Alkoholberoende

Min sambo är alkolist

2018-05-06 00:57 #0 av: Ssk27b

Min sambo har tidigare varit aktiv i flera olika AA och liknande. När vi träffades visste jag ingenting om hans tidigare problem med både amfetamin och alkohol.
Jag var ganska oinsatt i problemen men han berättade en ganska gedigen historia om missbruksproblem men som han kommit ifrån.
När vi träffades för 3 år sedan kunde han ta ett glas vin nån gång då och då. Det hela eskalerade och sista månaderna har han druckit väldigt mycket.
Jag har såklart blivit väldigt ledsen och han har sårat samt gjort helt oövertänkta saker på fyllan.
Vårt samliv fungerade bara de första 4 månaderna och därefter inte alls. Det är som att hans känsloliv är förstört av tidigare missbruk då närhet eller ens beröring finns naturligt hos honom.
Nu har han iallafall lämnat mig och han säger själv att han förändrades när han gick ur alla AA föreningar. Han måste rannsaka sig själv och hitta tillbaka till den han var.
Jag vet att han tycker oerhört mycket om mig och han säger ideligen att han kan inte göra mig lycklig och att jag förtjänar någon bättre som kan ge mig allt som han inte kan.
Självklart är jag helt förstörd och känner en väldig stor kärlek till honom trots allt som hänt. Han är den den mest fina människan jag vet.
Nu när han flyttat mer el mindre så är jag jätteorolig för hans hälsa och om han kommer fortsätta supa.
Jag undrar ju oxå om jag är orsaken till hans supande? Jag har så mycket frågor och tankar som Snurrar i huvudet. Älskade han verkligen mig eller var alkoholen ett sätt att döva hans icke känslor för mig?
Jag vill stötta honom och hjälpa honom men det känns som jag tränger mig på lite.
Vi har gemensamma intressen och hade planer som vi levde för. Nu känns allt igengrusat och det verkar som han behöver vara själv för sin egen skull.
Någonstans inbillar jag mig, eller hoppas att det ska finnas en plats för mig och våra gemensamma intressen längre fram.
Jag känner mig väldigt utanför och utestängd i något han skall ta sig igenom själv.
Är det någon som vet hur det är, kan förhållanden ” lappas ihop” när en alkolist blivit fri från missbruk? Eller kommer vi bara suddas ut från varandra? Det är så oerhört svårt att förstå hur han tänker när han brottas med ett missbruk som han inser och verkar vilja bryta. Är man överhuvudtaget på det klara med sina känslor fullt ut när man är alkolist?
Det är verkligen fruktansvärt med alla känslor och att inte veta hur allt kommer bli.

Anmäl
2018-05-06 01:41 #1 av: Stallmima

En sak kan jag säga att det inte är ditt fel att det eskalerat, han måste ta itu med problemet själv och du kan stötta honom men eftersom han lämnat dig kan du inte vänta dig respons av det du skriver. Vänta ut tiden och se vart det går. Lycka till!  Blomma

Anmäl
2018-05-06 06:20 #2 av: Tjeja

Det är inte ditt fel att det eskalerat! Han är en vmegen individ med egetansvar.

Men risken finns om du försöker rädda relationen att ni utvecklar en medberoenderelation där du i slutänden stöttar hans missbruk istället för nykterhet. Även fast det är det sista du vill.

Inget är nytt under solen och inget är omöjligt. Däremot är det väldigt osannolikt att ni kommer kunna lappa ihop relationen igen till en hållbar sund relation. Visst finns det fantastiska berättelser där det lyckats. Men kanske är det just därför de blivit berättelser, just för att det är så ovanligt.

Det är en stor sorg att mista någon man älskar och det gör inte mindre ont för att personen lever ett destruktivt liv!

Men försök inse att de gemensamma drömmarna ni hade aldrig kommer förbli annat än drömmar allt medan du ensam sliter ut dig för er relations skull om du fortsätter.

I en relation med en missbrukare blir man fången i en ständig cirkel av oro och krossade förhoppningar .

Det bästa stödet för er båda är om du släpper honnom, fokuserar på att å bra själv istället.

Bästa stödet för en missbrukare att komma på fötter är den som står vid sidan av hans liv istället för är med i det och peppar/hejar på som en cheerleader.
Ta hand om dig själv först!

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2018-05-06 14:34 #3 av: vallhund

Kontakta Alanon.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2018-05-07 00:18 #4 av: Ssk27b

Tack för svar, även om det gör mig otroligt ont att läsa. Jag är glad för hans skull att han verkar på riktigt vilja ta tag i sig själv igen.
Han har gått 12-stegs program tidigare. Gått från hemlöshet till välfungerande människa med bra arbete.
Jag tror han kommer fixa det men jag är inte med i hans liv under den tiden det har jag nu förstått.
Det hemska i det hela är att jag känner att jag skulle kunna vänta i 10 år på honom men under tiden ta hand om mig själv.
Han säger själv att han är helt fucked up i sina känslor och vet ingenting längre.
På nått sätt är jag ändå glad att det var han som valde att gå. Jag hade aldrig gått utan kämpat på och blivit en bifigur i hans liv brevid flaskan. Mannnen jag pratar om har haft ett för jävligt liv men rest sig. Jag tänkte många ggr att han måste känna att detta liv vi lever är toppen om man jämför.
Blir lite rädd för hur kontakten kommer bli, han har inte hämtat alla sina saker än och vi har saker som måste slutföras ihop.
Hoppet är det sista som överger, även om jag förstår att vår tid har runnit ut.

Anmäl
2018-05-07 08:06 #5 av: Farwuq

#4 Bli inte ett offer.

Den vilda glädje jag kände när jag var sexton och hittade en oöppnad flaska brännvin i snön vid fotbollsplan, är tyvärr utom räckhåll idag.

V:  för Astrologi & Psykologi M:  för Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland


Anmäl
2018-05-10 16:43 #6 av: serenas

Jag förstår hur du känner det, för jag är i samma situation.

Anmäl
2018-05-10 17:18 #7 av: Mooniq

O'boy om jag känner igen mig i din historia. Att vilja hjälpa, finnas där, vänta. vänta... vänta. svälja stoltheten och till sluta krossa sig själv. 

GÖR INTE DET! 

Papper och penna. skriv. Positivt på en sida. Negativt på den andra. Låt tankarna få fria vingar. Pränta ner. Gråt. Skrik. Skriv. 

Du är unik och du måste älska dig själv för att kunna finnas där för någon annan. 

Du måste ställa krav - eftersom du är unik så ska du oxå behandlas så. Vik inte undan för dina krav. Nykterhet är nr 1 såklart. Ärlighet nr 2 osv. 

Han är den enda personen som kan bestämma om han ska ha ett bra eller dåligt liv - om det så kostar honom att flytta och starta om på noll, för att slippa grupptryck och vänner. Han måste göra sig fri från sina demoner, ingen kan hjälpa honom om han inte vill själv. Men han måste ta varenda steg av fri vilja. 

Du ska inte gå ner dig pga av honom. Du ska aktivera dig, vara med dina vänner, hitta nya hobbys och du ska även hitta nya vänner. Du SKA inte sitta och vänta - för då försvinner ditt liv och du kommer att bli en bitter kvinna - till ingen nytta alls. Om nödvändigt så kanske du ska se dig om efter en ny start på ny ort, nya vänner, nya möjligheter - Vansinnigt svårt men du ska inte sitta och vänta på honom, oavsett dina känslor för honom. 

Det finns kilometer med saker jag skulle kunna skriva ur mitt liv, men jag är osäker på om det hjälper. Börja med dig själv, papper och penna och sunt förnuft. 

Pepp & jävlar anamma på vägen... 

Älta inte problem - skapa lösningar!! FunderarSkrattar


Anmäl
2018-05-11 22:12 #8 av: Ssk27b

Tack alla för att ni skriver.
Som tur är har jag ett arbete som tar mycket energi. Det är mest jobbigt när man kommer hem och ja ser hans saker och blir påmind.
Känslorna går upp och ner. Jag försöker hålla mig sysselsatt och gråter en skvätt varje kväll.
Det är inte utan att man faktiskt undrar vem han är?
Han lämnade mig mitt i en renovering,som vi kommit överrens om.
För några veckor sedan bokade vi en resa till Spanien som vi alltid brukar åka till utan avbeställningsskydd.
För mig är det helt ofattbart att man inte tänker med lite mer framförhållning. Han är annars ganska försiktig och tänker igenom saker.
Häromdagen blockerade han mig från facebook😳
Hallå vi har liksom knappt ens pratat ut eller ens träffats efter att han ”gjorde slut” och vi har både gemensamma tillgångar och lån.
Fick då till svar att det var jobbigt när det ploppar upp bilder på mig som påminner honom.
Jag fick oxå sms helt apropå där han hörde hur det var med mig efter några dagars tystnad.
Jag försöker att inte tolka in så mycket hur han ändå drar lite i mig.
Jag försöker tänka att han har gjort detta valet och att jag inget kan göra nu.
Visst jag älskar honom men jag har inte så mycket för det, då kärleken till ölen och spriten alltid kommer vara störst.

Anmäl
2018-05-11 22:22 #9 av: Ssk27b

Ja jag har kommit på mig själv att jag nog tänkt vänta och ge det tid. I dag är första dagen jag känt att jag vill inte vänta på något som förmodligen bara inte blir av!
Jag har redan väntat i 2,5 år på närhet och någon slags bekräftelse.
I dag är en bra dag då jag känner mig ok, lite arg över vilket jäkla sätt han betett sig på.

Anmäl
2018-05-14 10:47 #10 av: taxarärbäst

skit i honom det är inte ditt fel.

Anmäl
2018-05-21 19:51 #11 av: serenas

Jag har också blivit blockad på fb nu i helgen. Han skyllde att folk var avensjuka, och jag tänkte på vaddå????

Jag har inte gett upp min relation men jag har backat bakåt och börjat leva mitt eget liv, jag har börjat träna för att focusera på andra saker.
Jag skriver mycket dagböcker, läser böcker och tar skogs prommenader. Han vet vart jag finns.

Anmäl
2018-05-22 20:43 #12 av: Tjeja

Heja dig Serenas!
Bättre att stå vid sidan av och heja på det som är bra än att själv dras ned och trassla in i det destruktiva!

Lev ditt liv! Ta hand om dig och må bra!
När han är på fötterna igen kan ni göra en ny bekantskap med varandra som får utvecklas på friskare premisser.
😊

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2018-07-12 21:45 #14 av: serenas

#12# tqck teja, jo allt har blivit bättre och vi har börjat hitta tillbaka, det kommer att ta tid.

Hur är det för ts?

Anmäl
2018-07-12 21:45 #15 av: serenas

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.