Badhus
Mina barn har sportlov jag är ledig och en kompis ringde och frågade om jag ville hänga med på badhuset med henne och hennes barn. Jag sa ja, för jag vet hur roligt mina egna barn tycker det är.
Men fakta är att jag gör det enbart för barnens skull och jag offrar mig verkligen. Jag hatar att ta av mig så när andra tittar. Ja, ja jag vet att de kanske inte tittar, men det är känslan av att de gör det.
Öppna duschar och jag känner att jag bara vill krypa in i mig själv vid sådana tillfällen. Jag vill inte visa mig på det sättet offentligt.
Kanske löjligt men jag är rent kroppsligt långt ifrån att acceptera mig själv.
Jag kan acceptera mitt beroende men jag kan inte acceptera min kropp. Det är den gamla vanliga självkänsle grejen som inte går in i min skalle då och att lyfta högt på huvudet och strunta i känslan att folk tittar det är inget man bara gör.
Men men, barnen hade roligt iallafall och det är huvudsaken och jag fr gå in i mig själv lite och förtränga, för det är precis det jag gör. Låtsas att jag är som alla andra storleksmässigt och det är inget enkelt kan jag säga.
Det är en känsla jag tror alla delar med dig om man inte är narciist.
Att gå på stranden eller i simhall i badkläder o känna folks blickar oavsett kroppstorlek och kön så dra man in magen och pumpar upp sig lite när man tror folk tittar.
Det är bara naturligt, men jag förstår din ångest.. med tillfrisknandet kommer förhoppningsvis ångesten minska. kram
Det kan vara väldigt kämpigt att exponeras inom ett område man undvikt väldigt länge..man kan verkligen känna sig som ett ufo då..
men alltså man vänjer sig ju .. går du varje dag o badar så kommer du knappt tänka på det efter 1 år.. det kan byggas upp så mkt spänning och skumma tankar ibland när man inte exponerar sigsjälv för vad det än är. Den nöten går nog dock att knäcka med bra mentala övningar och att exponera sigsjälv dock.
Simma lungt =)
p.s. när man upplever att man tillsynes reagerar automatiskt i någon situation på ett sätt man inte gillar, och man kommer påsigsjälv efter reaktionen.. För att bli kvitt denna "automatiska" reaktionen i huvudet så rekommonderar jag "swish pattern". Vad denna teknik gör är att man lär hjärnan att associera något nytt till den gamla stimulin som fick en att automatiskt reagera på något sätt. På så sätt kan man komma på sigsjälv innan den "automatiska" reaktionen annars skulle ha kommit och faktiskt ge sigsjälv möjlighet till att välja att tänka på något som t.ex. är trevligt.
#2: Menar du "swish pattern" eller "switch pattern" (att byta mönster)?
swish pattern kallas den. googla
tur att jag ser så dåligt så jag har ingen aning om hur folk ser ut i duschen. kanske du kan tänka så nästa gång att alla andra går omkring utan glasögon och helt enkelt inte ser vad det är som står framför dom? och det är därför dom råka titta lite extra(om det nu skulle hända) för dom vet inte om det är en människa eller en del av inredningen som står där. *s*
#5 Fnissar… Det var ett bra sätt.. En del av inredningen *ler*
Ways, Jag har varit på badhuset många gånger i perioder men jag har inte vant mig än. En period var jag där varje dag när jag hade ngon besatt tanke att jag skulle simma varje morgon. Men saken är den att då var jag inte medveten om mitt beroende, kanske är det skillnad om jag skulle pröva det nu…
Jag känner igen det där totalt och tror det har med självkänslan att göra. Ett tag kunde jag inte gå ut på stan för alla glodde så på mig, eftersom jag var så ful och hemsk att titta på. Det är sant!
Eller ja, det är ju inte sant egentligen men det var sant i mitt huvud.
Helt ärligt vet jag faktiskt inte hur det försvann men det försvann under tiden jag gick i terapi. Det kommer tillbaka ibland när jag är deppig dock… Men jag ska arbeta på det.
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Det där känner jag också igen Jennix. För att ta ett exempel så om jag är på ett typ Disco/bar eller något sådant är jag INTE glad att jag måste resa mig upp för då tror jag och inbillar mig att folk tittar extra på mig.. Helt sjukt men det är tankar som bara kommer från ingenstans och visst har du rätt att det handlar om självkänslan. Den där gamla känslan *ler* Den jagar mig om nätterna känns det som *skratt*
ett råd: tänk att folk tittar bara på saker de tycker om ….
Också ett sätt iofs :)
Tror bara att det är så svårt det där för de andra tankarna är så starka