Hjälpen
Internetberoende funderade jag på i morse. Är jag det egentligen? Ja, jag har varit iallafall. Men numera den enda sidan jag är på är den här. Jag går inte in på några andra sidor, för denna sidan får mig att må bra. Den ger mig inblick i att det finns bra människor som är villiga att stötta mig i mina beroenden.
Det är en befrielse att slippa gå in på chatt sidor att slippa söka kontakt med fel människor att slippa ständigt ha ett behov av bekräftelse från andra personer på internet.
Det är det riktiga livet som gäller det är där jag ska vara.
Jag har sökt och sökt men det är slut med det nu. Man bara förstör för sig själva och för andra som kommer i min väg. Jag känner att denna beroende sida är så viktig för mig och det är här jag kan vara när jag behöver stöd. Det stödet kan ingen annan sida ge mig, det vet jag idag.
Att vakna upp på morgonen och knappt hinna vakna innan man går ut på internet det är för mig slut med den perioden och det känns som jag kan göra det utan att få panik känslor som jag hade förr.
Man måste leva också det är en viktig lärdom jag fått och det är något jag strävar efter att kunna göra.
Det är något annorlunda att sitta här och läsa era inlägg. Kloka inlägg som får mig att inse att det är en sådanhär sida jag ska vara på inga andra. Jag känner inga lockelse alls att gå in på en chattsida där jag kan chatta bort en hel dag längre och det är i hjärtat skönt att jag kan låta bli.
Jag kan bara säga att det krävs hjälp ibland, hjälp att inse vad man gör i vissa beroenden. Hjälpen tror jag är viktig i alla beroenden. Det går inte själv, jag har prövat så många gånger och nu när jag får hjälp ser jag det så klart att jag skulle bett om den hjälpen för längesen. Men det gräver jag inte ner mig i för det är nu det handlar om. Och att jag faktiskt kommit till insikt med att jag behövde hjälp bara det känns som ett steg framåt.
Min sponsor alltså hon är helt underbar. Helt underbar jag har tur som fått en sådan underbar människa att hjälpa mig. Verkligen tur. Jag har inte känt mig värd att få denna hjälp men jag inser att med den hjälpen kan jag sluta skada mig själv och andra.
Ha en bra dag alla!
Tack - vad snälla saker du säger om oss 
.
Ha en bra dag du med Kia!!
Kram!
Jag känner själv att den här sidan kan vara till stor hjälp för min mamma, bara hon skaffar internet & dator :) (för mig med iofs)
Jag har berättat för henne om denna sida & hon tycker den låter intressant, hon är så ensam där hon bor & de enda vännerna hon egentligen hon har, är ju alkisarna på parkbänkarna.. Hon är så osäker på att ta kontakt IRL med andra, lider av torgskräck & så, så nu vill jag nästan tvinga henne att skynda på *S*
Jag tror iaf att hon skulle trivas här, men oxå på andra ställen på iFokus :)
![[linda-pinda]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vad härligt att höra om din sponsor Kia! Underbart att du funnit henne och kan få hjälp av henne!
Och du… vi här inne får rätt mycket stöd och kloka ord och uppmuntran från dig också!
Jo, jag finner stöd i min sponsor , hon är som sagt en underbar person. Ibland blir jag rädd vad hon ska tycka om mig men jag har redan berättat saker för henne som andra hade sprungit om de fått veta så det känns som hon är här för mig.
Det är en varm känsla jag känner när jag tänker på henne och hennes stöd och varma ord varje dag. Hon erbjuder mig hjälp dygnet runt om jag behöver det och det är tacksamt kan jag säga.
Speciellt som denna när jag står i valet och kvalet om jag ska äta och döva vissa känslor. Men nej, jag ska inte och jag har bestämt mig det är ingen lösning på mina problem det blir bara mer problem och jag vill inte leva i dom problemen. Jag vill ha ett vanligt liv som jag ser så många andra har.
Men jag har också kommit till insikt med att jag kan inte få ett vanligt liv på det viset, utan jag måste acceptera att jag har de sjukdommar jag har och därifrån arbeta.
Men genom att arbeta med dom kan man få frid för det är bara det jag vill ha ofta, frid att få lov att gå vidare.
Utan mina beroenden och kunna koncentrera mig på familjen, som är det viktigaste jag har, har jag insett, den hårda vägen.
Starta ny diskussion