Hej alla!

Jag vet inte om jag behöver råd eller så, vill nog bara skriva av mig lite om den situationen jag upplever just nu.

Har fått kontakt med en kille via nätet, som nu sitter i fängelse för snatteri (tror nog det är lite mer än så för att han fick straff i 5 månader och har suttit inne förut också) Han har även ADHD och är alkoholmissbrukare, vet dock inte hur pass allvarligt.

Han har suttit på behandlingshem tidigare, bland annat blivit tvingad till det för annars skulle han omhändertas via LVM. Jag skriver bara utifrån det han själv sagt till mig nu. Han började dricka när han va 14 och har väl hållt på till och från sedan dess.. Dock va han nykter i 4 år då han tränade kampsport och sina hundar, men han va en del på fester utan att dricka, så suget blev för stort tillslut.

Jag tycker jag har fått en fin kontakt med honom. Han ringer mig varje dag från fängelset och vill prata, vi har pratat flera timmar innan också innan han åkte in. Jag vill försöka hjälpa honom, vara något sorts stöd så att han inte faller in i sitt missbruk igen.

Han vill träffa mig, han vill att jag hälsar på på fängelset, att vi ska åka på kryssning. Jag vill också träffa honom.

Vet inte hur pass motiverad han är på att ta tag i sitt liv. Men han vill en massa, men det är en sådan stor process.

Jag gav honom en deal, att om han åker till ett Behandlingshem så skulle jag hälsa på honom där… "Ja det kanske man skulle göra, det är ju ändå bara 3 månader man sitter där"

Fast har sagt att han måste göra det för SIN egen skull inte för någon annans.. Vet inte hur mycket han tar in av det jag säger, vill heller inte prata för mycket om det när vi väl får chans att prata. Blir så mycket annat också.

Jag tycker om hans samtal, han gör mig glad, får mig at skratta. Dock har jag ju inte träffat honom In real life ännu, så det återstår att se.

Vad tror ni om det hela? Ni som har mer koll på läget i sådana sammanhang än vad jag själv har…

Tack på förhand och för att Du/ni orkat läsa ända hit!