Beroenden iFokus

Beroenden

Etikettvi-som-är-sockerberoende
Läst 1383 ggr
korseett
0

erkännande av reaktion

Jag får krypa till korset och erkänna en sak.

Efter att jag läst än den ena tråden än den andra och allting var så förbaskat positivt så då reagerade jag negativt! fastän jag också hör till dem som peppar och skriver uppmuntrande och kanske nån gång någon klarsynt text.

Jag fattar inte vad som hände- blev skitsne och tyckte att allt var j-a  s-t helt enkelt. Vad gör jag då? jo jag går och äter godis!!! som nåt j-a trots mot mig själv. Hur puckad får man bli egentligen? Så nu sitter jag här och mår illa och blir ännu mer ilsk fast på mig själv.

Jag känner mig fångad i min egen kropp och jag vill vara frisk och få fortsätta med mina mål och utmaningar som just nu ligger på is. Det är som om jag inte kan göra två saker samtidigt- blir förvirrad.

Ville bara skriva av mig- är depp nu och dte blev ju inte bättre av att maken kom hem och såg ut som en bortglömd hundvalp…

korseett
0
#1

får tillägga att nu suger det efter om pommes strips, bakelser, kladdkaka, tårtor, hembakad bröd med smör och ost , hembakade kardemummabullar med varm mjölk…  men det går ju inte och jag har så svårt att fokusera till det jag får

korseett
0
#2

hmm man kanske ska va tyst om vissa saker..

jaja jag har gått bärsärkagång i frysen och fick fram en minipizza som jag slängde i mig ungefär som om ingen såg. Jag försökte gå bort från datorn ett tag och detta blev resultatet men j-r får det vara nog- det var ju inte ens gott ?!

Måste fixa fokus på nåt annat istället än mat

problembarn
0
#3

Vet du att jag faller i den gropen ibland jag med! Jag tror att det måste få vara så ibland… är man positiv för jämnan är det nog nte helt normalt ;-) För mig blir det svårast att vara positiv när de andra lyckas medan jag inte lyckas alls… då har jag riktigt svårt att orka både läsa, peppa och vara positiv.

Det där med att vara fångad i sin egen kropp känner jag verkligen igen, jag har ju slitit sååå hårt sååå långe utan något som helst positivt resultat och då känner man sig nästan som om kroppen sabbar för en, eller jag känner så rättare sagt!

Vilka två saker är det du inte får ihop? Personligen är jag tvungen att satsa på en sak i taget när det gäller min person, annars blir det kaos.

Grädde, bär och lite stevia eller vaniljessans? Kan det vara något att festa på eller trösta med? Eller en god pannacotta med hallon i botten eller bit riktigt mörk choklad?

Hoppas att det släpper och att du hittar något tröstemat som känns okej!

Kramen!!

korseett
0
#4

antingen kan jag fokusera på jobbet eller maten eller bygget eller att hålla huset någorlunda i ordning inte klara av två saker åt gången verkar det som

Kia
0
#5

Jag vet vad Ni pratar om… Man går runt som en positiv Nisse hela dagarna och man ska alltid vara den glade och sen blir det bara negativt fast man inte vill liksom.

Jag är expert på att förtränga saker och då förvandlar jag gärna det till positiva saker när jag egentligen kanske borde ta tag i det negativa som ligger till grund för känslan. Vilket oftast slutar med att jag äter på den känslan och sen blir allt negativt i allafall…

Jag fokuserar också på en sak klarar inte alltd ut att fokusera på flera saker samtidigt. Sen samtidigt kan jag ha många bollar i luften men när jag väl ska fokusera får det bli på en sak….

korseett.. hoppas du mår lite bättre nu dock

Kram

korseett
0
#6

summa summarum. Jag mår bättre idag men det blev lite mer godis. Jag funderar på min reaktion ännu och vad som utlöste den. Min man sa till mig att jag varit sur i flera dagar och fräst och jag har inte ens märkt det.

Så jag tror att följande scenario har gett resultatet igår.

  • Jag har problem med luftrören så jag vågar inte träna fastän jag vill och min kropp skriker efter det. Känner mig låst.
  • hade en megahuvudvärk i torsdags vilket gjorde att jag åt sammanlagt 6 treo. Dagen efter svullnade jag upp och tydligen på grund av dem.
  • svullnaden och inte vara frisk tär på mig och jag känner mig misslyckad, att allt går emot. det liksom kvittar vad jag än gör så går det åt h-e iallafall.
  • jag läser allt som är positivt och blir arg för jag är ju inte det minsta positiv i det läget. Tröstar mig med kolhydrater som jag trycker i mig fastän det inte ens är gott
  • Mår illa av jag gjorde så men återgår igen till kolhydratsätandet och blir ännu mer arg på mig
  • och min stackars make som är alltför snäll har gått som katten kring het gröt de senaste dagarna. Stackarn. Och det är jag som är orsaken

Idag är det en ny dag och jag har lagt märke till det att jag måste ha något mer val än ost, ost ellerost i kylskåpet vid nöd. Ibland har jag grillade kycklingvingar eller lår som man kan knapra på med lite majonnäs till- det funkade. Ska åka och handla idag så jag får fylla frysen med lättillgänglig mat.

Tack för att ni finns

korseett
0
#7

fasen nu är jag riktigt pissed! och det är så jobbigt med allt.

Vette
0
#8

Men visst blir man pissed ibland! Jag kan få utbrott på smala människor som sitter och äter socker framför näsan på mig och säger saker som: "man måste få unna sig ibland annars är det inget liv". Åsså blir jag förbannad över att de faktiskt kan sitta där och äta och ändå vara smala och jag kämpar varenda dag och är ändå inte ens normalviktig.

När man fastnar i en sån där negativ tankespiral så är det svårt att ta till sig något positivt, eller klara av såna där överpositiva människor som bara blir jobbiga då.

Det bästa är att bara få det ur sig tror jag. Bättre vara pissed här än i köket!!

problembarn
0
#9

Håller med!! Jag kan bli så otroligt ledsen när jag hör hur bra det funkar för andra, INTE för att jag inte missunnar dem att lyckas, tvärtom, men det får mig att känna mig tusenfalt mera misslyckad eftersom inget funkar för mig (nu snackar jag förstås vikt igen :-)!

När man hamnar där blir allt jobbigt och jag ser bara mina misslyckanden och de blir den totala upplevelsen av mig! Riktigt trist, har haft en lång sådan period nu över sommaren med behandlingar som fått kroppen att svälla över alla breddar och ångesten att stå mig upp i halsen dagligen! Usch!

Hur mår du korseett?

korseett
0
#10

något bättre nu tack. Men jag var farlig ett tag-isch vilka demoner man jagar i bland. Mest ledsen och frustrerad nu och prata med maken som kommit hem lite tidigare idag. Men jag har så himla ont i kroppen med men måste försöka ta mig ut och måla lite brädor åt honom. Ska till läkaren i morgon bitti för det fanns inget på proverna sa de när jag väl fick tag på dem. Det känns som om jag är inbillningssjuk men jag känner mig ju inte bra i luftrören. Ska väl inte måla fan på väggen idag- det tar jag i morgon istället.

tack för att ni inte ser mig som en knäppgök- eller i varje fall inte skriver att jag är det hehe

Rita-S
0
#11

vet du när suget biter mig knaprar jag paprika och creme fraiche dip. Det är ju inte samma som godis.. men vad gjör väl det! Förut ansåg jag potatischips och smågodis för nåt som hör lördagar till medan morot, gurka och paprika med dip är rena rama lyxen!

och nu är det lov! :D

Nån gong är man bara riktig ilsken sint och bitchig. Tur man då har förståelsesfulla sambo som toflar runt i sidenstrumpor när man beter sig som et monster (jo jag gjör det jag med)

Men jag förstår du behöver nåt annat enn bara ost och mer ost när suget griper.
Det gjör iaf jag!

Ett tag hadde jag en majsburk i kylskåpet. Jag tänkte om jag skulle trilla dit och känna suget äfter smågodis för stärkt.. då vore det väl bättre med en sked majs enn en näve smågodis?
Trilla dit kontrollerat är mitt motto nu. Heller ett äpple enn chips. Heller en burk majs enn smågodis. Alla helst ingen av delarna.

Nej, jag skal inte belära dig, detta har du nog tänkt och tänkt igjen på, timme upp och timme ned, jag menar inte belära dig som säkert spenderat mer tid med att tänka på detta enn jag har spenderat med att leva äfter detta, vad vet jag.

Jag skulle önska jag kunne hjälpa dig, men vad vet egentligen jag om vad du behöver, jag vet inte vad som vore bäst för dig, men jag önsker av hela mitt hjärta att hjälpa dig på nåt vis

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

korseett
0
#12

Tack Rita för ditt svar. Att bara skriva hur ni gör hjälper ändock en del för man tänker i andra banor. Ja jag stirrar mig blind på vad jag ska ta till när det sätter i. Nu fick jag upp en påse köttbullar så jag har nog fått mig 20 av dem tillsammans med någon enstaka bit broccoli och en gräddsås samt majonnäs. För tillfället känner jag mig lite snurrig också. Maken ser i ansiktet att jag svullnat upp för jag har blivit plufsig- inte bra reaktioner.

Ska klara den här dagen har jag bestämt mig för- trots att jag är lättantändligFlört

Ni är super!

problembarn
0
#13

Knäppgök :-) hm… och om du vore en knäppgök vad skulle det då innebära att vi andra är??!! Skrattande

korseett
0
#14

#13 ja kanske knäppstarar??

Rita-S
0
#15

men vi kan väl va knäppa tilsammans, Korseett? :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

korseett
0
#16

en hel flock med knäppisar? det går jag med på Rita för då är man ju inte ensam om det. Count me in…

korseett
0
#17

hehe nu börjar humorn komma tillbaka- det kanske finns hopp

problembarn
0
#18

Det var nog köttbullarna och såsen som satte fart på humorn :-) skönt att befinna sig i en flock… då behöver man ju aldrig känna sig ensam och utanför!!

Rita-S
0
#19

Okej, Svenska Riksföreningen för Knäppskallar. Chefsknäppgök platsen delast av dig och mig, Korseett. President.. vi måste ha en president?

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

korseett
0
#20

Kia?

korseett
0
#21

och ständig sekreterare problembarn?

Rita-S
0
#22

ja det lyder bra. Undra om vi får några medlemmar ;) Föruten gubben som gjärne blir med

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

problembarn
0
#23

Taget… :-P fast jag tycker nog att det finns de som skriver bättre… och borde inte Gronstedt ha en styrelsestol med? Liksom dcos, anterrabae och maxiq… om de även gästar detta forum… många knäppgökar blir det… ;-)

korseett
0
#24

vi får alternera på styrelseplatserna och gör som i EU- ett halvår var på posterna haha! Se dig själv som ett värdland!

problembarn
0
#25

Skrattande ja stor nog för att agera land känner jag mig lätt Förvånad

korseett
0
#26

fast i jämförelse med verkligheten är du ett mycket litet land problembarnSkrattande

zeretki
0
#27

Jo, det kan vara så ibland. Jag låter superpositiv och ger alla stöd, sen bryter jag ihop och gråter själv…

problembarn
0
#28

Ja, korseett, så sant så sant, jag rymmer ju knappt mig själv och bnp:n är skrämmande låg :-)

problembarn
0
#29

Hur är det förresten zeretki?

bjornen66
0
#30

jag befiner mig i samma sitvation kan inte sluta äta. och försöker fatta vad är det för fel på mig. har all kunskap o insikt men kan inte sluta. fattar inte det  beter mig som ett litet barn när jag är abstinent. Men i dag ska jag inte äta mer har köpt absitnet mat så jag har det till i mårgon. mend dett är ju en sjukdom nu är jag så uppåt och socker hög. fy får inte i hop mig mer.

Denna kommentar har tagits bort.
Kia
0
#32

Ska jag lägga in Sveriges Riksförbund för Knäppskallar under länkar på forumet Oskyldig *ler*….

President… Smakar på min nya titel :)

Kia
0
#33

Bjornen66 . Du fixar detta det vet jag

Kram

zeretki
0
#34

#29 Tack för att du frågar. det är kaotiskt men just nu är det OK. :)

dcos
0
#35

#23 Nog platsar jag där, alltid Skrattande

Rita-S
0
#36

Kia, innan du gjör det måste vi kanske ha en hemsida att länka till ;)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Karin20
0
#37

Knäppgökar är vi allihopa, allihopa, allihopa…..

//Karin

korseett
0
#38

Bättre idag och jag har fått antibiotika av läkaren så nu måste jag vara från kolhydrater annars skrotas magen (läs min dagbok)

problembarn
0
#39

Vad var felet korseett? Bakterier?

korseett
0
#40

han trodde bakterier men är inte helt säker så det har tagit blodprover för allergi med. Förhoppningsvis hjälper kuren- vill inte vara allergisk.

bjornen66
0
#41

Livet måste gå vidare, även om man äter fel. så nästa gång bilr det bättre.

problembarn
0
#42

Ja verkligen! Allergi är ingen hit precis! Vi håller tummarna!

korseett
0
#43

Ja#41 det är jobbigt när det håller på men att livet går vidare vilket det har gjort idag. Har det gått bättre för dig nu?

#42 behöver alla tummar!

Rita-S
0
#44

#43 Min katt ronja erbjuder även högertassen, men hon behöver den tilbaks sen :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

korseett
0
#45

#44 tackar så mycket! Men behöver hon den inte som mordvapen under tiden då?

Rita-S
0
#46

#45 hon har då 3 tassar till! :D Fördel med att va katt: man kan låna bort en tass innimellan ;)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anterrabae
0
#47

Vilken underbar tråd att läsa.. Inte underbart att inte må bra såklart.. men allt det andra runt omkring…

*beundrar*

Platsar i knäppisskogen gör jag med.. *helt klart*

//Ida

Sajtvärd för Kost , Hypermobilitet Och Synskadade

[linda-pinda]
0
#48

Har ni en plats ledig i Knäppgöksföreningen? För där känner jag att jag platsar i allra högsta grad!

Hoppas att du mår bättre nu Korseett! Självklart känner jag igen mig i din reaktion! Jag har inte varit ute på nätet på flera dagar och därför inte kunnat svara dig tidigare. När jag skött mig, varit duktig och nått resultat, är det som om ett trots flyger i mig; jag tänker inte medvetet att jag inte förtjänar det positiva, men jag tror att den refrängen nynnas någonstans i det undermedvetna. Fort som sjutton går det ialla fall att rasera allt det positiva när det väl börjat gå åt fanders, och sedan är det ju ingen idé att göra något klokt och vettigt igen, för jag har ju redan förstört allt, eller hur?! what-the-hell-effekten läste jag om någonstans. du vet, när man har tagit en kaka (drink, cigg, godis, etc) så sätter äh-vad-fan-nu-är-det-ju-ändå-kört-mekanismen igång och sedan går autopiloten på och jag är tillbaka där jag började.

Det intressanta är som sagt att jag på något sätt straffar mig själv när jag varit duktig en period. Att jag raserar det jag byggt upp. varför? Vet inte. Jobbar på att komma på det. Och är jag på det humöret, blir trotsen etter värre när jag läser om andras härliga framsteg. "Fuck it, jag blir aldrig som de ändå. Jag kan lika gärna äta, för jag är en misslyckad skit som inte kommer klara det här. Vem tror jag att jag är? Superwoman? Ha! En tjockis utan självdisciplin. Jag kan lika gärna leva upp till det - för _det_ kan jag ialla fall klara av!"

Jösses vad jag blir rädd för mig själv när jag läser vad min hjärna sprutar ur sig via tangentbordet. Det här är verkligen jag, verkligen mina tankar. Konstigt att jag mår dåligt ibland… Jag ser tydligt att jag verkligen måste fortsätta på den väg jag har påbörjat och rensa min hjärna från allt gammalt skräp! Programmera om mig. Lära mig att tänka bättre tankar. Jag förtjänar visst att överkomma mina hinder. Fasiken, jag får väl köpa ett par dynamitgubbar och _spränga_ bort hindren om jag inte kan gå runt eller över dem!

Nu handlade ju detta egentligen om att jag skulle berätta för dig Korseett att du absolut inte är ensam i ditt beteende/dina reaktioner! och att du itne är ensam över huvud taget, eftersom vi finns här allihop! Som vanligt sårade mitt inlägg ur, och jag kom till insikt om något som gäller mig själv. Men om mina insikter eller ord hjälper dig i alla fall lite grann samtidigt som de hjälper mig själv, så må det vara hänt att jag blandade om korten lite grann.

Må bättre!
/Linda

Gronstedt
0
#49

Såg att jag blivit föreslagen av valberedningen - jag tackar för förtroendet!