Saknaden...
Nu har jag varit abstinent sen den 14 aug. Inga droger för mig inte. Jag vet inte riktigt vad jag känner in för det hela. Hart hört folk som mått "fantastiskt bra" men jag känner inte så. I min omgivning är det hela tiden på tapeten med godis, kakor, läsk, glass, chips, mitt framför näsan på mig men eftersom jag har bestämt mig så har jag. Och det håller jag benhårt på. Men undra hur länge det håller? Maten jag äter är iaf väldigt god och jag är rätt så nöjd med allt det jag faktiskt kan äta. Jag längtar fysiskt efter socker och vitt vetemjöl, är inte så säker på att det är mentalt just nu utan mest fysiskt. Tror jag känner mig ensam utan mitt socker helt enkelt. Hur sjukt det nu än kan låta. Och ibland leker jag med tanken att äta godis vid något tillfälle i tron om att jag ska klara av det men jag vågar inte testa, dessutom skulle jag skämmas ihjäl om jag bröt abstinensen. Kanske därför jag håller mig "nykter". För jag orkar inte med nederlaget, skammen. Jag har verkligen inte gjort det lätt för mig när jag nu har berättat för varenda kotte i min närhet om mitt missbruk. Lätt att ta ett återfall menar jag. Har många par ögon på mig. Någon som känner igen sig?
Ja, jag kan känna igen lite av det.
Dels kan man få uppmuntran och disciplin av andra. Då måste man se upp så man inte börjar trotsäta när någon säger att "du ska väl inte ta en godis?"
Dels, om omgivningen inte vill att du ska lyckas kommer vissa att fresta dig, eftersom dom själva vill känna sig bättre än du.
Det förekommer faktiskt, har hänt mig tidigare hos vänner. Då inser man att dom kanske inte var så goda vänner som man trodde… Eller så får man ta det som man vill och vara vänner ändå men ha kontroll på sig själv så att man lyckas trots deras försök.
Så det där med omgivning och ens egna tankar, det kan vara krångligt. Det som funkat för mig är att faktiskt vara egoist. Att strunta i vad andra behöver och tänka vad som är nyttigast för mig. :)
Hej vännen!
Jag förstår helt och fullt hur du känner och tänker!
Ett litet tips till dig kan vara att se över din matplan, så du verkligen inte får i dig något som kan trigga det fysiska suget. Äter du mycket frukt t ex? Av egen erfarenhet så kan jag säga att jag inte kan äta frukt, däremot klarar jag lite bär utan att trigga. Eller hur har du det med mjölkprodukter, mjölkproteinet kan vara lurigt för oss också. Vi är ju så biokemiskt unika, så det är ju en svår balansgång vi går.
Kram och lycka till!
/Monika
Chai
Jag känner väl igen mig i det du skriver. Jag är också så jag har berättat öppet om mitt missbruk och det gör att många vet och det gör inte saken lättare.
Jag gick ju till och med ut i tv om det *skratt*….. Det gjorde iofs också att jag föll som en sten och skammen efter det var helt sjuk. Men jag är sådan som person att jag har behov av att berätta och föklara och jag tror att anledningen att jag berättar beror på att jag insåg att jag ville ge en förklaring till alla mina dåliga försök inom bantningsindustrin….
Du komme fixa detta det är jag säker på
Kram
Chai, hur går det för dig?
Chai. Skickar kram till dig.
Jag vet hur du känner dig. Jag är inte abstinent sedan i Mrs men varit det innan under längre perioder. Det är som att ta bort nåt som man haft så länge så det är inte konstigt att du känner som du gör. Det är modigt av dig att våga känna hur det känns nu utan "kryckan". Vad finns som du gillar jättemycket som kan ge dig tröst? Försök göra detta extra just nu. kram carina… jag ska snart lägga in mig på behandlingshem för att avgiftas osv. jag är skiträdd att ta bort kryckorna igen men jag vet oxo att jag kommer må så mycket bättre sedan.
Starta ny diskussion