Cambridgekurens vecka 13
Nu är ju inte det här något forum för Cambridgekuren, men eftersom jag erkänt mitt kolhydrat/socker beroende nu, så kommer jag att berätta hur det går för mig med kuren här på sidan……..
Jag har varit in en vända på psyk - hämtad av ambulans och polis igen, men denna gången gick det tydligen lugnt till och jag hade följt med frivilligt……Själv minns jag ingenting av det som hände, men jag lär ha varit i mycket dåligt skick……Jag kom hem i lördags igen, men mår inte bra - är upp i varv på högsta nivå, kaos i hjärnan, sover inte mm…..Pratade med psyk förut i kväll och blev ordinerad lugnande + sömnmedicin…..så nu har jag tagit lugnande + vanliga medicinen och så ska jag ta två sömntabletter när jag går och lägger mig, för nu ska jag tydligen däckas…….
Var och vägde mig i går och har nu gått ner nästan 32 kilo - men det känns oviktigt på nått sätt just nu……..
Är fortfarande livrädd att jag ska skita i Cambridgekuren och bara VRÄKA in godis, glass, smörgåsar, kakor mm…….Och om jag nu klarar att gå ner till målvikt med kuren, så är jag livrädd att jag inte ska klara pressen från omgivningen med att jag MÅSTE äta kolhydrater för att hjärnan behöver det och för att jag ska må bra och bli mätt utan att gå upp i vikt igen…….Och så är jag LIVRÄDD att jag ska falla för frestelsen av socker i alla dess former och inte klara av att låta bli att börja äta godis igen……Hjärnspöken så jag blir tokig…….
/Tina
*kramar*
Stå på dig, du har ju redan sett att du kan hålla fast vid din väg även när djävelskapet blåser omkring dig så du knappt kan hålla dig upprätt! Jag tycker du är superstark! Och du har verkligen klarat att skapa BRA minnen, minnen och bilder du kan hålla fast vid när stormen är lugnare och frestelserna hotar. Använd de bilderna för att besvärja dina hjärnspöken.
*hjälper till att hålla*
jag tycker också du är stark. Cambridge klarade jag aldrig ut… Shit 32 kilo det är jätte mycket ju (även om det är oviktigt) men fakta kvarstår hur stark du är som orkar.
Tror att du fixar detta….
En sak till … Nej det är inget forum för cambridge men det är ju hur du lever nu och du vet med dig att det är ett beroende du har och därav du startat cambridge. Så känn dig fri att skriva vad du vill om det
Kram
*Kramar* till Er Kia och Gronstedt!
Jag ska jag vära ärlig så känner jag att jag verkligen ÄR STARK, fast det blåser hårt nu…..
Träffade jourläkaren på öppenpsyk i går och det blev ändringar i medicinerna jag äter……Cymbaltan bort, Lithium minskat, för värderna i blodet var för högt för att det ska vara bra för mig = 0,9 och när jag mår bra så har jag runt 0,5…..Sedan lade hon till Risperdal (vet inte om det heter samma i sverige som här…..Men man äter det för mani, vilket läkaren genast konstaterade att jag har just nu…….Och jag är helt galen just nu - Maiskt manisk…..I går var jag och sprang runt stan och gjorde av med MYCKET pengar och hade knappt något minne av det då jag kom till Dagkliniken………
Läkaren frågade om jag ville läggas in igen på PsykAkuten, men jag sa "NEJ" För jag blir vansinnig av att gå där och trampa fram och tillbaka…..Men jag ska ha telefonkontakt med min fd. Kontaktperson på Akuten hela helgen tyckte läkaren då……
Jag har i alla fall sovit i natt - totalt nerdrogad av tre olika preparat = Två lugnande/ångestdämpande, som visat sig funka väldigt bra i hop för mig och sedan två tabletter med sömnmedicin. Så ska jag tydligen köra nu till måndag då jag får träffa min ordinarie psykiater (läkare)
Vad var du in på psyk för för något?
..
Vill inte gå in närmare på det annat än att jag de senaste 7 åren pendlat mycket i mitt psykiska mående……Där jag långa tider varit inlagd på psyk…….Bland annat gjort flera självmordsförsök mm och mått riktigt skit…..Nu mer mår jag oftast väldigt bra, men hamnade i en djup grop för ett par veckor sedan, som jag håller på att ta mig ur…..
Kramar Tina
Stå på dig, Tina! Jag tycker du redan visat att du är otroligt stark i din beslutsamhet att ta knäcken på kolhydratmonstren, fast du har så mycket att kämpa mot. Du är ett föredöme! Hoppas ändringarna i medicineringen hjälper dig att mjuklanda.
*styrkekramar - bara för att fylla på lite!*
#6 Okej
!
Starta ny diskussion