därav det extrema onanerandet. Rätta mig om jag har fel

Nordqvist
2010-07-19, 16:26
#6

3# Jag gjorde självtestet på deras sida men vet inte om resultatet jag fick var bra eller dåligt… Jag blev bara mer förvirrad… Obestämd Ja men jag vill ju kunna umgås och festa med mina vänner…. Det går bra så länge jag får regenbunden sex, men nu går det inte alls tror jag…

#5 Låter som en förklaring men inget jag känner igen mig i… Tyvärr… Men jag kanske förnekar det… Jag är som sagt väldigt förvirrad just nu…

Porklash
2010-07-19, 17:45
#7

Kanske du ska hänga lite på SLAAs forum? Ställa lite frågor?

De är ju "experterna" på detta så de borde ju kunna hjälpa dig åtminstone en bit på vägen med "insikt" tycker jag?

#5

Så kan det ju säkert vara men det finns även sexberonde som är fast på orgasmkicken så det ena utesluter inte det andra. Som vanligt.Glad

pEr

Nordqvist
2010-07-19, 17:58
#8

#7 Jag gick in påsidan och tänkte kolla upp det senare! Känner mig så osäker bara…

Gronstedt
2010-07-19, 18:03
#9

Nordqvist, som du beskriver det får du närhet av din partner, men inte så mycket sex - stämmer det? Varför räcker det inte då med parterns närhet och din egen onani? Är det så att du vill ha bekräftelsen av att partner blir vild och galen av din kropp, att du inte riktigt kan tro på partnern annars?

Det låter lite som om sex är förknippat med att festa med vännerna - att det du vill är att supa, röja och kn*lla. Kanske är det inte närheten du söker, utan det där där "andra", det vilda och svarta. En del av oss kör fort, andra sysslar med skydiving, andra muckar gräl på stan, andra kn*llar runt. Kan det vara risken du söker? Eller kanske ett behov av att straffa ut dig från det snälla och normala? Att du vill bränna dina skepp genom att vara otrogen och komma ur det "snälla" och fina förhållandet som tvingar dig att komma i kontakt med dina mjukare, mindre destruktiva känslor?

Eller kanske en kombination. När jag i yngre år hade det som så fint kallas "utlevande sexuellt beteende" och "sexuellt riskbeteende", så gav det mig ganska lite tillbaka rent kroppsligt. (Egentligen gav det ganska lite över huvudtaget - det var bara något jag "måste" göra för att bevisa något för mig själv och andra.

Detta är bara hugskott, jag vet ju inget alls om dig och din situation, så ta inte vid dig om jag är helt fel ute. Det är bara att ta fram en hoprullad tidning och ge mig en smäll på nosen om jag blir jobbig …

[Beavis]
2010-07-20, 01:21
#10

Bra formulerat tycker jag iaf Grönstedt

Nordqvist
2010-07-24, 17:59
#11

#9 Jag VILL ju inte vara otrogen! Verkligen inte! Men jag är rädd att om jag går ut och festar och kanske råkar dricka lite för mycket att jag kanske går lite för långt! Jag är ganska fysisk när jag dricker och kramas och pussar på kinden på mina vänner, tjejer som killar. Men jag är rädd att det ska bli mer än så… Inte sex, det tror jag inte! Så mycket vett har jag nog i skallen (Hoppas jag!!)….

Men det är nog lite som du säger i början! Jag har inte tänkt på det så förut…. Jag blir sur när jag ligger naken och putar med rumpan och han inte ens ser på mig… Så det kan nog vara något sånt….

Men just nu är jag bara förvirrad på mina egna känslor och frustrerad, arg, ledsen och vill bara slå sönder allt som kommer i min väg!!!

Att ligga brevid honom i sängen utan att kunna "röra" honom är som för mig att ge en heroinist en spruta men han får inte använda den! Det är sjukt! Jag fick lägga mig på soffan i natt och jag grät i 2 timmar…

Gronstedt
2010-07-24, 18:31
#12

Usch, vad jobbigt du har det! Avvisar han dig om du rör honom och säger att du ska lämna honom ifred? Eller kan ni ligga och gosa?

Kan det vara så att han är blyg, eller att ni inte riktigt pratar samma "språk"? Han kanske inte vågar grabba tag i dig när du ligger där naken, han kanske inte vågar lita på att det verkligen är det du vill?

Det kanske är en dum tanke, men om han inte har lust för egen del, så kanske han ändå vill "göra" dig utan att själv få utlösning, bara för att han tycker om dig.

Jag spekulerar en massa som vanligt och vet ingenting … Jag hoppas ni kan prata med varandra om det här. Du mår ju dåligt och förhållandet vinner inte på att du låtsas som om problemet inte finns. Om han har varit/är deprimerad så får du kanske ta det lite varligt med honom, men det betyder ju inte att du ska utplåna dig själv heller. Fast du kanske inte ska gasta "Jamen sätt på mig innan jag går och hoppar på nån på stan!" Glad

*Skäms himla bra råd från en som inte kan prata sex och samlevnad ens med mig själv Skäms*

Förlåt min raljanta ton, jag menar inte att driva med dig och dina problem. Jag är bara en cynisk f*n i största allmänhet.

Nordqvist
2010-07-24, 18:47
#13

Han avvisar inte, vi kan kramas ochså, men han snarare undviker sexuella situationer. Typ håller om runt magen, tar inte på rumpan eller brösten m.m.
Han säger att han vill men att han psykiska inte orkar. Jag sa till honom att om han vill att det här ska fungera så får han offra sig då och då…. Han förstår inte att jag har problem med det här riktigt tror jag. För trots att jag talar om för honom hur det är så händer inget….

Jag har varit hos honom i 3 veckor nu och under dessa 3 veckor har vi haft sex en gång och då praktiskt taget tvingande jag mig på honom. Men då tyckte han om det när det var klart. Det är bara hans lust att börja.. Typ…
Men jag vill ju inte heller tvinga mig på honom som nån desperat… Nånting…. Jag fantiserar massor om hur jag vill att han ska vara mot mig, men nu även om andra. Vilket skrämmer mig lite! Jag försöker att finnas där för honom, förstå honom och under 3 veckor har jag varje dag "offrat" mig för honom… Jag pallar snart inte längre…. Onani ger inte samma känsla som sex!

Jag hade mer sex som singel än vad vi haft i vårat förhållande. Jag kan räkna på mina fingrar hur många gånger vi haft sex under de 9 månader som vi har varit tillsammans…. Och det skrämmer mig oxå att jag tänker så! Och att det enda jag tänker på är sex!

Igår fyllde han år och vi hade besök. Det enda jag tänkte var: Kan de gå hem nu så jag kanske får en liten chans till sex! Jag håller mig vaken om nätterna tills han lägger sig för jag hoppas på att "idag! Idag vill han nog!" Men det händer aldrig….

Nu skriver jag massor…. Men det var skönt att få ur sig lite…

Gronstedt
2010-07-24, 19:05
#14

Jag tycker ju inte det verkar så alldeles hysteriskt översexuellt av dig - jag menar, vilken kvinna skulle inte klättra på väggarna om man fick högst ett nyp i månaden? Det är ju klart att handarbete inte är detsamma. Om han gillar det när det väl händer, är det så illa om du börjar då? Inte att du frågar om ni ska, utan att du så att säga tar tag i en utskjutande del, menar jag. Flickor får ta initiativ nu för tiden, har jag hört Glad. Kanske inte tre gånger om dagen om han är ovan, men en gång i veckan eller tre i alla fall.

Sexdriften är en viktig drift i både män och kvinnor. En del har stark lust, en del ingen alls. Det är fungerar inte att försöka göra om sig hur mycket som helst, även om båda parter måste anpassa sig en del.

Skriv så mycket du vill, alltid hjälper det lite! Man kan få kläm på sig själv och sina tankar genom att skriva/prata med andra, och här är man ju så anonym man vill vara - då går det lättare.

Nordqvist
2010-07-24, 19:14
#15

han känner att jag kommer för nära, att han känner sig instängd. Därför vill jag jag inte tvinga mig på honom… Annars hade jag gjort det! Garanterat! Och det har alltid vart jag som tagit initiativ.

Jag förstår bara inte hur man kanälska någon utan att känna lust för personen och mina tankar glider vidare till att han kanske inte älskar mig tillräckligt! Jag vet att hans ex var väldigt speciell färhonom, han t o m kunde tänka sig att slytta ihop med henne. Hur ska jag vinna över det när han knappt ens vill/orkar träffa mig!

Och frustrationen driver mig till vansinne och tankar om att skada mig själv eller andra!

Gronstedt
2010-07-25, 17:31
#16

Han vill knappt träffa dig och han vill inte ligga med dig. Har du funderat över vad du ska med honom till? Ni verkar inte speciellt kompatibla. Är det verkligen kärlek du känner för honom, eller är det mer "jag måste hålla fast vid honom och sluta frilansa för annars är jag en slampa"?

Det är grymt svårt att tänka sig att man kanske inte är speciellt viktig för den person man har fäst sitt hjärta vid. Men om det är så, så vinner man ingenting på att hänga sig kvar, även om det sliter hjärtat ur kroppen på en att inse. Om (och jag säger OM, jag påstår inte att det är så) ni inte fungerar ihop, så fråga dig själv vad det är för poäng med att hålla fast vid honom när det gör dig sexuellt frustrerad, du känner smärta för att han inte vill ha dig nära och du dessutom jämför dig själv med hans ex och känner att du förlorar på jämförelsen. Han kanske behöver sitta med huvudet under en filt och stöna över sitt förlorade ex några år innan han blir fri och vuxen nog att vara en trevlig partner? Ska du då verkligen försaka all livsglädje för att vänta på det?

Jag är en cynisk f*n, som jag nämnt, jag har avverkat ett antal förhållanden, med längd allt mellan 2 timmar och 12 år, och jag har insett att förhållanden är inget självändamål. Om man inte hittar en partner man kan må OK med, så är det faktiskt bättre att frilansa eller vara utan än att man ska göra våld på sig för att passa ihop med någon som inte ens har vett på att ge lika mycket tillbaka. Inte om man inte verkligen trivs med att uppoffra sig.

All lycka, som sagt, och ta inte det jag skriver som råd eller uppmaningar. Det är bara mina egna tankar.

[Beavis]
2010-07-25, 17:48
#17

Grönstedt säger det bra, man kan ro det finns mer än hästar i hennes hjärna Skrattande

Men hon har en poäng där i att prova att ta för dig, oroa dig inte så mycket över vad han sagt om närhet och att känna sig trängd, försök förföra honom när ni ligger i sängen. Om han då säger ifrån på skarpen eller bara inte vill och skjuter bort dig? Tänk över hennes förslag om att gå vidare, för du kommer bara lida i detta förhållande oavsett vad som ligger bakom hans beteende?

Man gör misstag ibland när man bestämmer sig för att bli "normal" då har man rätt att börja om igen och kanske hitta rätt igen sexualitet är en normal mänsklig drift som vi har rätt till. Att hitta kärleken att dela denna med är vad de flesta strävar efter och jag hoppas du lyckas men jag tror nog kanske inte du är sexmissbrukare för då hade du troligen redan onanerat som en dåre/varit ute och sexcamat/hittat älskare etc…

Lycka till iaf och skriv gärna mer om dina funderingar om du behöver

Gronstedt
2010-07-25, 18:47
#18

GladgnäggGlad

Nordqvist
2010-07-27, 19:42
#19

Vi har pratat i flera timmar och haft sex (Jippie!! Skrattande) och kommit fram till en komprimiss! Jag tjatar inte och han "offrar sig" ibland! Flört Och vi ska prata mer för det är vi (jag) dåliga på! Vi förstår varandra mer nu tror jag!

Jag älskar honom verkligen och det är inget "Jag vill inte verka slampig" förhållande. Vi är väldigt lika på så många sätt och ändå så olika att vi passar perfekt! Vi har aldrig grälat, utan det är jag som övertänker allt oftast (P g a MIN depression!) och det är p g a att JAG håller tyst om mina "problem" som vi blivit osams eller jag mått dåligt… Så det är verkligen inget sånt!

Att han inte vill ha sex beror ju på HANS depression som han ska börja bearbeta med hjälp av KBT nu i aug som jag hoppas går väl så att han blir gladare (Så att även jag blir gladare!) så att vi kan börja arbeta på vårat förhållande mer och mer och kanske bilda egen familj senare! Tungan ute han är ju underbar med min dotter redan, men han är inte redo för eget än, eftersom han vill kunna ta hand om sig själv först innan han tar hand om någon annan!

Vi håller tummarna!

Gronstedt
2010-07-27, 19:55
#20

Vad härligt att höra! Jag håller tummar och tår, jag med. Mycket brukar kunna lösa sig bara man pratar - konstigt att det ska vara så svårt. STORT LYCKA TILL!

[Beavis]
2010-07-27, 23:54
#21

Japp bra att ni pratade ,Det är ju sånt som löser så många misförstånd.

Amber63
2011-01-11, 10:27
#22

Hej!

Jag har läst och hela tiden kommit fram till att OXITOCIN oftast är svaret på både mitt och andras behov, alla mänsliga varelser mår bra av beröring, och jag själv mår bra av regelbunden massage. Det är bara jag själv som har ansvaret för mitt välmående och vad jag väljer att lägga min energi på och vad som får mej att hitta balansen i mitt liv..

Lycka till

[Beavis]
2011-01-11, 19:43
#23

Så sant så, alla människor behöver beröring av andra människor eller varelser för att må bra. just för att det utsöndrar hormoner (endorfiner) som får en att må bra.

Ensamma människor med lite fysisk kontakt med andra, mår ofta sämre.

Porklash
2011-01-11, 20:07
#24

#22

Absolut men det är en stor skillnad mot vad sexberoende leder till.

Sen om trådskaparen Nordqvist har sådana tendenser vet vi ju inget om.

Att man har mycket sex som man sedan ångrar kan ju ockå som sagt vara ett symptom på annat.

Många beroenden har haft en rätt så trist (obs min värdering) syn på sex där intimiteten inte har stått så högt i kurs. även om man inte har ett direkt "sexberoende".

Tyvärr ser jag att många av mina tillfrisknande vänner har rätt stora problem med just de här bitarna och jag tror att det är därför att det inte pratas så mycket om det. Det berörs ibland men oftast tyvärr så skamfyllt så att det inte leder vidare så mycket…

pEr

igorflickan
2011-02-16, 09:02
#25

Jag har inte läst hela tråden men nästan ingen kan klara sig ur ett sexmissbruk på egen hand. sök hjälp

dysberoendekliniken.se

Jag säger detta i all välmening eftersom jag lever tillsammans med en sexmissbrukare och jag vet att det är ett problem som måste lösas!

Det finns gott hopp om att allt blir bättre!

Kia
Kia 
2011-02-25, 00:57
#26

SLAA rekommenderar jag varmt. Våga ta kontakt där för vad händer när du tröttnar där ? Risk finns att du då faller tillbaka för du behöver kicken som sexet ger dig. Menar inget illa men jag tror starkt att du kan få hjälp på SLAA och faktiskt hålla kvar ditt förhållande.

Kram Kia

Nordqvist
2011-02-25, 10:57
#27

Vi har gjort slut, fast det var inte pga sexet… Jag har varit inne på SLAA och kollat och jag vet inte om det är sex jag är beroende av. Snarare att jag har ett stort bekräftelse behov och ett behov av närhet…

Kia
Kia 
2011-02-25, 16:48
#28

SLAA står för sex och kärleksberoende och kärleksberoende handlar precis om bekräftelsebehov och behov av närhet det är det det handlar om. Så jag tror kanske att det skulle kunna vara ngt iallafall. Det är nytt och man tycker det är läskigt men föreslår att du går emot rädslan och går dit. Se det som en kurs eller något det är ju ingen som tvingar tillbaka ngn men kanske kan du träffa andra som just har det bekräftelse behovet som du känner att du har.

När det handlar om bekräftelse så är jag nummer ett i att ha det behovet men idag har det stillat sig en hel del. Man behöver ju egentligen bara den bekräftelse man ger sig själv. När jag hörde det första gången tänke jag Ni är inte kloka klart man behöver bekräftelse från andra men det är lustigt för det är ju så att kan jag acceptera mig själv behöver jag inte hela tiden leta efter bekräftelse att jag duger eller känna närhet hela tiden.

Ge det en chans säger jag :))

Kram Kia

pyromanen
2011-04-13, 12:39
#29

När jag läser tråden så tänker jag att glöm inte att det är skillnad på behov och beroende.  Man är inte beroende på ett ohälsosamt sätt för att man har en stark sexdrift och behöver beröring och bekräftelse.  Om TS hittar en partner med motsvarande behov kanske dom får det alldeles fantastiskt ihop och drifterna blir en tillgång istället för ett problem.

[Beavis]
2011-04-13, 15:14
#30

¤29 Visst det kan du ha rätt i men om hon inte klarar att följa med sina vänner ut och festa för att hon är rädd för att följa första bästa som säger att hon är söt, hem är det ju kanske lite mer bakom?

Nu var det längesen jag läste hela tråden men jag har för mig det var åt det hållet hon beskrev det?

[RockarFett]
2011-08-21, 19:42
#31

#29 Mycket sant det!

Freke
2011-09-08, 19:49
#32

Har inte lusläst hela tråden, men förstår hur TS kan känna sig.. Har varit där själv..

Hade inget behov av beröring eller känslor? Det var bara sex.. Istället för något annat, gick så långt att man inte riktigt visste vad som var äkta och inte.. Det krävdes mer och extremare för att man skulle förstå vad det var och att det var något överhuvudtaget.

Vilket ställer till problem när man ger eller får märken, sår eller på andra sätt kvarlämningar som kan vara svårförklarliga för personer som inte känner till ens bakgrund om hur och vad eller varför?!

Kampsport var en fördel, för amn kunde förklara en hel del märken där egenom.. men det är ändå inte rätt…

Tyvärr finns det inget lätt sätt att komma ur ett sexmissbruk, drog misbruket var faktiskt lättare att ta sig ur.

Hälsn. Freke

Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus

Upp till toppen