Visst är det så att beroende är beroende, det är bara föremålet so mväxlar. Om man inte röker så äter man, om man inte äter så shoppar man, om man inte shoppar så dricker man … det verkar gå att byta hur många gånger som helst. Man får försöka snöa in på något rimligt och nyttigt och hålla det inom fönuftiga gränser, bara. Vilket inte alltid är så lätt.

Püss tillbaka!

Jo det är sant hi hi… Ska försöka hitta något roligt som inte skadar mig. Kanske börja med träningen igen ,,,d e ju bra =)

*pöss*

Skifte av beroende är så vanligt. Som en bläckfisk brukar jag säga. Hugger man av en arm växer det genast ut en ny. Växlandet av beroenden är helt utmattande ibland kan jag känna. Hela tiden vaksam så jag inte går överstyr med något det är ju helt galet när man tänker efter men det är väl så sjukdomen fungerar antar jag…

Att man inte kan bli beroende av att äta hälsosamt och motionera! Alltså riktigt beroende..så att man håller fast vid det livet ut

Det hade varit görbra!

Träningsnarkomaner finns det ju. Och för dem brukar det också bli en besatthet av att äta så lite fett och kolhydratfattigt som möjligt.

Det är en tunn gräns vi vinglar på genom livet. Har man anlagen för beroende spelar det egentligen ingen roll vad man måste kontrollera sig för att inte överreagera. Någon som kommer ihåg svenska spels Antireklam för spelande? Blonda killen som gjorde allt extremt……

#5: Nä? Har ingen TV och är följaktligen totalt socialt obildad …

#6 Jag skulle inte kunna leva utan tv. följaktligen ärr tv mitt liv.

Men reklamen är rolig och sorglig på samma gång iaf.

Budskapet var "spela måttligt" iaf

#7: Du kanske är TV-beroende ?

Definitivt är jag nog det. Se där då har vi luskat fram ett till beroende hos mig .

Snart får jag söka terapi och kasta ut tvn… fast då vet jag inte vad jag skulle göra av mitt liv?

FÖ  Som det sagts tidigare i tråden är man beroendemänniska så är man. Man måste lära sig att kontrollera sina instinkter och reda ut vad det är man försöker förtränga för att kunna kontrollera sig.

Jag är då tv-beroende..jag använder tv:n mycket som en verklighetsflykt. Men det gör jag även med böcker, så man kan nog inte tala om ett beroende bara ett sätt att få vila hjärnan från allt.

Men hur det än är, det som tråden handlar om, så stämmer det nog med oss som lätt blir beroende! Att man lätt hamnar i någon sorts beroende! Jobbigt är det iallafall att slåss mot något hela tiden

Hå, mitt första, största och allt överskuggande beroende, som jag inte har för avsikt att bli fri från, är BÖCKER. Är det inte det alla beroende handlar om - verklighetsflykt?

#12 Som jag fattat det så har du helt rätt i det

#12 Ja, när man tänker på det, så är det ju verkligen så! Det har du ju så in i bombens rätt i..

När saker och ting tar över ens liv tror jag att man måste fundera på om det verkligen är hälsosamt för en. Det kan handla om internet. böcker vad som tror jag. När det fullständigt tar över. Det behöver inte vara beroende tror jag men snarare att vi som är beroende har en tendens att fastna i saker och bli besatta på något sätt. De kan ju vara oerhört jobbigt att vara i besatthet. Jag kan ju bara tala ifrån vad jag själv upplevt och vad jag hört andra dela om när de fastnar i saker.

Ordet lagom är ju ganska svårt i min hjärna i mycket ;)

/Kram Kia

#15  Instämmer, det är nog vettigt att inte slarvmässigt kalla allt beroende. Snarare är vi besatthetspersoner. "Lagomt"? är det en by i Ryssland? 

Man får ju kickar av att vara besatt!  När man går in i något så det blir nån sorts "flow". Det är ju så himla kul då!

Både min man och jag är besatthetspersoner. Enligt mig är han värst, enligt honom tvärtom.  Vi försöker hålla oss medvetna och hjälpa varandra att göra uppmärksam när nån av oss håller på att passera gränsen för hälsosamt.  Han är nykter alkoholist, jag före detta sockerberoende.  Nuförtiden bruker det vara olika praktiska jobb vi kastar oss över. När han fiskar gös t.ex. då tar det inte slut och vi får köpa ny frys för att han inte kan ge sig och på slutet håller han på o drunknar för att han ska knacka hål i isen för att komma ut med näten "bara én gång till" fast alla i familjen spyr på gös och det ligger 80 kilo i frysen…. Jag kan t.ex. börja husrenoveringsprojekter och då glömmer jag äta och annat "onödigt" och det har ett flertal gångar slutat med inflammationer runt i kroppen. typ: man måler tills armen läger av,sen lär man sig måla med vänster och när vänsterarmen också lägger av så äter man Ipren o målar vidare. Har förstås även varit superengagerat i mitt jobb, haft 160 timmar + på flexen, glömt att ta ut semester under ett par år och varit nära utbränt.

Det är MYCKET värdefullt att umgås med andra med samma problematik som förstår och kan säge :"STOPP" vad håller du på med nu?!

Klart man kickar på besattheten :)) känner igen mig i det du skriver. Bestämmer jag mig för att sätta in kort i album köpet jag allt jag behöver sätter igång projektet o kan inte sluta . Problemet är att efter två månader ( om ens så länge) tröttnar jag antagligen för jag vill kicka igång på ngt annat och sen ligger albumen o korten framme och till slut åker allt in i ett skåp :))
och så rullar det på …,

#17 Jag trodde du höll på tills det inte fanns några kort kvar o sätta in?

#18: Nä, på något sätt funkar det inte så med praktiska och nyttiga projekt med ett tydligt mål. Där ebbar besattheten ut innan det är klart. Kanske är man på något sätt rädd för att det ska ta slut? Ungefär som man är rädd för att sluta äta/dricka/röka/knapra?

Spännande tanke - kan det finnas ett samband?

Tror snarare att efter ett tag har besatthetskicken avtagit och då är det bara kvar "att vara duktig o göra klart" och det ger ju inget , så då söker man sig till nåt nytt som ger mer "effekt" .

#20 där tror jag du har en stor poäng :))

Ahh, så hemma jag kände mig i denna tråd! heheh

Är själv en "junkie" som hoppat bland beroenden..

Adda gärna mig som vän om någon vill. Dock inte om du tillhör kategorin "manipulerande och lögnaktig" som många beroende gör….  Jag tillhör den självdestruktiva sorten, om än under tillfrisknad ;)

Vad är subutex? Om jag får fråga.

Subutex är en syntetisk drog som man sätter in under nedtrappning och avvänjning ifrån tunga intravenösa droger främst opiater som Heroin morfin och (amfetamin).

Jaha, då förstår jag lite bättre haha^^'

Jag har inte kommit in i droger eller något sådant… Men är det kanske möjligt att vara beroende av att vara beroende?

Det är ju så många som har varit beroende av en sak och när de har kommit över det så att säga så blir de beroende av något annat. Det låter logiskt i alla fall. Man är en behövande person som inte får det den behöver och söker därför andra medel, men varför blir man beroende ifrån första början? O:

Jag skiljer lite på beroenden och "beroenden". För mig är ett beroende något som drabbar/skadar dig fysiskt(psykiskt och ementionellt.

Man kan vara besatt av olika saker och det ser jag oftast inte som ett beroende.

Man kan vara besatt av olka saker, städa, tvätta, tvätta, osv, men det ser jag inte som ett beroende utan som en psykisk  defekt.

Men har man ett annat beroende i bagaget, du nämde heroin, alkohol, subutex m.m. Är man då på väg ur ett beroende så ska man vara extra vaksam, så att man inte byter ett beroende mot ett annat.

Vi, beroendemänniskor, har en underlig och oförstålig tendens av att bli besatta av något annat när själva "huvuddrogen" har försvunnit.

Så sant kerstin, så sant. det stämmer med mina erfarenheter.

Jag, å min sida, gör inte skillnad mellan kemiska beroenden och "andra beroenden".

De "stora" kemikalierberoendena, som narkotika, läkemedel, socker och alkohol, har ofta mer direkt inverkan på hjärnans kemi och ger större och mer svårhanterliga effekter. Men de icke-kemiska beroendenda påverkar samma system.

Även "besattheter" som att diska, göra pärlplattor, shoppa eller vad det kan vara, är kemiska beroenden. Beteendena frisätter kemikalier i hjärnan som påverkar belöningssystemet, och det är det man är beroende av. Oavsett HUR belöningssystemet påverkas - det kan till och med vara på negativt sätt - så är det det man som beroende vill åt. Även om det bara är fråga om att man upprepar rutinhandlingar för att känna sig lite säkrare och som om man har kontroll. Det är därför beroendepersonligheter har så lätt att fastna i tvångsmässiga mönster.

Beroendena och besattheterna  har ju likheter så det är lätt att göra dessa paraleller. men det är ju olika saker och inte alla som varit substansmissbrukare går in i ett tvångsbeteende efteråt även om det säkert är vanligt?

#29: Tvångsbeteenden är inte samma sak som icke substansbaserade beroenden. Shoppingberoende, spelberoende och sexberoende, till exempel, är inte detsamma som tvångsbeteenden att göra, utan handlar om att upprepa handlingar som aktiverar hjärnans belöningssystem - inne i huvudet är det alltså ett kemiskt beroende (man är beroende av de kemiska reaktioner som aktiverar belöningssystemet), även om man inte tillför några kemikalier utifrån. Men visst är gränsdragningen svår mellan sådana beroenden och tvångsbeteenden, jag tror inte att vetenskapen är ense där. Kanske tvångsbeteenden handlar om ett slags ordningsberoende?

Substansberoenden, där man tillför kemikalier utifrån, är ju lättare att mäta och där är det också lättare att se exakt vad som händer. Sådana kemikalier verkar ofta mycket starkare också och på flera områden än bara belöningssystemet, med svåra abstinensbesvär som följd. Den som försöker bryta sitt shoppingberoende drabbas kanske inte av svettningar och kräkningar, "bara" av starkt obehag, ångest och sömnstörningar.

Jag tycker mycket om att måla, antingen det är väggar eller tavlor. Men jag målar inte dagarna i ända.

Jag tycker att det är jätteskoj att göra om foton i PS. Men det är inget som jag gör dagligen.

Jag är en hundmänniska uti fingerspetsarna och ägnar mycket tid med jakt/sök o.s.v. Händer ofta!

Jag ägnar mycket tid åt mina barn och barnbarn. När jag har ork och lust.

Jag läser otroligt mycket och har alltid en ny bok till hands.

Beroende? Nej, det tillhör mina glädjeämnen här i livet. Mina intressen. Intressen, som varken skadar mig själv eller andra.

Om vi nu bortser från det som i vanliga fall samannknippas med ett beroende (alkohol/narkotka o.d.)

Så får vi ändå inte glömma att vara beroende av något är att inte kunna sluta med det. Inte kunna sluta med utan abstinens.

Vissa "beroende" är av manisk art och då kommer vi in på en psykiatrisk störning.

Psykologen Thomas Nilsson anger  sex viktiga kriterier som ska uppfyllas för att ett beteendemönster ska betecknas som ett beroende.

1. Upptagenhet. Personen är helt upptagen av aktiviteten i fråga. Det mest av ens vakna tid går åt till att fundera över aktiveteten, när det gäller droger till exempel kan mycket handla om att få tag i dem.
2. Sinnesförändring. Aktiviteten innebär en genväg till att må bättre på kort sikt.
3. Toleransökning. Att man hela tiden behöver mer av den substans man använder, eller den aktivitet man håller på med. När det gäller spelberoende kan det handla om att man behöver spela om mer och mer pengar för att uppnå samma kick.
4. Abstinenssymtom. Kroppen vänjer sig vid substansen eller beteendet, och då man slutar upplever man jobbiga fysiska och psykiska symtom. Dessa effekter är särskilt obehagliga vid beroende av till exempel alkohol eller heroin.
5. Konflikter. Den beroende hamnar ofta i konflikter med sin omgivning. Man talar också om inre konflikter, som att bryta mot ett löfte man har givit sig själv.
6. Återfall. De flesta som är beroende av något försöker någon gång sluta. Återfall är mycket vanliga, och leder ofta till att samma nivå av missbruk återupptas.

Ganska sund ord.

Det var det jag menade med att man inte ska ta lätt på ordet "beroende" och att man ska skilja på en psykiatrisk diagnos, ett sinnesförändrade beteende och ett "normal" beroende.

För inte kan man säga att August Strindberg var beroende? Nej, han var oerhört kreativ.

Lite OT, för att visa något som jag tycker är jätteskoj, att PS:A foton.

Beroende av det?

NEJ!

Var inte Strindberg beroende av morfin åtminstonde en period av sitt liv? eller nåt sånt..

Jo, det var han, men jag tänkte mest på beroendet av att skriva.

Ja det äe en knepig gränsdragning iaf

Hej… Funderar över samma sak!

Mitt ex "missbrukade" alkohol och sömntabletter i början på vår relation.. Han spelade även sjukt mycket dataspel.
Sedan flyttade han närmre mig, då började han trokrenovera sin bostadsrätt.. Det var det enda som gällde under ett års tid..
Under tiden åt han olika bantningspiller, drog ner på alkohol.. Men sen var det gräs som gällde istället.
Sen när lägenheten var klar, då var det istället bilmotorer som var "the shit".. Vi hade inget kärleksliv under nästan hela tiden vi va tillsammans (2 år).. All tid gick åt för honom att lägga på andra ting..
Nu när han är klar med sin bil, så verkar det vara sex chatt med andra tjejer som gäller.. Därav vi gjorde slut.. :(
Han verkar ha så mycket kaos i sin hjärna, att han glömde bort mig nånstans på vägen.. Ändå har jag stannat kvar, trots genomgått operation för hjärntumör och egna problem inom släkten.. :(
Känns så orättvist allt… Men jag tror ändå på något sätt att, beroenden byter av varann beroende på situation..
I vårt/hans fall verkar det ha tagit över hela hans liv.. Då jag aldrig varit det riktigt viktiga eller prioriterad i hans liv.. Alltid knark, alkohol, jobb eller annat som gått före. :( Och nu sex! Förutom med mig dock..höhö
Det enda jag vet som skulle kunna vara en riktig orsak till hans olika beroenden, är att hans pappa och farbror är alkoholister.. Sedan har de aldrig haft en bra relation någonsin. Inte setts sen han var liten och gick i högstadiet. Nu så dök hans pappa upp för en vecka sedan och berättade att han ska dö i cancer.. Antar att allt är upp och ner i hans värld just nu.. Men man kan väl aldrig skylla ifrån sitt eget beteende på någon annan? :/

Jävligt trött på vårt samhälle iaf.. Kommer bosätta mig på en öde ö snart!

#35 Tåkigt att råka ut för allt det där. Det låter som ditt ex är en riktig beroendepersonlighet som inte kan göra något med måtta. Ta hand om dig själv nu och se till att bli frisk ifrån cancern. Gå vidare

Lycka till

#36 Jo, det känns som att han alltid behöver något att klamra sig fast vid extra mycket, för att behålla kontrollen över sitt liv. Han verkar tro det iaf! Sen att han inte ser klart och kan skilja på det som verkligen betyder något är en annan femma. Det är det som blivit lidande. Dvs jag! :( Blir mest arg och besviken, på både honom och mig själv. Särskilt mig själv som "gått med på" att leva såhär så pass länge! :S Men men… Det tar väl tid innan man kan släppa taget… Jag själv var väl "beroende" av att försöka hjälpa honom tillrätta misstänker jag. Men man kan verkligen inte hjälpa någon som inte själv anser sig ha några problem!! Det är väl vad jag har lärt mig denna gång! Tack för stödet! För min del så var det inte cancer, utan en godartad tumör. Men den tog min hörsel på ena örat. :( Mvh

Okej ja det är lätt att bli medberoende om man tycker om någon väldigt mycket.

Det är mycket lovande hit och dit och som du är inne på är du kanske en omhändertagande person som gillar att känna dig behövd. Missbrukare har en tendens att hitta sådana personer och utnyttja det eller om det är så att ni hittr varandra?

Tur det barta var en tumör och inte hunnit sprida sig.

Är det ingen som tänker på skillnaden mellan att missbruka och att vara beroende? Man kan vara beroende av till exempel en substans utan att missbruka, samtidigt som man kan missbruka en substans utan att vara beroende. Inget av dem är nyttigt men det är skillnad.

Javisst finns den skillnaden. Men då sajten heter beroenden är det den aspekten vi utgår ifrån