Var morgon ny. 20 mars.
Var morgon ny. 20 mars.
Det kommer en dag i vårt liv när vi får lära oss hurudana vi har varit, och den kunskapen kan vara lättsmält eller svårsmält.
Många dras med oerhörda skamkänslor ja, de kanske till och med avskyr sig själva. Ingen har ett fläckfritt förflutet. Både män och kvinnor, ja, till och med barn kan ångra vad de har gjort. Ingen är fullkomlig och vi behöver inte vara fullkomliga.
Däremot kan vi ta lärdom av våra erfarenheter, så att de hjälper oss att utvecklas. I stället för att skämmas över dem ska vi glädjas åt att vi har lärt oss något av dem.
Var dag får vi en ny chans att bearbeta vårt gamla jag. Det som har varit har hjälpt oss att bli det vi är nu, och allt det vi har upplevt har förberett oss och gjort oss skickade att hjälpa andra, att jämna vägen för dem som kanske också vill slå in på en ny väg.
Jag hade vid min nykterhet/drogfrihet även väldigt svårt med mitt nya jag. Vem var den nyktra/drogfria Kerstin? Jag hade ingen aning, efter att ha levt med missbruket hela mitt vuxna liv så träffade jag på en person jag inte kände, känslor som jag inte hade en aning om att de fanns.
Vi ska göra oss av med våra skamkänslor och inse att vi har fått små korn av visdom som vi kan ge till andra. Alla är lika. Ingen är felfri. Visst kan våra prövningar kan bidra till att jämna vägen för andra.
Jag ska ta vara på de glädjeämnen jag har fått. Jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Mitt plågsamma förflutna kan göra framtiden ljusare för någon annan, om jag glatt och villigt delar med mig.
Vad bra då att denna sida finns där vi kan hjälpa och stötta varandra.
Var morgon ny. 28 mars.
Kan man någonsin sätta fingret på en viss punkt och säga: "Det började den dagen, så dags, på det stället, med just den händelsen" ?
Inga händelser i livet är helt fristående och kan särskiljas från alla andra. Livet är som en ström. Vi dras med från ögonblick till ögonblick, från händelse till händelse.
Samma drivkraft som gjort att vi befinner oss här i dag, som fått oss att slå in på bättringsvägen, samma drivkraft låg bakom vårt gamla liv och allt vad vi företog oss i det.
Man kan fundera över en viss händelse och kalla den för en vändpunkt. Men den dörr som vi passerade igenom när vi valde att slå in på bättringsvägen, den öppnades inte av ett enstaka recept eller en enstaka Martini.
Varje liten detalj har haft sin betydelse. Men det är de många små delarna i vårt liv - både det gamla och det nya - som tillsammans utgör vändpunkten och som driver oss vidare mot toppen av berget.
Vi ska nå ända upp. Och vi kommer att inse att vi får nya krafter för var gång som vi snubblar på vägen.
Jättebra skrivet. känner igen mig i mycket. man förändras och utvecklas hela tiden. jag ser min personliga utveckling som en resa på en stig där jag kan se bakåt, stanna upp och kliva lite åt sidan men aldrig vända om. jag har med mig alla mina tidigare erfarenheter och de påverkar den jag är idag.
# 2 Alla gamla erfarenheter finns kvar och idag är jag tacksam över mina erfarenheter.
Visst har jag snubblat många gånger på vägen, men varje gång jag rest mig upp så har jag kommit ett steg högre upp. På vägen har jag stängt igen många dörrar.
Det har varit en lång resa, som inte är slut än och det är jag tacksam över.
Tänk att bara kunna stanna upp, titta sig omkring och konstatera att idag har jag ett rikt liv.
Jag är tacksam över att jag vågade öppna dörren till ett tillfrisknande!
Starta ny diskussion