Alkoholberoende

Hur pratar jag med honom?

2017-05-07 09:26 #0 av: Marsun01

Ni som läst mitt tidigare inlägg. Vet inte hur jag ska få honom att förstå? Det är så svårt.. han blir ju inte otrevlig o raglar runt. Han sitter vid datorn el tvn o dricker, el går ut grejar. Vi får ju inga konsekvenser av hans drickande om ni förstår vad jag menar. Om jag sätter mig ner och pratar med honom så vad har jag att komma med? Mer än att jag tycker han dricker för mycket o det struntar han i, han kommer att svara -tycker du el ja det har varit mycket nu. El så säger han -vad är problemet? Jag har ju inget att komma med??Har varit så mycket enklare om han blivit odräglig o hotfull..

Anmäl
2017-05-07 09:53 #1 av: Hera

Han är otrevlig mot din dotter. Hon vill ju inte ens vara nära honom.  Är det inte anledning nog?

Anmäl
2017-05-07 10:05 #2 av: Aleya

Som jag skrev innan så har ni redan konsekvenser i hur ni lever. Ni undviker han. Barnen verkar inte må bra alls.

Så som sagt det är nog inte prata som gäller utan att du som vuxen inser att situationen är inte optimal för dina barn och att du bör fundera på hur du ska lösa det för att dom ska må bra om inte annat.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-05-07 10:13 #3 av: Maria

När man läser dina trådar så verkar det vara en hel del konsekvenser på grund av att han är alkoholist.

Ni lever ju inte ett vanligt liv eftersom du och barnen ibland undviker honom.

Jag tycker att du ska ställa ett riktigt ultimatum så att han förstår allvaret i det hela.

/Maria

 

Anmäl
2017-05-19 20:31 #4 av: Halvdansken

Det är enklare att sitta o dricka öl framför datorn. Bekvämare. Roligare tom?  Spela lite spel? 

Jag kan känna igen en del av hans och mitt eget beteende (dock har vi inga barn) , man fastnar liksom. Det är jättesvårt att lyfta på arslet och gå ut o göra nåt. 

Jobbar ni på dagarna, alltså med annat än huset/gården?  
Han är helt klart alkoholberoende, och det geggar igen både hjärna och kropp.

Det som hände oss (min man drack för mycket och jag blev - väldigt enkelt - medberoende) var att han fick cancer. På nåt märkligt sätt var det det bästa som kunde hända. Min man trodde han var odödlig, han påminde om din - aldrig otrevlig eller våldsam eller så - men plötsligt fick livet en annan vinkel. 
Han ska igenom nr 6 operation om en vecka, så vi får nog leva med det här många år än. Nu har vi beslutat att dra ner på alkoholen, tätt på  att sluta helt (delar en flaska rödvin till biffen på helgen).  Kanske det hjäper. 

Jag tror att man måste ställas inför ultimatum. Fortsätt dricka  så  kommer din cancer i mun/hals att fortsätta poppa upp.   Fortsätt dricka så överger familjen dig.  Fortsätt dricka så kommer dina barn inte att träffa dig när de flyttat hemmifrån.

Det är hårt. Skithårt. Men hur mår du? Vad vill du? Tänk på dig själv också.  Det är ok att bli arg fast att man älskar nån. Jisses vad arg jag varit på min man för att han fick cancer och satte mig i en skitsituation.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.