Jag sitter och skakar. De små djävlarna sitter och hånar mig sliter i mig. Det är grått utanför.

På andra sidan bordet sitter en man med sitt block. Grå och tråkig, säger jaha och hummar, om vartannat. En liten råtta.

För den här mannen har jag berättat allt om mitt liv. Nu försöker jag lirka fram ett litet recept. För han har makten att göra mig bra. På några sekunder kan han få djävlarna att flyga. Få skakningarna att sluta. Jag lirkar, ljuger och klagar.

Men jag jobbar i tjära. Han vet allt om mig.

I den stunden han yttrar orden Atarax och lergigan, skulle jag kunna döda. Jag hatar den mannen av hela mitt hjärta. Vill böja mig fram och köra pennan med medicinreklamtryck på igenom ett öga. Jag skulle kunna göra det. Men jag reset mig och går tyst därifrån.

Mannen med blocket fick ännu mer lögner nedpräntade i sitt lilla block. Och jag tog ett steg in i helvetet.