LV
Lagen om vård…Undrar om nån är lite kunnig på detta med lagar å förordningar..Ringde vuxenteamet i hemstaden där min bror bor..Som jag skrivit förut så är min bror grovt alkoholiserad, hans kropp håller på att ge upp…
Ja, för ca: 1 år sedan var jag i kontakt med dom å tyckte min bror borde in för vård, å när jag beskrev situationen för dom så höll dom med..men vad som hände sen vet jag lite av..Min bror fick ingen vård, han ansågs vara kapabel att klara sig själv med att sluta dricka..undrar då, hur kan dom bedömma det efter en timme med honom, alkoholmissbrukare är experter på att ljuga, det bör väl dessa människor vet om??..Funderar om jag ska göra ett nytt försök att rädda min bror, hans kropp är visserligen så skadad så han kommer inte att fungera normalt, men kanske kunna leva nått år till..Å sonen får ha sin pappa kvar…

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19880870.HTM
Här finns lagtexten att läsa…
Vilken jobbig situation du befinner dig i, som utomstående kan man känna att det är klart att du ska göra ett försök. Hur det känns för dig genom svek och annat vet ju bara du. Lycka till hur du än gör!
*kramar!!*
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Ja det är inte lätt… det bästa hade förstås vara att få prata med någon inom socialtjänsten som jobbar enl. lagstiftningen dagligen. Hoppas att du hittar någon form av lösning!!
*tänker på dig*
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Som #3 skriver så kan du kontakta socialtjänsten i hans kommun och föreslå ett LVM.
Blir det så att han blir omhändertagen enligt LVM så får du ändå vara medveten om att det är en tvångsvård som tyvärr inte har så stora krav på sig för varaktig nykterhet.
Nu låter jag väldigt krass här men jag ser ett LVM endast som en tillfälligt tillnyktring och en möjlighet att vila upp sig psykiskt och fysiskt.
Visst behövs det för att rädda liv och ge en tillfällig paus och känner du att din bor behöver det ska du inte tveka.
Lycka till!
ja, jag har tagit kontakten med Vuxenteamet i hans stad..Så vi får väl se vad som händer…Han har aldrig varit inne för vård, tänkte kanske,( ja, lite väl hoppfull, fast jag vet att det ändå inte blir så..)att får en chans att bli riktigt avgiftad för första gången på alla alkoholmissbrukar år, att han förstår vad han gör mot sig själv å sina barn…
# 5 Ja, det kan ju ges en möjlighet till eftertanke. Självklart vill du ha en nykter bror och barnen en nykter far och det är aldrig för sent att hoppas!
Ibland behövs det en RIKTIG spark i baken för att förstå vad man håller på med.
Lycka till, till er alla!
Catfoot… Kan bara säga att du är fantastisk som ställer upp för din bror som du gör trots att det säkerligen tär på dig med. Det är inte alltid att man har någon i sin närhet som dig som faktiskt bryr sig så mycket som du verkar göra.
Jag vet hur det är att handskas med en alkoholist och det är inget roligt alls och det finns en chans för din bror med. Hoppas han bara själv kan se det. Och i samband med det inser hur fantastisk du är som ställer upp.
Tack vänner…Ja, vad gör man inte för sin bror..Fast jag är väldigt arg å besviken på honom, så vill jag ändå att han ska kunna leva ett bra liv…Han är ju i grund å botten en snäll person, å vill ju egentligen alla väl…men hans liv, tog flaskan överhand, å den verkar ha vunnit hans hjärta…

Tycker absolut att du ska "anmäla" honom till socialtjänsten. Säg att du vill att allt du säger dokumenteras. (är de visserligen skyldiga till men det kan "skrämma" dem lite) Var tydligen och försköna inget, om inget händer inom rimlig tid, anmäl igen och igen… Socialtjänsten är skyldig att starta upp en utredning om de får in en anmälan. Kan du få fler att anmäla - ännu bättre! Är själv en påstridig anhörig (som dessutom jobbar inom missbruksvården) och jag vet att om anhöriga är "jobbiga" så får missbrukaren mer och bättre vård!
Lycka till!

Oerhört förskräckligt att det fungerar så men men… jag håller med, stå på dig catfoot! Och massor av lyckönskningar att det slutar väl och glöm inte att ta hand om dig själv oxå!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Tack vänner, skönt med lite uppmuntran..Ja, jag kämpar vidare med bror min…Vet längst därinne att loppet är kört, men ändå så försöker man..Varför???..Jag är ju så arg på honom, så besviken, så himla lurad känner jag mig…Han har aldrig gjort nått för mig i hela sitt liv, jag har fått bära hans bördor hela vägen..Varför är jag så dum å finns till hands..Som jag brukar säga till min dementa mor när jag blir ledsen å arg…"Jaha det var därför ni skaffade mig för att ta hand om er"…(tur att mamma inta minns eller tar åt sig)..För det är ju så jag känner…Tack för att jag får spy lite galla här…Men jag tror att många förstår mitt dilemma…
# 11 Loppet är aldrig kört, och du har all rätt i världen att vara heligt förbannad på honom.
Det är väl inte konstigt att du vill finnas till hands för din bror, men han är vuxen och ska klara sig själv. Antingen han gör det eller inte så ska du inte ta på dig hans problem. Säg NEJ!
