Har hjärnstillestånd för tf men hoppas att någon annan här inne kan hjälpa dej =)

Hej Lillmalin. Först välkommen till beroenden.ifokus.

Att skriva det du skriver här är ett steg i rätt riktning. Det innebär att du börjar bli medveten att det du gör är inte okej och du mår framförallt inte bra av det.

När jag var i det stadiet där du är nu fick jag boken Sockerbomben av Bitten Johnsson i handen . Den finns idag att köpa i pocket och det är väl värd sina pengar för att få ännu mer insikt.

En början kan vara att börja äta med mindre kolhydrater då det är det som triggar igång oss sockerberoende, Kolla gärna in kolhydrater.ifokus där alla äter det som heter LCHF (LowCarbHighFat). Det är för mig ingen diet utan ett sätt att äta för att jag inte ska äta allt det där söta.

Jag skulle nog vilja tipsa om att läsa Sockerbomben först där är väldigt nyttig information och gör dig också förstående att det faktiskt är en sjukdom med sockerberoende. Det handlar inte om att du har svag karraktär utan det handlar om det som händer i din hjärna och hormoner och glädjehormoner i hjärnan.

Skrämmande att man är sjuk i något som sockerberoende kan man känna men jag tror att börja långsamt. Du har fått insikt om en viktig bit och det är positivt. Jag har personligen skrivit mycket om mitt socker i min blogg (har inte skrivit där på länge nu men allt jag skrivit finns kvar) kanske kan du hitta igenkännande där. Det handlar om att du inte är ensam. Det du gör är du inte ensam om vi har alla varit där och i julas var jag tillbaka där trots mitt medvetna jag. Numera FÅR jag däremot inte återfall utan har kommit till insikt med att jag TAR återfall.

Själv är jag medlem i en förening som hetter FAA (foodaddicts anonyma)  . Det är som AA för matmissbrukare.

Men jag tror att läsa och få kunskap om ditt tillstånd och känna igen dig är det som jag rekommenderar mest och först. Har du några frågor vad som. Bara fråga :)

/Kia

Hej LillMalin! Jag är inte direkt sockerberoende, utan kolhydrat- och matberoende. Alltså jag snortar (snortade) inte socker, utan mer pasta, bröd och liknande. Liksom Kia äter jag numera enligt LCHF och det har givit mig ett helt nytt liv, nästan smärtfri, ett antal kg lättare, fysiskt aktiv som jag inte varit på tiotals år.

Det går att grepp på även detta beroende! På Kolhydrater iFokus finns berättelser från massor av människor som gått samma väg, från kolhydratberoende till nytt liv. Titta in där och se om det finns tips som passar dig.

Hej LillaMalin.

Jag är sockerberoende. Socker är nästan det enda jag lever på, antagligen därför jag inte går upp i vikt utan stannar på lagom vikt. Men jag vet hur det är att inte vilja ha mat utan hellre socker. Och jag vet att mitt betende är väldigt fel för min kropp, men jag har inte orken och viljan att sluta med det, även fast jag gör fel (passar på att tycka lite synd om mig själv samtigit). Hur som helst så vet jag hur du har det.

/Mazarin