ojoj chai- vilken situation. hoppas att du fixar att stå emot. Här behöver man verkligen elfte budet " sköt dig själv och skit i andra".

Du vet om att de försöker få dig att äta mer socker men du kan ju alltid äta mer strikt när du inte är övervakad så att säga

Ja, jag försöker verkligen hålla efter mig själv när det är jag som styr! Och ju mer jag lär mig desto lättare blir det :) Tack för din kommentar!

Det största problemet är ofta omgivningen. Hoppas du orkar stå emot.

Mervi: Ja, varför ska det behöva vara så?

Jag tror det kan finnas olika skäl. Ibland är det av omtanke, folk tror verkligen att man måste äta kolhydrater, och tror att de gör en en tjänst genom att tala om att man gör fel som avstår från dem.

Andra gånger är det så att den som själv missbrukar (som din mamma) helt enkelt inte VILL tro att det kan vara några problem med den livsstil de följer. Om du levt likadant, upptäckt att du blir sjuk av det och ändrar det, känns det som kritik mot hennes sätt att leva, och kanske till och med som om du förkastar henne och det hon givit dig av matvanor och livsstil. Jag har många gånger ställts inför att mamma eller mormor trugar en andra portion på mig, och tackar jag nej blir det ledsna och säger "Jaha, var det inte gott, då?". Mat verkar vara en väldigt laddad grej mellan många mödrar och barn. Att tacka nej till maten verkar vara som en symbol för att förkasta sin mor - konstigt!

Det är rätt hopplöst att försöka förklara vetenskapligt, eftersom det är en så etablerad "sanning" att kolhydrater är nödvändiga i maten. Det enda sätt jag vet är att envisas med att välja bara den del av maten på bordet som fungerar, försöka tipsa om bättre alternativ och försöka göra tydligt att det handlar om att DU måste äta så att DU mår bra - inte om att kritisera eller förkasta andra.

Lycka till!

Jag tror oxå att det finns flera skäl till att människor protesterar. Den största anlednigen är sannolikt den oerhört invanda syn på vad som är nyttgt kontra onyttigt i samhället.

Sen tror jag ytterligare ett skäl utöver de som nämnts ovan är att om du skulle ha rätt så innebär det exempelvis för din mamma att hon har fel… det omkullkastar hela hennes värld och allt det hon byggt upp sitt liv runt omkring. Sådant går man inte gärna med på… inte frivilligt i alla fall. Så se det inte egentligen som kritik av dig och ditt val utan snarare som rädslor för vad det innebär för de andra!

Kämpa på för det som är rätt för DIG!!

Jag har en lite egen idé att kroppen i de flest fall behöver allt i lagom mängd för att kunna fungera normalt. Jag tänker bara lite på vad jag stoppar i mig så att inget går til överdrift och visst allt socker är inte bra men det naturliga i frukt mm måste vi ha. Däremot måste jag röra på mig varje dag för att både kropp och knopp ska fungera. Ibland blir det bara min promenadrunda på 4 km ibland mycket mer. Dessto mer jag rör mig dessto mer behöver jag okså äta. Jag försökte haka på trenden med GI men jag höll på att kollappsa och därav är jag helt övertygad att min kropp måste ha kolhydrater och sådana bränns det väldigt många av när man arbetar mycket med hjärnan som mina högskolestudier kräver.

#7 Jag tänker inte säga att du har fel, för alla funkar olika MEN jag har klarat högskolestudier och träning helt utan kolhydrater. :)

#7 om man är sockerberoende så går det inte stoppa i sig kolhydrater om man vill komma ifrån sitt beroende. Då får lilla hjärnan ta strykt, men det har jag inte märkt något om ännu efter mer än 2 år med LCHF. Men det är ju så klart att vi är olika.