Permanent tillstånd?
I en tråd kom det upp om tillståndet alkoholist (gäller alla beroenden) om de är permanenta.
Kan man verkligen som beroende klara ut och få kontroll någongång så man kan dricka normalt (alltså bara ett eller två glas) eller äta normalt (alltså kanske två bitar godis/chocklad) utan att kalla det ett återfall?
De som klarat det, är de verkligen beroende från början? Eller bara missbrukare en tid pga olika anledningar?
Jag vet inte. En inre önskan vore ju att man skulle få kontroll på det igen, men jag har svårt för att se att jag någonsin kan få så pass kontroll att jag inte missbrukar om jag tar en bit. Eftersom jag gjort det flera ggr och åker dit varje gång.
Jag tror kanske att man inte är beroende då utan att man är missbrukare av en eller annan anledning. Kanske för att det hänt något i livet som gör att man missbrukar men egentligen kan ha kontroll på det.
Jag önskar ju att det vore så att man någongång kan bli frisk och att ha full kontroll men jag vet inte om jag tror på att det går, iallafall för min egen del. Kan bara gå till mig själv. Jag tror att det kanske går en period att man klarar det men sen får man övermod och utan att man vet ordet av det så är man igång i beroendet igen och har ingen aning om hur man hamnade där.
Så det är en skillnad på folk som är beroende och folk som missbrukar säger du.. Hmm jo det stämmer ju.. Definitionen är väl att missbrukare kan ta så stora mängder utav en substans att de missköter sig men att de inte är "hooked" på det dom missburkar? Hursomhelst, jag har alltså hört talas om folk som under större delen av sitt liv druckit, folk som varit beroende, och som idag kan ta några glas utan att falla dit igen.
Men gäller inte detta vissa beroendetyper eller vad man ska säga eller hur menar du..?

Jag är gravt sockerberoende och vet med mej att om jag tar den minst lilla bit(kaka,godis,glass osv.) så åker jag dit . För jag har ju i alla fall förstört det som jag skulle uppnå , att vara sockerfri, då faller alla mina murar och jag är tillbaka i ohejdat ätande av allt, eftersom det ändå är förstört.
För mig gäller det allt eller inget, det finns inget mellanting!
Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!
Jag vet i AA:s stora bok säger de att det finns de som slutar och kan ha ett normalt förhållande till sitt missbruk/beroende eller vad man nu vill kalla det. Och att det är bara att gratulera dom och ta av hatten för den som klarar det. :)
Jag tvivlar starkt (iallafall just nu ) på att jag någonsin ska klara det. Inte som det är nu iallafall, krävs nog väldigt lång abstinens från min sida då och sen vet i fan om jag skulle våga pröva igen med rädsla att jag faller igen. Just nu får jag nog sträva efter allt eller inget jag med.
Lägger till att jag vågar nog inte tänka tanken en dag kan jag. För då kommer den dagen väldigt snabbt för min del och det kan vara inom närmsta timmen tyvärr. Blir en besatt tanke att pröva nämligen och det är alldeles för tidigt än. Jag får nog tänka en dag i taget fri från mitt beroende istället just nu iallafall.
Jag tror att det finns ett fåtal sådana människor dock.Och som sagt det är bara att buga och gratta dom.:)
Jag tror däremot på att man kan leva i tillfriskand resten av livet, något jag personligen strävar efter först och främst.

Jag svarade i den andra tråden som heter "permanent?"
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Såg det hoppfull. Ways och jag hade nog samma tanke med trådarna :)
Kia slå ihop trådarna. enkelt gjort för dej som admin…. det gör det enklare.
jo slå ihop dom.. eller ta bort "permanent" tråden? såg ej att kia hade skapat den. Tyckte hon skrev "Ta och skapa separat tråd" men hon skrev "tar och skapar separat tråd" =).
Hursomhelst.. Det är naturligt att känna rädsla inför nåt som tidigare lett till dåliga saker så klart.. Om man på något sätt, förmodligen med hjälp eller extremt stark diciplin, kan testa på det några gånger utan att ta för mkt så kommer hjärnan naturligt generalisera att man har kontrollen, och då försvinner rädslan. Men det är för många en mindre viktig del förmodligen då det viktigaste är att vara "ren".
Alla generaliserar från vad vi upplever, och skall man skapa en generalisering att man kan ta lite utan att tappa kontrollen, måste man genomgå ett antal sådana upplevelser. Det är nog en dålig ide att försöka skapa denna generalisering utan att ha väldgt bra tekniker för att klara av det.
Jag såg på videos från en av världens största hypnotister. Han tog ett antal heroinmissbrukare och satte dom i djup trance. Han fick dom till att halucinera att dom fick injektioner av en spruta varje dag i några veckor i streck. Dom reagerade presis som att dom fick sputan och dom trodde att dom fick sprutan, när dom egenligen inte fick någonting. Senare efter några veckor utan att dom fått en enda verklig spruta, hade ingen fått "withdrawl symptoms" (kan ej svenska uttrycket). Hypnotisten hade tidigare skapat amnesia för alla "fejk" injektioner så att klienterna inte hade något direkt minne för vad som skett under hypnosen där dom fick injektionerna, det enda dom kunde minnas var att dom fått injektionerna. Då tog han bort "amnesian" och klienterna kunde komma ihåg och klart se att dom inte tagit någon drog på flera veckor. Det var tillräckligt för att dom skulle skapa generaliseringen att dom inte behövde drogen.
Beavis wrote:
"
Kanske? eller finns det emr under ytan, som du inte ser?
dricker han hemma bakom stängda dörrar?
fortsätter han hela natten när han kommit hem?
Om inte så väldigt bra. Jag har åsikten en gång missbrukare alltid missbrukare, jag e glad om jag har fel.
Saken är ju den att det finns de som kanske super/knarkar/äter etc för att glömma eller trösta sig men som inte är beroendepersoner. När de sen bearbetat vad som fick dem att missbruka ( tex trasig barndom) Så har de inte längre behov av drogen.
Medan beroende personen aldrig kan kan bruka sin "drog" igen någonsin utan att falla dit.
Där har du nog din kompis kanske? i första exemplet? "
---
Jag tror säger vissa personer har lättare för att bli vad du kallar beroende personer. Nästan alla som missbrukar ser en bild framför sig av vad dom tar, som en stillbild och känner sig genast sugna då känslorna med bilden kommer som associerats med substansen så fort man tänker på det. Hjärnan är alltså kopplad att reagera på viss stimuli. Det finns tekniker för att bryta det invanda mönstret så att känslan i tanken förändras till en ny känsla. Det är det som beroendepersoner gått igenom då dom kunnat behålla kontrollen även vid intag av substansen. Utan att förändra denna stimuli=reaktion och generaliseringen som finns etc., så tror jag absolut du har rätt att beroendepersoner alltid kommer vara beroendepersoner. Det är först när en person inte kan få tillbaka samma känsla av sug i tanken, som kontrollen börjar bli verklighet. Jag har själv använt en riktigt cool teknik för andra syften än beroenden och den funkar riktigt bra jag förändrades drastiskt i min personlighet.
#10 berätta gärna om den tekniken :)
Jag vet inte men jag är nog mer i kerstins tankar jag med att det kanske går bra med första men vad händer om jag inte kan kontrollera det då. Vågar man verkligen chansa på det efter en lång tids abstinens. Tänk om man åker dit just av det där glaset. Jag vet inte riktigt om det är värt att chansa.
Inte som mitt läge är nu iallafall.
Låt oss leka med tanken att det går bra den där första festen och sen åker man på en fest till helgen efter och är igång igen. När det gäller mat för min egna del tror jag att jag hade tappat kontrollen så småningom, men för de som vill och kan så naturligtvis , Hatten av för dom.
Vet inte om det är rädsla att tänka tanken att jag kanske skulle kunna en dag men sen kan man fråga sig hur lång tid skulle det ta innan man ens vågar pröva och är det då värt det om tiden blev för kort…. Funderar vidare….
kerstino du verkar vara säker på vad du kan och inte kan göra. Jag kan fullt respektera din tro att du inte kan kontrollera en "riskfull" situation.
Du hade dock inte haft den tron om du genomgått flera riskfulla situationer utan att åka dit med en känsla av kontroll, eller hur?
Tänk om det fanns tekniker som kunde ge dig friheten att njuta av alkohol igen utan att åka dit om du ville.. Du skriver som att du vet vad du är kapabel och inte kapabel till genom vad du varit med om. Men tänk om alla tänkte så. Tänk om personerna som utvecklade flygplanet tänkte så "Eftersom ingen lyckats flyga hittills, så kan ingen flyga i framtiden." Det är en logik som inte kan hålla, eftersom man helt ärligt inte vet vad som händer i framtiden.
Jag kan dock förstå att den tron kan skydda dig från att falla dit. Jag förespråkar inte att alla som haft ett beroende skall slänga sig över vad dom än varit beroende utav. Allt jag säger är att det finns personer som varit vad ni kallar beroendepersoner som blivit helt fria.
Det jag hört är en utav dom viktiga sakerna är att ersätta ett beroende med någonting annat i dess plats, så att man inte bara slutar missbruka, utan börjar leva sitt liv mer fullt.
En teknik går i princip ut på att vrida upp behovet för en drog eller vad det än är, så mycket i kroppen, att själva känslan når en punkt där den slutar vara ett begär för drogen, och där den nya känslan känns bättre än att faktiskt ta drogen. Det finns tekniker för detta. Det finns även tekniker för att uppleva alla droger man någonsin tagit, utan att ta dom. Kroppen kommer ihåg hur det känns. Det är tyvärr inte sånt Psykologer lär sig idag. Men det behöver inte betyda att det inte existerar. Alla har väl hört talas om Hypnotisten som kan få rökare inbilla sig att cigaretter smakar som tjära eller något annat äckligt, och helt i verkliga livet uppleva att den smakar så. Det finns inga gränser för vad en riktigt duktig hypnotist kan göra i mina ögon, men man behöver faktiskt ingen hypnotist om man använder rätt tekniker från min upplevelse.
Jag säger inte att det är en dans på rosor även med rätt tekniker, men det kan absolut ta bort mycket av den osäkerhet eller rädsla som bara Tycks finnas där. Det är bara känslor. Känslor går att manupilera. Det går att lära kroppen känna nya känslor och se saker ur nya perspektiv. Det går att repitera bra känslor så att dåliga känslor försvinner mer och mer. Hjärnans förmåga att lära sig är fenomenal och det fascinerar mig. =)
Simma lungt =)
Mja, om jag låter hypnotisera mig att jag är hög, så är jag ju hög, och ruset, som känns likadant, påverkar mig likadant. Vad är det som är bra med det? Att bli beroende av hypnotism är väl inte bättre?
Jag (och kanske de flesta här) har ju problem med att jag är en beroendepersonlighet. Problemet för mig är inte beroendets skadliga hälsoeffekter. Om de någon gång uppfinner den där "rekreationsdrogen" som ibland tals om, som man blir hög av utan att bli okontrollerad eller bakfull, vill jag inte bli beroende av den heller!
På samma sätt som kertinjoh har jag genom praktiska experiment funnit vad jag klarar och inte. Ways skriver "Du hade dock inte haft den tron om du genomgått flera riskfulla situationer utan att åka dit med en känsla av kontroll, eller hur?" Det stämmer inte! Det är just när jag genomgått flera riskfulla situationer utan att åka dit som faran är som störst! Om jag inte åker dit på mitt ursprungliga beroende, så skaffar jag mig ett nytt. För att undvika kolhydrater dricker jag alkohol om jag inte passar mig. För att undvika alkohol skulle jag mycket väl kunna bli beroende av något annat.
Förresten, att lägga sådan makt i händerna på en hypnotisör verkar hemskt!
# 13. Det är ingen tro över att jag inte kan hantera en riskfull situation. Det är min kunskap att jag, och många andra beroendemänniskor, ej kan hantera riskfulla situationer. Då pratar jag om alkohol/droger, ej om flygplansresor etc.
En nykter alkoholists/narkomans resa är oftast kantad av återfall. Svåra bakslag, ångestfyllda bakslag.
Jag har levt med dessa riskfyllda situationer i hela mitt vuxna liv. Jag har tagit risk efter risk. De har kostat mig så otroligt mycket. Ett mycket högt pris som jag fortfarande "betalar av".
Jag och många med mig, har inte den "naturliga" spärren, som säger "Ok, ett glas vin sedan är det nog!
Tro mig, jag har prövat!
Ja, med hjälp av terapi, behandlingsmetoder osv. så tror jag att det går att bli frisk från en del beroenden MEN jag tror det är individuellt också.
Jag har ju märkt med LCHF hur det har påverkat mitt sockerberoende i en positiv riktning. Jag kan inte påstå att jag är frisk, för jag äter ju fortfarande godis ibland - trots att det inte smakar gott. Däremot är det mycket lättare att hålla suget borta med rätt kost och det är ett steg på vägen.
Naturligtvis så gör det ont i mig att nån skulle ifrågasätta om jag var beroende, om jag blev frisk… Mina upplevelser är mina egna och jag gillar inte att man ska gradera någon annans beroende/problem…
Jag tror absolut på att man kan omprogrammera sig själv till att tycka illa om något, t.ex. godis - men det betyder ju inte att jag kommer att äta godis i framtiden även om jag kan göra det utan att vräka i mig. Tvärtom, jag vill känna avsmak inför den där godisbiten som ligger där så att jag INTE tar den.
Det är som att jobba med fobi fast tvärtom, man ändrar sina känslor inför något.
Jag ska nu prova på EFT och se vad som händer med det…
#15 Kerstin, du beskriver ju precis hur det för mig och godis. Jag kan inte bara ta en bit för då kan jag inte sluta.
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Gronstedt wrote:
"Mja, om jag låter hypnotisera mig att jag är hög, så är jag ju hög, och ruset, som känns likadant, påverkar mig likadant. Vad är det som är bra med det? Att bli beroende av hypnotism är väl inte bättre?"
-Jag tror dom flesta skulle ta droger om det inte fanns några bieffekter. Att bli hög genom hypnos ger inga bieffekter.
"På samma sätt som kertinjoh har jag genom praktiska experiment funnit vad jag klarar och inte. Ways skriver "Du hade dock inte haft den tron om du genomgått flera riskfulla situationer utan att åka dit med en känsla av kontroll, eller hur?" Det stämmer inte! Det är just när jag genomgått flera riskfulla situationer utan att åka dit som faran är som störst! Om jag inte åker dit på mitt ursprungliga beroende, så skaffar jag mig ett nytt. För att undvika kolhydrater dricker jag alkohol om jag inte passar mig. För att undvika alkohol skulle jag mycket väl kunna bli beroende av något annat."
-Antalet gånger varierar för olika personer. För vissa räcker en enda stark upplevelse för att skapa en helt ny generalisation, för andra kan det behövas många gånger. Grejen är den att går man igenom upplevelse efter upplevelse som strider mot vad man trott tidigare, så kan hjärnan inte fortsätta tro samma gamla sak utan att ignorera vad som sker. Med andra ord då handlar det om en person som absolut inte vill ändra sin verklighetsuppfattning oavsett vad personen upplever. Jag tror det måste finnas en viss vilja att förändras om det ska vara möjligt. Sättet som du formulerade dig på tyder på att du siar in i framtiden hur du kommer bete dig. Det är samma som att sätta en stämpel på sigsjälv. Sånhär är jag. Men man behöver inte vara en viss person och man inte vill, då det alltid går att förändras.
"Förresten, att lägga sådan makt i händerna på en hypnotisör verkar hemskt!"
-Hemskt? Att kunna ge sigsjälv möjligheten till att radikalt förändra sitt liv för det bättre genom att ta hjälp av en hypnotisör. Är det Hemskt?
#17: "-Jag tror dom flesta skulle ta droger om det inte fanns några bieffekter. Att bli hög genom hypnos ger inga bieffekter." Det är din sanning, ways, inte min. Den värsta bieffekten, och den enda bieffekten som kan få mig att vilja bli av med ett beroende, är beroendet i sig. Och det skulle vara det samma om jag blev beroende av hypnos.
"Grejen är den att går man igenom upplevelse efter upplevelse som strider mot vad man trott tidigare, så kan hjärnan inte fortsätta tro samma gamla sak utan att ignorera vad som sker." Mycket sant. Det är därför man så relativt lätt kan byta beroende och lura sig själv att man har gjort någon radikal omläggning i sitt liv. "Med andra ord då handlar det om en person som absolut inte vill ändra sin verklighetsuppfattning oavsett vad personen upplever. Jag tror det måste finnas en viss vilja att förändras om det ska vara möjligt." Att viljan måste finnas är sant. Det är därför jag kommit så långt som jag har. "Sättet som du formulerade dig på tyder på att du siar in i framtiden hur du kommer bete dig. Det är samma som att sätta en stämpel på sigsjälv. Sånhär är jag. Men man behöver inte vara en viss person och man inte vill, då det alltid går att förändras." Om jag bleve beroende av hypnos, skulle jag inte ha förändrats alls, utan fortfarande vara samma gamla beroendepersonlighet, även om apan på min axel skulle ha en annan kostym. Därför väljer jag att inte söka "harmlösa" beroenden utan att försöka sluta med beroenden. Det vore en verklig förändring.
"-Hemskt? Att kunna ge sigsjälv möjligheten till att radikalt förändra sitt liv för det bättre genom att ta hjälp av en hypnotisör. Är det Hemskt?" Att ge en annan person möjlighet att påverka hur jag agerar/reagerar är defintivt hemskt! Skulle jag lämna tyglarna styrandet över mitt agerande till en annan människa? När jag låter andra droger styra är det i alla fall bara fråga om kemi!
#17: "-Jag tror dom flesta skulle ta droger om det inte fanns några bieffekter. Att bli hög genom hypnos ger inga bieffekter." Det är din sanning, ways, inte min. Den värsta bieffekten, och den enda bieffekten som kan få mig att vilja bli av med ett beroende, är beroendet i sig. Och det skulle vara det samma om jag blev beroende av hypnos.
-Det är dom flestas sanning, inte bara min. Okej jag respekterar din syn på ditt beroende. Du pratar om en teknik jag nämnde för skojs skull. I ditt fall skulle nog en annan teknik passa bättre.
"Grejen är den att går man igenom upplevelse efter upplevelse som strider mot vad man trott tidigare, så kan hjärnan inte fortsätta tro samma gamla sak utan att ignorera vad som sker." Mycket sant. Det är därför man så relativt lätt kan byta beroende och lura sig själv att man har gjort någon radikal omläggning i sitt liv.
-Visst det kan så klart händra att man "lurar sigsjälv". Vad jag pratade om handlade dock inte om det. Det handlar om att lära sig få en kontroll genom tekniker och Sedan gå ut och skapa generalisationen att man klarar sig i riskfulla situationer, inte före. Detta har jag ingen inbillning är en dans på rosor för en person som varit beroende av något under en lång period, men min uppfattning är att det helt klart är möjligt.
"Med andra ord då handlar det om en person som absolut inte vill ändra sin verklighetsuppfattning oavsett vad personen upplever. Jag tror det måste finnas en viss vilja att förändras om det ska vara möjligt." Att viljan måste finnas är sant. Det är därför jag kommit så långt som jag har. "Sättet som du formulerade dig på tyder på att du siar in i framtiden hur du kommer bete dig. Det är samma som att sätta en stämpel på sigsjälv. Sånhär är jag. Men man behöver inte vara en viss person och man inte vill, då det alltid går att förändras." Om jag bleve beroende av hypnos, skulle jag inte ha förändrats alls, utan fortfarande vara samma gamla beroendepersonlighet, även om apan på min axel skulle ha en annan kostym. Därför väljer jag att inte söka "harmlösa" beroenden utan att försöka sluta med beroenden. Det vore en verklig förändring.
-Visst. Du skulle dock inte behöva bli beroende av hupnos. Du skulle bara kunna välja att använda dig av den för att må bättre.
"-Hemskt? Att kunna ge sigsjälv möjligheten till att radikalt förändra sitt liv för det bättre genom att ta hjälp av en hypnotisör. Är det Hemskt?" Att ge en annan person möjlighet att påverka hur jag agerar/reagerar är defintivt hemskt! Skulle jag lämna tyglarna styrandet över mitt agerande till en annan människa? När jag låter andra droger styra är det i alla fall bara fråga om kemi!
-Du missförstod mig. Du skulle naturligtvis välja själv vad du skulle vilja ändra på, vilket ger dig kontrollen. För det andra, i hypnos har man MER kontroll än i ett vanligt tillstånd. Det är därför folk kan så radikals förändra sina personlighetsdrag genom det.
Det kanske är möjligt men jag har personligen svårt att ta det till mig, då jag vet med erfarenhet av mig själv och många andra som gått före mig att det är en risk att ens pröva. Vad gör jag då? Efter flera års abstinens kanske jag sitter där igen och måste börja om från början. Jag är inte säker på att jag skulle vilja ta den risken. Jag tror det är få människor som har beroendeproblem som skulle våga.
Intressant diskussion om Permanent eller ej…min åsikt och alla de experter som arbetat/forskay på detta i USA under många år är att har man utvecklat ett beroende (addiction) så är det en irreversibel förändring i hjärnan.
Ett av problemen som förvirrar i Sverige är att vi inte har ett gemensamt synsätt på detta. I USA ( som ligger 20 år före oss) säger man inom Addiction Medicine att det finns 3 kategorier människor
1. Normalt, socialt bruk, dom är födda så och dör så (*L*) dvs de överanvänder aldrig, får aldrig negativa konsekvenser, Deras belönigscentrum i hjärnan reagerar ej på drogen så.
2. Skadligt bruk/missbruk (obs missbruk är ej en diagnos utan säger att det handlar om överanvändning) och att även det är ett tillsrånd man föds och dör med.
Vi trodde alltid förut att allt missbruk ledde till sjukdomen beroende (addiction) men studier har visat att så är ej fallet. Se www.evinceassessment.com
3 Beroende (addiction) en fysisk sjukdom som börjar i hjärnan som är primär, dvs ej orskat av något annat, kronisk (för resten av livet), progredierande (blir bara värre med åren dvs även om man är drogfri i 10 år så kan nästa återfall vara dödligt) Recidivierande ( går i skov, behöver återfallsprevention i primärbehandlingen samt återfallsbehandling se www.cenaps.com ) dödlig (av konsekvenserna)om obehandlad.
De gånger någon förtäljer att de drogat/druckit/ätit, levt drogfritt och kan sedan äta/dricka osv normalt (under minst 6 månader kontinuerligt) handlar det nog om grupp 2:or. Eller ev grupp 3 som istället utvecklat nåt annat beroende. Ingen med dignos 3 har ju heller bara ett utlopp för sin addiction.
Till syvende och sist är ju addiction förnekelsens sjukdom dvs har man den så kan vissa hellre välja döden än riskera förlora drogen (som belöningscentrat är dödligt förälskad i). Sjukdomen är ju
Cunning (Listig) , Baffling (Lömsk), Powerful (Stark) and Patient (Tålmodig).
Läs gärna Craig Nakkens bok Jaget och Missbrukaren.
Bitten
Jo visst är det intressant. =)
Dom experter du hänvisar till genomför s.k. vetenskapliga studier. Dom områden jag pratar om handlar inte så mycket om det, utan en metod som inte bryr sig om det är sant eller ej utan som fokuserar på vad som skapar maximal förändring hos en individ. Även om dom här 3 kategorierna skulle existera så kvittar det ju egentligen för den personen som vill bli "frisk" vilken kategori dom slängs in i. Frågan handlar om hur personen kan gå tillväga från var dom är till att bli fria. Folk talar ofta om, bara för att något är genetiskt så är det permanent. Det är helt orelevant om det är genetiskt eller inte. Den enda frågan som spelar roll är hur man kan förändra dom invanda mönstren i hjärnan hos en individ.
Jag håller absolut med om att man kan se hur hjärnan är annorlunda uppbyggd hos ex. heroinmissbrukare än hos icke missbrukaren. Det går ändå att bygga upp nya neurologiska vägar i hjärnan, som helt kan sätta den gamla ur spel, om den övas på och görs tillräckligt intensiv. Som jag sa tidigare, jag tror hjärnans förmåga att skapa nya känslor och förhållningssätt och nya nerologiska vägar är oändlig. Men tekniker för hur detta kan ske hittar du nog inte i dina Vetenskapliga böcker tyvärr. Håller med om att dom absolut kan va intressanta dock. ;)