OT - 1 år
Idag är det ett år sedan min pappa gick bort.
han var alkoholist.
Han dog av en sprucken tarm i magen.
skälvförvållat.
jag anser att han tog sitt eget liv.
idag är iaf dagen då jag ska gå vidare.
jag ska göra mitt bästa för att minnas honom som den han var egentligen. den han var utan alkoholen.
snäll, omtänksam och en pappa som ville sina barns bästa.
idag är en tung dag.
kram /Jen
Va tungt för dig
Men du skriver så fint, att minnas honom som han va utan alkoholet är det finaste du kan göra. Han hade ett begär som är svårt sluta med utan rätta hjälpen. Tycker du gör jättefint att minnas honom utan de stunderna då han druckit.
Kram på dig!
/ Carina
Vi finns här för att stötta dig =)
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
#1 jaa, jag känner nu att de inte hjälper att gå runt och va arg å undra varför han gjorde som han gjorde..
även om de tankarna givetvis aldrig kommer försvinna helt :)
#2 tack de betyder mkt för mig :)
----------------------------------------------------------------------
Dagen hittills har gått bra :)
ska iväg till min psykolog nu.. så vi får se hur jag mår efter de..
alltid känslosamt att prata om de.. men jag hoppas på de bästa :D
kram :)
Kom ihåg att tänka på den fina pappa du hade när han var nykter, för då såg du hans rätta jag.
Alkoholdjävulen är listig, farlig och stark och det är lika tragiskt varje gång ett liv går till spillo pga alkoholen. Ingen vill bli alkoholist men vad lätt det är att bli det.
Minns din pappa som han skulle vilja bli ihågkommen och prata mycket om dina tankar och frågor.
Vi finns här för att stötta eller bara lyssna så gott vi kan.
Kram!
#4 jo :) jag försöker :)
har varit hos en psykolog nu ett par gånger å pratat om vad som gör att jag mår dåligt när jag tänker på honom..
å mkt av de beror på att jag inte vågar vara arg på honom..
men nu börjar jag lära mig de, å de känns befriande.
(även om de känns jobbigt att stå å gapa som en galning på kyrkogården åt någon som inte finns längre)
nu sista veckan har jag iaf börjat få tillbaka mitt glada å härliga jag :)
å de gör de lättare att minnas min pappa som en god människa.
och de viktigaste - att gå vidare.
de känns skönt att komma in hit och skriva av sig, å känna att nån faktiskt bryr sig även om de inte vet vem jag är.
å kanske kan jag hjälpa någon annan genom att berätta vad som hänt mig.
ibland behöver man ju faktiskt bara någon som lyssnar eller känna att man inte ensam om att ha de jobbigt.
# 5 Du får var arg på din pappa, du får stå vid hans grav och skrika, gråta, svära och vara jättearg på honom. Arg för allt vad alkoholen förstörde för honom och för dig. Arg för att du kanske kände dig sviken av en person du älskade och som säkert älskade dig också. Skrik allt vad du kan. Skriv ett brev till honom och lägg vid graven.
Det är viktigt att någon lyssnar och förstår och jag skulle råda dig att kontakta Al-anon, gå gärna in och läs lite på www.al-anon.se
Starta ny diskussion