Han är MIN!!! Å jag är så glad!

Jag trodde inte att det skulle bli någon hund mer efter Alfons (kolla mina foton), men oj vad saknaden efter min Töntbull har varit stor.

Så idag har jag varit och tittat på valpar och det blev labben med grönt snöre kring halsen.

Det spritter i mig Fast jag får kanske leva på vatten och makaroner ett tag!

Jag vet hur det känns… :)

*stor kram*

Egentligen har vi inte råd just nu, men vi får väl spara in på något. Jag vet ju hur mycket glädje han kommer att ge mig.

Vad kul för dig Kerstin :D

Jag är så himla glad för din skull! Vilken liten svart bulle och så otroligt söt…..vill ha!!!! =)

Sååå söt. Jag kommer ihåg när mamma och pappa hämtade mig och min syster i skolan för att vi skulle iväg på utflykt. Vad överraskade vi blev när utflykten bar iväg till en kennel full med rultiga små svarta labradorvalpar. Vi blev ännu mer förvånade när det visade sig att en av dem skulle följa med oss hem. Jag glömmer aldrig den färden hem. Jag satt i baksätet och hade fått den stora äran att hålla vår valp på vägen hem. Han luktade sågspån och var så ängslig att lämna mamma och syskon och sin hemtama miljö så att han kissade i mitt knä. Vår söta lilla vovve växte upp till en stor och modig kille som blev min bästa vän. Laban hette han och han finns för alltid i mitt hjärta.

Lycka till med valpen!

Vilken sötnos !! en riktig blivande vän i alla lägen.

lycka till

/Maria

åhhh så söt den är… Jag har alltid velat ha hund men tiden finns inte där och det vore inte rättvist mot hunden så jag får nog vara utan till den dagen kommer när jag har tid. Någongång i livet ska jag skaffa mig en har jag bestämt *ler*

Nu är han lite över 7 veckor och ser ut som en liten valptjockis! På fredag hämtar vi honom.

Men åhhhh han är helt underbar :)

Ja den guldklimpen finns det kidnappningsrisk på, så håll i honom hårt =)

Ojojoj så mysigt och roligt för dig kerstin!!