Etikettberoende
Läst 2613 ggr
Beroendeombudet
2011-10-25, 18:04

Missbrukare och kvinna = dubbelt osynlig

…"Det är visserligen så att som missbrukare kan man av en myndighet som t ex Arbetsförmedlingen klassificeras som missbrukare, eller rättare sagt med funktionshindret ”Socialmedicinskt handikapp”. Men lagstiftningen i de olika diskrimineringslagarna tar särskilt upp att i lagens meningen kan inte en diskriminering ske utifrån att det är just missbruket som leder till diskrimineringen"…

Läs BeOm:s debattinlägg publicerat i dag 25/10 här:  http://beroendeombudet.se/2011/10/25/missbrukare-och-kvinna-dubbelt-osynlig/

Skriv och kommentera!

[Beavis]
2011-10-25, 22:36
#1

Så du menar att en missbrukare inte ska kunna dömas som olämplig för vissa tjänster eller har jag missuppfattat?

Då menar jag alltså inte "ej aktiva" missbrukare/beroende. Dessa skall natturligtvis ges samma chans som alla andra baserat på utbildning och erfarenheter.

Efter att ha läst lite mer i artikeln handlar det även om att missbrukare diskrimineras inom vården och socialväsendet vilket jag även tycker är fel. Ingen förtjänar ju att bli misshandladoch mistrodd om det pga ett missbruk,handikapp eller annat avvikande.

Beroendeombudet
2011-10-26, 13:52
#2

Hej Beavis!

1. På arbetsmarkanden finns regelverk och policy beslut för hur man hanterar påverkade arbetstagare. Inget konstigt i det.

2. Nej vi tror inte alls att det är så att samma förutsättningar råder för människor på arbetsmarknaden. Det hela börjar ibland med att människor måste få tillgång till vård, behandling som är en förutsättning för att kunna få jobb och bibehålla det. i dag får 1 av 5 vård och dessutom är missbruksvård lågt politiskt prioriterat.

Ett problem är att vi också vet att missbrukare är "brännmärkta" stigmatiserade och därför finns fördomar, rädsla hos omgivningen som i sig skapar barriärer för att ta sig in i samhället igen eller om man aldrig haft den referensramen så behöver man integreras i samhället. Allt beroende på var någonstan i missbruket- eller beroendet man befann sig.

Sannolikt gäller samma som för psykiskt sjuka människor som en studie nyligen visade: att de inte är välkomna som grannar eller arbetskamrater.

En undersökning som Hem & Hyra gjorde 2008 visade att 50% av ca 1000 tillfrågade tyckte att knarkare var värsta grannen. Säker förtår de flesta vad som ligger bakom detta och att rädslan bland grannarna är begriplig.

I vår artikel om kvinnor så finns könsdiskrimineringen men den trängs undan just på grund av att kvinnorna är just missbrukare. Skamligt att vi inte kommit längre i tanken och att erkänna att detta är en dubbel diskriminering och som självklart ska införas i diskrimineringslagarna.

Nåväl ett axplock från det som vi anser existerar dvs arbetsmarknads- bostadsmarknadsdiskriminering.

Vi ser gärna att du även kommenterar på BeOm:s hemsida. Den behöver åsikter och frågeställningar som dina för att debatten ska komma igång.

Hälsningar

Beroendeombudet

[Beavis]
2011-10-26, 15:19
#3

Tack för att du klargjorde detta för mig och förhoppningsvis någon till.

Så är det ju vi människor har förutfattade meningar och fördomar om det mesta vi inte känner till.

Jag tycker din artikel är intressant även klargörandet för det visar ju på hur åsidosatta knarkande kvinnor är i vården, Vad jag lärt mig är ju att de dessutom tar hand om sin likaledes knarkande prtner i många fall och som ni skriver hamnar i illa även där.

Det jag missförstod var nog att aktiva missbrukare skulle få lika rätt att arbeta fullt ut med vad som helst.  I mitt något nedstämda tillstånd tolkar jag nog vissa saker fel?

Beroendeombudet
2011-10-26, 17:02
#4

Hej Beavis!

För det första så vill jag säga ingen fara alls! Tyckte det var en relevant frågeställning därför där hamnar man förr eller senare. Vilka rättigheter och skyldigheter som ska råda och hänsyn till omgivning. Ingen lätt fråga.

Blir lite medmänskligt engagerad och säkert en "yrkeskada" (arbetat som terapeut) då du säger nedstämd.  Vill inte göra detta till ett "terapeutiskt" samtal på nätet men vill skicka dig en medmänsklig tanke i alla fall.

[Beavis]
2011-10-26, 17:09
#5

Tack för det.

jag är inte någon narkoman/alkoholist själv men  har väl en del andra problem och är lite utanför samhället. Men det jag tänkte på där var ju ska man låta aktiva missbrukare få arbeta? och i så fall med vad? Arbete är ju en viktig del i den sociala gemenskapen och vad jag tror är den viktig i vården av missbrukare när de skall få ett "normalt" liv men även då finns spärrar i folks oro och fördomar. Det är svårt det där

Gronstedt
2011-10-27, 11:23
#6

Spärrarna för vad aktiva missbrukare kan arbeta med ligger ju inte bara i andras oro och fördomar. Många eller rentav de flesta missbruk diskvalificerar ju för vissa eller många arbetsuppgifter.

[Beavis]
2011-10-27, 14:22
#7

#6 Precis min mening jag vill ju tex inte att min kirurg skall vara aktiv missbrukare av något preparat osv.

Beroendeombudet
2011-10-27, 15:43
#8

Som jag skrev tidigare så finns det regelverk för när påverkade arbetstagare ska tas ur tjänst. Arbetmiljölagen är en faktor. Därom råder inga konstigheter. Att det sedan existerar till och med bland kirurger, piloter och andra viktiga ansvarfulla arbetsuppgifter är ingen nyhet.

Så det vi tar upp i artikeln är inte att en tungt aktiv beroendes ka ha rätt till vilket arbete som helst på arbetsmarknaden under pågående missbruk. Det är väl självklart att det inte kan vara så.

Men för en missbrukare som fått vård och behandling och blivit nykter/drogfri så behövs i vissa fall mer än så. Samhällets ansvar för att stötta till en återintergrering (för de som har varit integrerade) eller integrering (de utan den referensramen) behövs i form av meningsfulla framåtsyftande arbetsuppgifter innan man kan nå den öppna arbetsmarknaden som behöver vara målet i de fall det är möjligt. Som det är nu "fastnar" en del i arbetsmarknadspolitiska insatser som inte alltid är så meningsfulla i den meningen att de kvalificerar för arbete på den öppna arbetsmarknaden. Utbildning är naturligtvis en viktig faktor. Stödet kan också vara att man har stödsamtal eller terapi för att klara av att ingå i en gemenskap som man inte känner och inte har ett språk för eftersom en del inte har den referensramen. Men också för att på sikt behandla trauman och psykisk sjukdmom. Här spelar känslan av utanförskap en betydande roll för att kunna vara en del i en gemsnkap där människor inte har samma erfarenheter.

Problemet är när ska man anses vara redo för den öpnna arbetsmarknaden och vem ska bestämma det? Högst individuellt naturligtvis. Åtminstone vill jag inte ha ett generellt system som säger att man är diskvalificerad för att man är missbukare eller beroende. Jag tror inte att det är det ni menar heller men i praktiken har vi något av det.

Får jag be er att kommentera på Beroendeombudets sida också så debatten blir levande för fler. Hade varit tacksamt!

Beroendeombudet

Gronstedt
2011-10-27, 15:55
#9

Jag för min del tror starkt på att man ska vara ytterst försiktig med att tjata om integrering och/eller återintegrering, utanförskap med flera samhälleliga sanningar. För beroende personer och missbrukare är utanförskapet ibland inte en verkan utan en orsak. Ibland är det så att vi ÄR utanför och använder våra droger (vilka den nu är) för att försöka fungera inne i ett samhälle vi inte känner och inte vill vara i, därför att det inte är tillåtet att vara annat än en välanpassad liten standardkugge. Så passa er för att integrera för mycket!

Om Beroendeombudet har den inställning som kommer till synes i #8, och inte är öppet för ovanstående, är Beroendeombudet inte ett ombud för den här beroende, i alla fall.

Beroendeombudet
2011-10-27, 16:21
#10

Förstår inte alls vad du menar. Spelar väl ingen som helst roll om hönan kom före ägget eller tvärtom". Läs texten igen så ser du att jag skriver .."målet i de fall det är möjligt" Här finns inget tvång snarare utifrån varje människas förutsättningar.

För det andra om man inte gillar vårt arbete och inte vill vara medlem så står det alla fritt. Mycket enkelt! Att tro att man kan göra gott för alla är ingen sanning. Man ansluter sig till det man tror på eller hur…

Beroendeombudet

Upp till toppen