hjälp någon ?
jag behöver också hjälp. likt Ciiviic har jag en pappa med alkoholproblem.
Egentligen har han väl druckit så länge jag kan minnas, men aldrig så mycket som han gör nu.
det är fruktansvärt att se honom sånhär ! det satte väl igång på riktigt förra vintern då han blev av med sitt jobb han hade haft i 30 år, istället startade han upp sin egna firma som han drivit på halvfart i många många år, så med jobb var det ju inget problem.
det var ju alltså inte så att han blev sittandes hemma med en flaska, han har ju alltid tusen saker att göra.
men han går ut i sin verkstad, och kommer in på kvällen, full.
gömmer sprit/öl, vad det nu är, överallt så vi inte ska hitta det.
förnekar att han dricker, sitter och ljuger oss rakt upp i ansiktet, trots att han luktar plus att man märker ju sånt direkt.
han tom KÖR när han dricker !
Han bor i en relativt liten by där folk nu börjat snacka skit om honom, skrattar åt honom för att han inte kan hantera sin alkohol.
och jag tycker så synd om hans sambo och mina två småsyskon, jag bor inte där, och har inte gjort på sju år, så jag har ju sluppit mycket, men dom som måste leva i det, dagligen.
däremot får ju jag mycket skit ändå, det är ju ofta han dricker "för att jag inte kom dit!"
bara ta fars dag tex, jag hade sagt att jag skulle komma dit, men det blev sent, det var isgata ute, jag hade inga vinterdäck, plus att jag ville hem och sova för jag skulle jobba natten.
vad gör han ? han super sig aspackad för att jag inte var där.
och hur bra känns det ? att han lägger sina problem på MIG ?
och fars dag är något jag nästan aldrig firat…..
vi bröt kontakten i nästan fyra år, vi kom inte överens helt enkelt, jag var arg och han var väl också arg. jag var tonåring och tyckte han var världens dummaste. och det har jag ju fått höra nu, att han också skyllde på att jag inte var där för att han en anledning att supa.
Så egentligen är det väl mitt fel då ?
det värsta är att, delar dom på sig, då blir det jag som får stå ensam kvar, med en pappa som sakta men säkert super sig själv i bitar. och vad gör man ? han VÄGRAR inse vad som kommer hända, han säger bara "jag är stark, jag ska visa er !!" och sen super han ner sig ytterligare en vecka. jag hittade honom i bilen sent en kväll, halvt medvetslös, tog mig 15 min att få kontakt med honom.
och hur sjukt är det inte att gå och bädda ner sin egna pappa ?
jag börjar sakta men säkert undvika att åka dit, men då får jag dåligt samvete för dom andra.
för att inte tala om att jag själv knappt kan gå på en fest, än mindre dricka något själv, eller helst inte träffa någon som druckit nått alls.
är det någon som har nått tips för vad man kan göra ?
innan vi går under allihop.
Du vännen!Det är aldrig ditt fel att din far dricker!
Min pappa drack massor och hur länge som helst och skyllde alltid på sin familj,gav oss massor av stryk,mamma fick tänder utslagna bl.a.
Sen blev jag sambo med en som drack, och höll på att bli ihjälslagen och fick höra att det var p.g.a mig som han söp.
När han var ovän med sina föräldrar var han tvungen att supa för att orka med. Osv osv osv
Ja,du förstår?Dom har hela tiden nåt att skylla på,allt för att det ska finnas en orsak att supa!Vad du kan göra?Inte mycket!
Dom måste själva vilja sluta supa,annars går det inte.
Kanske du kan få honom att vilja sluta supa genom att prata med honom om vad du ser och hur hans nya familj mår…
Men som sagt,han måste vilja själv!Min pappa hittades död på en toa hemma hos en fyllkompis.Han ville aldrig ha hjälp!
NEJ, det är INTE ditt fel! En förälder ska inte skuldbelägga ett barn på det sättet.
NU är du ju vuxen men ändå… Det är aldrig nån annans fel att någon dricker. Det får han allt själv ta ansvar för.
Jag vet inte hur man löser alkoholproblem men jag vet att varje person måste ta itu med sina egna problem och känslor. Jag tror du skulle må bra av att reda ut dina skuldkänslor, kanske med hjälp av KBT?
Din pappa uppträder och beter sig som en "tvättäkta" alkoholist. Det är alltid någon annans fel att man dricker, det finns alltid något att skylla på. Det kan räcka om skosnöret går sönder…..alltid finns det en orsak att dricka!
Den enda som kan rädda honom är han själv. Det finns ingen anledning att en hel familj går under, för det är vad som kommer att ske om det inte blir någon förändring.
Jag ser bara två alternativ. Hans sambo får flytta med dina två småsykon för att rädda deras tre liv eller också får din pappa erkänna sina problem och söka hjälp. Det finns tyvärr ingen genväg.
Den hjälpen som finns inom Al-Anon skulle kanske vara något för dig. http://www.al-anon.se/
Varje Al-Anon Familjegrupp har endast ett syfte: att hjälpa
anhöriga och vänner till alkoholister.
Lycka till!
han fick hjälp av ett par som han har känt sen han flyttade hit för 30 år sen, han var nykter i sex veckor !
sen kom hon med en blomma till honom, och vad gör han ?
han FIRAR MED EN ÖL !
#1, jag har pratat med honom, men han ignorerar det, han pratar inte när han är nykter, och fyllesnack, haha, ja det vet vi ju alla hur det låter.
men jag ska inte säga att jag inte är rädd att hitta honom på samma sätt som du hittade din pappa. usch, så hemskt !
#2, faktum är att jag knappt har några skuldkänslor. jag VET att det inte är mitt fel, även om det gör ont i hjärtat att få höra det.
men på något sätt kan jag koppla bort det, jag kan vara där, och sen åker jag hem, och då är allt kvar hos dom.
å andra sidan så kanske det inte är så dumt med någon ändå.
#3, visst gör han ? ändå är hans mest använda mening "det är lite jobbigt just nu". men detdär jobbiga har ju varit hela hans liv. han är ju inte den första i våran släkt som skulle supa ihjäl sig, det är ett som är säkert.
men jag misstänker att han blandar tabletter.
han äter tabletter mot ångest, dock vet jag inte vad sånna tabletter och alkohol tillsammans gör.
Det kan bli hjärtstillestånd om man blandar piller med sprit
ja det låter ju inte bra.
läste om dom tabletterna han tog på internet, men där stog inget alls. märkligt tyckte jag.
nu har jag iof slängt lappen så jag kommer inte ihåg vad dom heter..
#0: Var och en är ansvariga för sina liv. Vad din pappa gör och hur han lever är hans ansvar. Han kan försöka skylla på dig eller någon annan, men det är bara självbedrägeri. Du vet att det är hans fel om han dricker, oavsett vad du har gjort eller inte.
Ta hand om dig själv. Gör vad du behöver för att få det liv du vill ha. Vill du ha fortsatt kontakt med din pappa får du ha det på dina villkor.
Du skriver att du har dåligt samvete för hans familj. Vill du vara ett stöd för dem kan du säkert vara det. Berätta att du finns till hands om de vill prata. Glöm dock inte bort att du inte har något ansvar för dem. De måste ta hand om sig själva.
Hoppas att du får ordning på relationen med din pappa.
Vänliga hälsningar
Niklas
tack Niklas.
men jag känner ändå att jag har nått slags ansvar för mina stackars syskon, dom är ju bara 12 och 14 inte sjutton ska man behöva ha det såhär ! å andra sidan är det väl deras mamma som får ta ansvaret. men hon står ju också helt ensam.
men han ska till sjukhuset imorron så vi får väl se om han åtminstonde kan hålla sig lugn över julen….
BubbelBubbel - Då äre samma sak som för mig …
Jag är jätte orolig för mina små syskon som är lika gamla som dina..
Hoppas du får en underbar jul : ) .
ååh en lugn om du ska vara där : )
#8: Jag förstår att du känner ansvar för dem. Så fungerar vi människor. Men det är viktigt att skilja på känna ansvar och ha ansvar. Det är, som du skriver, barnens mamma som måste se till att de får vad de behöver. Du kan visa att du finns där om de behöver dig. Det tror jag att dina syskon uppskattar.
Vänliga hälsningar
Niklas
Niklas, varför är det barnens mammas åliggande? Har inte barnens pappa samma skyldigheter?
#11: Jovisst, men han är ju sjuk så det är svårare att vänta sig så mycket ansvarstagande av honom just nu.
Vänliga hälsningar
Niklas
tack ciiviic, och jag önskar dig samma lugn och en trevlig jul ! :)
och ja niklas, du har ju rätt.
det är ju hon som har ansvaret, och det tar hon ju, och det är ju inte så att dom lever i nån, ursäkta mitt ordval, knarkarkvart, utan det är väl ett typsikt "under ytan"-liv.
fint välskött hus med fin trädgård på landet, men vad han har för problem är det ju inte så många som kanske vet.
dom vet redan att jag finns där, och jag försöker göra små saker för dom, speciellt för min bror, han är snart 15 och det verkar vara mest jobbigt för honom, så för nån vecka sen tröttnade jag och tog med honom hem till mig en lördag. det tog nog inte 10 sek innan han stängt av tvn och var färdig att åka.
sen lyste han upp ordentligt och vi tittade på film hela natten.
men det vore fel att säga att våran pappa är en dålig pappa, visst på sätt och vis är han ju det, men han ställer också alltid upp om det är något, och han hjälper precis alla.
och det är väl inte så konstigt att han är som han är, inte för att det försvarar det han gör, verkligen inte, men han har levt ensam i sverige sen han var 16, då han kom från finland.
när han var 13 var båda hans föräldrar döda, och han är uppväxt hos sin bror. det är ju verkligen en tragisk uppväxt.
men om han bara ville förstå att det inte går att gömma sina känslor bakom spriten, så kanske han kunde ta itu med dom istället för att trycka bort dom lite till.
men jösses, människan driver ett eget företag ! han KAN ju göra vad han vill ! konstigt att det då kan vara så svårt….
Beroenden är inte att leka med. De kan vara svårare motståndare än företagsadministration och byråkrati.
Vänliga hälsningar
Niklas
Starta ny diskussion