Starkt av dig, Brynhilde, att se till att ha rätt grejor hemma! Passa på och fylla på förråden idag när det är ljust och de största trollen har spruckit!

Starkt också att orka klura över vad det beror på. Håll i!

*tänker på dig*

Tack för uppmuntran.

Jag ska på 35-årsfest i kväll så jag behöver verkligen ladda upp med nåt ätbart att ta med. Annars lär jag väl sitta där och äta kakor och godis och diverse annat onyttigt. Kan bli en pärs, men dom jag ska till vet om att jag är matmissbrukare så dom håller ju inte på och trugar hela tiden, och dom är införstådda med att jag äter LCHF numera.

Orsak och verkan. Kan man reda ut bakomliggande orsaker är det lättare att tämja sitt beroende. Det har tagit mej många år att komma så långt i mitt resonemang. Många hinder att ta sej igenom, dom flesta antagligen självförvållade.

Hmm.. Att stå emot sockersuget, ska man göra det med fetare mat?

Jag måste ju ha kaffe & choklad för att ens få energi till att tex städa… Ni får jättegärna berätta mera :)

Helleh, titta in på kolhydrater iFokus. Där finns massor av folk som funnit att livet blir lättare (på alla sätt) om man slutar äta kolhydrater och slutar undvika fett .

Ja, kolhydrater ifokus

en fantastisk sida med massor av tips och tips på maträtter man kan göra som är tillåtna även för en sockerberoende.

Brynhilde, starkt jobbat att vara så förutsägande att du faktiskt hade saker hemma som du kunde äta. Det där är jag dålig på. Det måste jag bli bättre på, att se till att ha sådant hemma som jag faktiskt kan ta till när jag är på väg ner i fallet.

Jag hamnade ju på KiF först, sen fick jag syn på Beroenden. Platsar på båda ställena.

Har kommit hem från 35-årsfesten nu. Jag KLARADE MEJ IGENOM den utan snedsteg. Det satt trångt åt när kakor och godis dök upp på bordet, men jag lyckades låta bli det. Jag är riktigt stolt över mej!!! Hade jätteroligt och är uppiggad av det trevliga umgänget.

Det bjöds på pastasallad och kallskuret. Jag åt kassler, kyckling och kokta äggulor. Värdinnan åt vitorna, som är hennes favoritdel av ägg. Lite dåligt på fettfronten var det, fanns bara lättmargarin *huvva* och färdigköpt dressing *rys* (åt inget av det). Kaffe med helmjölk efter. Annars var det genomgående mineralvatten som gällde för mej. Det fanns valnötter jag kunde mumsa på istället för godis.

Har kompenserat fettbristen nu sen jag kommit hem. Gjorde mej en Dagobert-"macka" på tjocka skivor gräddost och smör smaksatt med lite Dijonsenap.

Det med att ha rätt mat hemma tog jag fasta på när jag läste Skaldeman. Han förordar att ha gott om olika sorters tillåten mat hemma, så jag försöker ha kylen full av tillagad mat, smör, ägg och grädde. Jag lagar stora portioner som räcker till flera måltider. Risken att duka under för "sockersläggan" minskar om det finns bra mat lättillgänglig att kasta sej över. Snacka om fastfood.*hihi*

Och med bra mat menar jag definitivt inte grönsaker. Jag skulle kunna tugga morotsstavar tills dom sprutade ur öronen på mej och ändå ha kvar samma styrka (eller ökande) på sockersuget. Totalt verkningslöst alltså. Lyckas man stävja anfallen innan man blir helt komatos av socker är ju mycket vunnet. Det svåra, tycker jag är att hinna reagera innan man trillar dit igen.

Jag har varit matmissbrukare sen tonåren, det är en bit över 30 år. De insikter jag tillkämpat mej under årens lopp har inte kommit lättvindligt och jag har massor kvar att lära mej. Perioder med hopp och tillförsikt har varvats med perioder av förtvivlan och desorientering. Återfall på återfall. Och viktökning… som mest vägde jag 135 kg. Det var för nästan 2 år sen. Har kämpat mej ner till 122 kg i dagsläget.

Jag hade egentligen resignerat och förlikat mej med att jag aldrig skulle lyckas kontrollera mitt missbruk. Men i och med att jag fått upp ögonen för och börjat använda mej av LCHF tycker jag att ett ljus kan skönjas i tunneln.

Det här inlägget hade lika gärna kunnat vara på KiF, men jag lägger den här.