
Vad ska jag göra?
Jag går just nu genom en jobbig period, jobbar igentligen i norge men jobbade hemma i sverige förra veckan. Anledningen till mitt beslut att jobba härifrån den veckan var att jag kände att något var fel, jag skulle inte orka att vara ensam i Norge med min katt så istället blev jag kvar i sverige, Chefen tyckte det var en bra idé att jobba härifrån då jag kan prata med en som kanske ska börja jobba för oss, veckan gick ochh jag kände att jag inte riktigt orkade med att jobba men försökte, det blev riktigt dåligt med samtal och jag måde bara värre. På fredagen brast jag ihop, jag grät och min kille tröstade mig.
Anledningen till att allt känns så jobbigt är att jag saknar min pappa som dog i december förra året. Jag grät tills jag blev så trött att jag orkade sova sen kändes allt bättre. Dagen efter var trevlig och så kom söndagen då jag skulle hem till norge igen, då brast jag igen, jag viste inte varför men det kändes som om världen skulle gå under om jag åkte, det sluta med att jag missa mitt tåg och efter att jag förklara för min chef hur jag mår får jag stanna i yttligare en tid.
Men det jag inte vet hur jag ska lyckas med är att må bättre och kunna åka till Norge igen där mitt kontor igentligen är. Jag måste ju dit och som min kille tror så kommer jag må bättre bara vi åker ner till min pappas grav och att jag får träffa min faster igen men jag är inte säker, tänk om inte det är tillräkligt? Tänk om jag brister igen när jag åker till norge. Jag har mått sämre i mitt liv, jag har skadat mig själv och vill verkligen inte hamna i den fällan igen men iblend längtar jag bara för att få känna befrielsen..
Vad ska jag göra för att orka komma till norge igen?? jag vet ju att ja kommer hit varje helg och efter jul flyttar jag hit igen men hur ska jag göra för att ta mig till norge, till ensamheten dessa gånger tills jag kommer hem???
Hej mimmie.k!
Jag vet egentligen inte vad jag ska säga, men kan du inte sjukskriva dig? Fungerar det med din arbetsgivare? På din beskrivning låter det som om sorgen efter din fars bortgång nu har hunnit ifatt dig, och då är det viktigt att du får lov att sörja. Det är absolut inte svagt eller töntigt! Det händer inte alltid dagen efter begravningen, sorgen kan komma med full kraft långt senare. Då måste man gå igenom den, inte över den, annars finns det risk att man låser sig och kanske skadar sig, som du skriver.
*många kramar*
Ja, sjukskrivning och kanske ett par samtal med någon utbildad, kan hjälpa dig?

Jo sjukskrivning kan man ju göra men jag har ett jobb med enbart provition lön så om jag ska ha råd att leva måste jag jobba. Jag hade det värre med sorgen efter pappa förut men ibland kommer den bara.. har nu kommit på vad som kan gjort det. Han skulle haft namnsdag i Fredas, det kan vara det som gjort mig påmind om att han inte längre finns här hos mig…
Jag har tidigare pratat med psyk folk om helt andra grejer som har hänt i mitt liv, men det hjälper inte för jag klarar inte att sitta med någon jag inte känner och prata om mitt liv. Det dom fick veta då var pga att min kille pratade åt mig sen när han inte längre fick följa med fick dom heller inte höra mer och det var bara en totalt onödig kostnad som jag senare måde dåligt över…