Usch vad trist! Det är tydligen en sådan socialt inpräntad grej det där med att man ska äta när man träffas! Trist, mycket trist att de inte kan respektera dina behov och ditt sätt att äta dock!

Prova säga att du är allergisk. Det kanske är lättare för folk att ta in.

En del människor är så otroligt grymma, och man undrar om det är av obetänksamhet eller med vilja …

Jag tänkte på det nu under midsommarhelgen, som ju av tradition ska åtföljas av "en liten klar". Alla dessa trugande människor som säger sådana grymma saker som "Jamen en liten en ska du väl ha?" och "Jamen kom igen nu, frugan/gubben kan köra!" och "Va fan, fegar du?!" och "Fan, en nubbe blir du inte alkis av!" eller "Jamen en kaka kan du ta, det är ju midsommar!"

Fattar de vad de gör? Fattar de hur de slår sönder föresatser, trygghet, liv för både beroende och deras anhöriga? Fattar de att de kan hetsa fram ett återfall som kan ta åratal att reparera i värsta fall?

Jag hoppas att de inte fattar. Men jag är rädd att en del ändå gör det och faktiskt är så grymma att de inte vill se någon annan lyckas. Att de är rädda att kompisen/släktingen ska bli "finare" så att de själva känner sig sämre. USCH!

Jag väljer att tro att det är oförstånd… det kanske är naivt men det är lättare att hantera då. Folk gör och säger så oerhört mycket konstiga saker i oförstånd och de flesta vill ju inte illa.

Alkohol är ju en sak som är så vida känt vad det bär med sig… däremot socker tror jag ärligt talat att det är ganska få som ens tror att det kan vara så förödande som det kan! Sorgligt, självklart men kanske förlåtligt… i alla fall om det är i oförstånd.

Trist att du har det så. Men stå på dig, ingen kan tvinga dig att äta det du inte vill.

Säjer som kickelina - STÅ PÅ DIG FÖR ANNARS GÖR NÅGON ANNAN DET!

Jag har kommit fram till att om jag först vänligt säjer att jag inte vill ha, eller att jag inte äter det som bjuds. Och trots det blir påtrugad det, så säjer jag att nu är det faktiskt så att jag har valt att inte äta det där - PUNKT SLUT…Kan tyckas lite väl "rått", men det tar garanterat skruv…Och är det svärmor som trugar, så kanske hon blir lite ledsen, men det är faktiskt hennes problem - inte mitt…Kanske kan tyckas själviskt och hårt, men fattar de inte med mindre, så får man ta i regält i bland…

Bravo Gnici!!!