Denna tråd kommer från Kolhydrater iFokus eftersom jag är Sajtvärd där - men passar egentligen bättre här.

Igår var dagen D för - DET STORA FALLET.

Vi blev på jobbet bjudna på hembakad äppelpaj. Jag brukar ALDRIG smaka det hembakta på torsdagar och denna dag skulle givetvis inte vara något undantag. Alla pratar om just den här kvinnans hembak, som är i klass med det bästa. Det har innan inte spelat någon roll för mig - jag är väldigt principfast och särskilt när andra tittar på. Jag skulle förlora hela min trovärdighet om jag föll så enkelt - så det har innan inte varit något problem att avstå.

Igår kom jag EFTER mötet ut i personalrummet och det står en bit äppelkaka kvar på bordet. Jag hade ätit lunch alldeles för tidigt och kunde känna viss hunger och utan att jag vet hur det gick till hade jag ätit halva biten - den var ganska stor. Det var verkligen gott och jag kände hur äppel/kanel-smaken spred sig i munnen (jag älskar just äpple/kanel). Innan jag hann refleketera över hur nyttigt detta var åt jag upp den sista halvan också. Det var som ett monster inom mig vaknade och jag gjorde något jag inte hade kontroll över.

Nu är det så länge sen jag åt socker/vetemjöl att jag tänkte nog att jag skulle kunna göra ett avsteg och sen var det bra med det. Ungefär som att inget hade hänt och ingen skulle märka det.

Detta var efter ett möte som började 14.00 så klockan var nog ca 15. När klockan nämade sig 17 och hemgång var jag så illamående/yr/vimsig att jag vart orolig. Jag åkte därför direkt till Apoteket och köpte stickor till min blodsockermätare (jag har inte fått recept ännu) och åkte hem för att se hur jag egentligen mådde.

Då efter ca 2 timmar hade jag 8,6 i bg. Jag åt fakir-middag (lövbiff och smör) och gick och la mig efteråt. Jag mådde verkligen illa och kände mig helyr. Så här efteråt inser jag att en påtvingad promenad hade nog varit bättre, eller en tur på motionscykeln.

Jag kollade bg igen innan natten och då hade det sjunkit till 7,6 tror jag, och jag mådde lite bättre men fortfarande illamående. Det var inte lätt att somna och jag insåg att jag fortfarande, 8 timmar efter äppelkakan hade högre blodsocker än jag hade hela den veckan jag testade, utan att äta mer kolhdyrater än vanligt.

Nu i morse hade jag fortfarande 6,5 vilket är betydligt högre än när jag mår "bra". Jag vet ju efter en veckas kontroll att jag mår bäst när det ligger mellan 4,2 och 4,9 ungefär.

Prata om att få sig en tankeställare och att jag kanske ÄNTLIGEN kan lära mig att jag skall ALDRIG äta det som faktiskt gör mig SJUK hur gott jag än tycker det är just då. Det är inte värt eländet.

Precis som jag sagt innan har jag lång bromssträcka - det känns som att minsta avsteg tar flera dar innan det går ur kroppen och nu kommer jag att kolla bg tills det är som vanligt och jag mår bra igen.

Denna händelse var orsaken till att jag faktiskt ville se katastrofen på vågen i morse - men tack vara "Våga vägra vågen"-tråden slapp jag det.

Suck - nu lägger jag in detta här där det hör hemma egentligen - man blir ALDRIG frisk från detta - tänk om man kunde lära sig det?