Välkommen, Helena

Jodå, LCHF heter det, LowCarbHighFat.

/Helena^^

Tack :-)

Välkommen hit Helenaf76

Tack :-)

Tack!

Tack!

Välkommen Helena…

Klicka in dig på Kolhydrater iFokus så hittar du alla svar du behöver kring LCHF.

Välkommen hit =)

Varmt välkommen hit Helena!

Tack :-)

#8 Tack för tipset!

Hej Helena! :)

välkommen

Tack :-)

Har precis tagit mig ur soffan efter ett mycket intressant Oprahprogram. Handlade om droger och beroende. Var det någon annan som såg? Även om programmet handlade om narkotika och alkohol så kände jag som sockerberoende igen mig. Det var en fruktansvärd insikt jag fick om mig själv. Vet bara inte hur jag ska gå vidare. Insåg att mitt sockermissbruk och sockerberoende började redan i 12-13 års åldern. 

Inte blev det bättre när barnen blev större och började förstå, då började jag smussla för dem också (inte bara från min man). En coca-cola i städskåpet t ex. eller bakom mjölpåsen i skafferiet.

Nu kämpar jag för att komma ur det, har försökt många gånger men den här gången känns det annorlunda. Kanske beror det på att jag fått nys om LCHF kosten. Har en fruktansvärd abstinens idag, antar att den kommer bli värre eftersom det bara är 2:a dagen av LCHF. 

Nu måste jag åka och hämta barnen. Blir nog bra att komma ut lite. Kanske skakningarna och "feberkänslan" och illamåendet ger med sig lite.

//H

Helenaf76… Du har fått lyckan att få veta om LCHF och det är naturligtvis en bra bit på vägen. Att du sen inser att du varit sockermissbrukare sen 12-13 års ålder det är ännu ett steg till tillfrisknad.

Jag vet precis hur du mår nu. Jag har haft återfall efter det men jag kan hantera dom mycket bättre nu än vad jag kunde i början om det nu finns något som heter att man kan hantera ett återfall Hm!!! Iallafall blir jag starkare varje gång. Men jag vet ocskå hur jag kände mig när jag första gången förstod att jag var sockerberoende och att jag totalt missbrukade allt som kom i min väg.

Abstinensen kommer gå över,. Jag lovar den kommer gå över hur jobbigt det än är. När du märker det smyger på så skriv här. Så kan vi stötta dig. När väl maten fungerar för dig då kan du börja fundera på hur du beteet dig i alla de år du missbrukat. Det tar tid att hitta den lösningen men faktiskt måste jag säga att det är ofta en befrielse när jag låter något i huvudet få komma fram som jag gjort. Du har börjat din resa och du har kommit sååååå långt med att erkänna för dig själv att du är sockerberoende….

Smaka på dessa orden… Hej , jag heter Kia (Helena) och jag är sockerberoende och sockermissbrukare…….. För mig blev den meningen laddad som fan när jag insåg att det kom från min mun.

Du kommer upptäcka mycket du gjort och det är så mycket skam som ofta ligger bakom eftersom man döljer det för andra men vi tror på dig….

Kram Kia

#15 Tack Kia! Tack för ditt stöttande och förstående.  Jag har märkt redan nu efter 2 dagar hur många "konstiga" saker jag gjort och hur mycket skam jag bär, och jag har nog inte ens sett toppen av isberget än. :-(

Det är otäckt när man märker hur kroppen vant sig vid att få sitt socker/kolhydrater. Och vad skönt det kommer bli sen när abstinensen avtar. Mår skapligt bra mellan varven men just efter måltiderna och några timmar frammåt är det som värst. Och när väl abstinenesen gett med sig så är det dags att äta igen …

Nä, slut med gömmandet av godispapper, godisförpackningar, chokladkakor och en snabb kaka i köket!

*kram*

Helena. Ta verkligen En Dag I Taget… Ja, jag vet jag tjatar om det och idag när jag funderade tänkte jag. Gör jag det själv då? Ja dessa  sista dagarna har jag faktiskt gjort det.

Jag tar en timme i taget också emellanåt. Men har klarat dessa dagarna med en dag i taget tankar. Jag får verkligen fokusera på att idag ska jag inte men imorgon lovar jag inget. Sen tänker jag så på morgonen igen och sen rullar det på. Viktigt att ej ta det för givet dock för En Dag I Taget är absolut inget jag kan ta för givet. Något jag måste påminna mig om alltid….

Din abstinens kommer vara jätte jobbig det tänker jag inte ljuga om. De flesta jag har hört berätta säger att det är tufft. Det finns ingen annan väg lika bra att gå den för vägen är den rätta det har jag insett.

Hmmm En dag i taget… Har nog aldrig klarat det tidigare. Jag ska arbeta på det igen :-)

I morse när jag vaknade var första tanken "oh, det är fredag! Vad ska vi äta för gott i kväll framför tv:n" och så började tankarna fara runt allt gott som finns. :-( Sen kom sanningen fram i tankarna att jag äter ju inte sånt längre!!! Oh, vilken besvikelse och frustration. Vad svårt det är att bryta  det invanda tankemönstret.

Idag ska jag leta efter något gott LCHF att mysa med i soffan i kväll. :-)

Som tur är Helena finns det massor av gott lchf som man kan mysa med! :-)

Precis som du, har jag samma banor inprogrammerade i min hjärna: ledig tid = ätartid. Ensamtid = ätartid. Mystid = ätartid. Etc etc etc. Det är de här mönstren som jag måste bryta. Jag måste lära om! Men vägen dit är varken kort eller rak, och under tiden är det bra att ha något icke-drogigt att äta istället. Men på sikt måste jag lära mig att ätande inte är något man gör för skoj skull, utan för att hålla kroppen igång.

Och Kias råd om att ta en dag, eller en timma, i taget är vekrligen väldigt bra! Då blir inte frustrationen och känslan av förlust så stor och då är risken mindre att man brakar igenom av pur uppgivenhet.

Berätta gärna imorgon hur det har gått idag!
/Linda

#19 det är precis som om skalmans klocka skulle ha hakat upp sig på ätartid- känner igen det