Jag tror att en del blir beroende och andra inte, vilket handlar om hjärnkemi. Alkoholism, spelberoende och andra beroenden fungerar på samma sätt och är yttringar av samma sjukdom, syndrom eller vad det ska kallas.

Sedan är det naturligtvis så att alla har ansvar för sina handlingar. Beroendepersonligheten är en förklaring, inte en ursäkt.

Håller med #1

Instämmer med Gronstedt

Kemiskt beroende eller fysiskt beroende innebär att vissa personer efter regelbundet intag av vissa droger, till exempel alkohol, nikotin, opiater eller bensodiazepiner, vänjer sig vid drogen genom toleransutveckling och samtidigt skapar ett behov av ytterligare intag.

 Då kroppens tolerans mot droger ökar i takt med användandet, kan det i värsta fall resultera i fysiska eller psykiska problem, eller också överdos när det handlar om grövre droger.

Beroendet har flera orsaker. En är att vissa droger påverkar hjärnans belöningssystem, som är en viktig del i vår förmåga till inlärning och till att uppleva lyckokänsla, eufori.

En annan del i beroendeutvecklingen är att många människor har genetiska förutsättningar som skapar en sårbarhet för att utveckla ett kemiskt beroende.

Man ska dock komma ihåg, att denna sårbarhet ensam inte leder till beroende och att det krävs ett beroendeframkallande medel för att starta denna process. En tredje faktor som spelar roll är exponeringen för drogen: hur den sker (droger med mycket snabb effekt, till exempel kokain, är mer beroendeframkallande än de med långsamt insättande effekt), under hur lång tid som man utsätter sig för drogen (ju längre tid man använder droger desto större risk för beroende) och drogens koncentration (man blir snabbare beroende av alkohol om den är i form av sprit än i form av öl).

Det är relativt lätt att hamna i ett kemiskt beroende, men ytterst svårt att gå ur, delvis p.g.a. att denna typ av beroende också medför ett psykiskt beroende. Ofta blir "lösningen" att personen går från ett beroende till ett annat, till exempel att alkoholism övergår i läkemedelsberoende etc.

Kemiskt beroende, som nikotinism, alkoholism, läkemedelsberoende och olika former av narkomani, kategoriseras som sjukdomar, vilka alla är kroniska.

En viktig del i detta kroniska förlopp är att hjärnans olika system (bl.a. belöningssytemet) förblir mer känslig för beroendeframkallande substanser. Det är därför lugnande medel, till exempel Valium eller Sobril, kan starta ett återfall i alkoholmissbruk: alkohol och bensodiazepiner (såsom Valium och Sobril) påverkar hjärnan på ett liknande sätt.

#0 Du skriver "verkar tro".  

Jag skulle vilja säga att jag vet bestämt att jag är beroende.

När jag får i mig mer än en liten mängd av substansen i fråga, triggar det min kropp att skaffa mer…    Det blir en stressreaktion som jag har mycket svårt att hejda, finns inte en chans att jag kan stoppa den genom att säga till mig själv att jag kommer att bli sjuk efteråt….. och det ser jag helt klart som ett beroende,,,,

Visst är det mitt eget fel att jag blivit beroende, på grund av mitt sätt att leva tidigare. 

Mitt beroende ger fysiska symtom, såsom hjärtklappning, svettningar, mani mm……

Jag har nu lärt mig att tolka varningssignaler och kan sätta in motåtgärder innan jag flippar, så det är under kontroll, men "frisk" lär jag nog aldrig bli…

#5

Men vist skulle du kunna hindra dig själv?
Där handlar det om klaraktär.

Du har inställningen att det "inte går att hejda"
OCh då går det ju såklart inte.

Men vad tror du skulle hända om du lät bli?

Vill du tala om vad du har för "beroende"?

#5: Det handlar om "karaktär" för oss på samma sätt som det handlar om "karaktär" att inte påverkas av kropps- och hjärnkemin vid en graviditet. Det går kanske att stå emot de kemiska förändringar som förbereder för moderskapet, men hur lätt skulle det vara? Skulle du kunna göra det, Rauija_fundersam?

#7

Väldigt knepig jämförelse.

Vad som sker i kroppen under en gravidet sker för kroppen skall klara av att bära och föda ett barn.

Nu pratar du om hormoner som sker av naturliga skäl.Inte om beroende.

#8: Inte bara hormoner, utan även andra slags kemikalier. Hur de påverkar kroppen och hur lätta de är att stå emot har inget att göra med skälet till att de finns där. Moderskapshormonerna har en hel del att göra med att påverka hjärnans belöningssystem så att man ska glömma smärta, sömnlöshet och skit. Så min fråga kvarstår: Skulle du kunna välja att inte känna modersinstinkt?
Skulle du kunna välja att känna modersinstinkt om den inte kom naturligt till dig?
Skulle du kunna välja att inte uppleva förlossningsdepression? Även dessa handlar om kemikalier i kropp och hjärna.

Eller, för att ta andra liknelser, där inte det heliga moderskapet berörs, skulle du kunna låta bli att bli deprimerad med ren viljekraft?

# 6

Jag valde ALDRIG att bli alkoholist/narkoman och jag kan inte tänka mig att någon väljer sig ett liv i svårt missbruk, med allt vad det innebär.

När jag i min ungdom umgicks med glada och goa vänner, drack lite öl/vin och rökte hasch, då fanns inte tanken på att jag kunde drabbas av ett missbruk. Livet lekte!!!

Det fanns ingen "stoppklocka" som sade "Ta det lugnt, du är på väg att bli beroende." Jag hade ju bara skoj!!!

Men, utan att jag märkte det, var jag på väg i ett mycket långt missbruk.

Det är så det ser ut för beroendemänniskor

#9

Modersinstinkterna kan jag inte svara på. Eftersom jag inte har barn.
Och vem skulle VILJA avstå från moderskänslor?! Frågan är helt absurd.

OM jag stampade dig på en öm tå så säg det istället.
Jag vill diskutera beroende i den här tråden. Inte att gå emot naturen och avsäga sig moderskänslor.

Om jag skulle kunna undvika en depression av ren vilja?
Ja, det tror jag.
Precis som jag inte blir beroende, av ren vilja.

#10

Om du blev narkoman och alkoholist så är det såklart för att du valde det själv.

Det var väl ingen annans fel?

Visst man väljer själv att börja bruka något men jag tror inte det finns någon som har valt med vilja att bli missbrukare/beroende. Det har mkt med kemikalierna i hjärnan att göra om man blir missbrukare/beroende eller om man kan fortsätta att bara vara en vanlig användare oavsett om det gäller narkotika, alkohol, spel, shoping, socker eller annat.

# 12

Nej, jag valde det inte själv. Beroendet valde mig!

Någon annans fel var det inte heller, jag råkar bara ha de gener som gjorde det möjligt för beroendet att få fotfäste.

#11: Du stampade inte på någon öm tå och jag tror inte att moderskänslor är det enda naturliga. Jag försöker bara förklara de kemiska orsakerna bakom beroende genom liknelser. Det är att diskutera beroende.

Om du är en av de få som har viljekontroll över dina kroppsegna kemikalier, är du bara att gratulera. Är det väldigt lätt för dig? Så lätt att du inte märker det? Om du inte märker av att du måste kämpa mot kemikalierna, beror det antagligen på att du inte stött på dem.

Många av dem som har kemikalierna och ändå utövar sådan viljekontroll har ett annat beroende, nämligen beroendet av kontroll. Det är minst lika beroendeframkallande som spel, sex, shopping med mera som verkar enbart genom att påverka hjärnans belöningscentrum.

Att man inte aktivt valt att gå in i beroende/missbruk betyder för övrigt inte att man försöker påstå att problemen är någon annans fel. Din "fråga" i #12 tyder på att du hävdar den vanliga fördömande ståndpunkten att beroenden bara drabbar dåliga människor. På den här sajten försöker vi stöda varandra och hitta vägar ur våra problem.

Känns som väldigt stor troll-varning, med alla provocerande kommentarer.

Men jag kan ha fel, såklart. Det har jag ofta…

Däremot VET jag att beroenden finns, det finns otaliga studier som visar de kemiska beroenden av vissa substanser. Fråga vilken läkare som helst…

NEJ, det går inte att VILJA sig bort från en kemisk depression, inte en där hjärnans kemi är som den är.

Du kan inte bestämma kroppens signalsubstanser och hormoner med viljekraft…

# 16

Signaturen återkommer på många iFokussidor med provocerande svar. Hon/han har fått både varningar och skrivförbud.

#14

Det finns det ingen forskning som styrker….
Eller har jag fel?

#17

Många?

Jag har skrivförbud på jesus.ifokus för att sajten är till för att diskutera sin religion och inte att ifrågasätta den.
Och på blandras.ifokus för att  en tjej påstår att jag förtalat henne.

Sen återkommer jag inte på så många iFokus siter.
Det är hundforumet och här nu.

Du har sett mig överallt.. alltså har du också varit där-

Ser inte varför det skulle vara intressant info….?

#16

Vem skulle annars ha kontroll över MIN kropp?
Självklart kan man kontriollera sin egen kropp.Ex hormoner.

Annars hade väl fler varit deppiga?
Den som blir deppig är den som inte orkar kämpa.
Det har med din inställning att göra.

# 20

För min del är det slutdiskuterat med dig.

#15

Jag har stött på och brukat många olika substaner.
Jag vet inte om jag tycker att det är direkt svårt.
Klart att jag känner ett sug efter något ibland, men om jag skall stoppa i mig det eller inte är ett beslut jag tar.

Så här har jag fungerat så länge jag kan minnas.

När jag inte vill mera så slutar jag.
Viljestark skulle jag vilja kalla det.

Du vill gärna få allt till ett beroende?
Beroende av kontroll… nä, men viljan att ha kontroll.

Som min mamma alltid säger, det finns inget som heter måste.

#18: Ja, du har fel. Det finns gott om forskning som styrker att beroenden finns och har att göra med kemikalier som påverkar hjärnans belöningssystem.

#20: Bestämmer du alltså med viljan när du ska menstruera (om du är kvinna) och när skägget ska växa (om du är man)?

För övrigt handlar det om mycket mer än hormoner.

Försök undvika att tala om för andra vad de tycker och menar, eller vad de känner och upplever. Det vet de bättre än du.

Hahaha… att på fullt allvar tro att man kan styra sina hormoner och kemikaler i kroppen tyder på en uttalad okunskap och en enorm brist på förmågan till empati.

I och med detta blir ju hela diskussionen totalt osaklig och därmed helt ointressant! Här finns ingen vilja att utifrån fakta, kunskaper och erfarenheter diskutera, så det kan väl vara smart att bara låta tråden dö… inget bränsle ingen tråd…

#23

Sin mens kan man faktiuskt styra över….
Men det är inte riktigt så jag menar. Inte sånna hormoner..

Vist finns det "beroenden" men det är samma sak som svagt sinne.
Kroppen reagerar med abstinens på olika substaner, men om man vill ge efter är ett VAL man gör.

Vad jag menade med forskningen var att man inte har kunnat bevisa att det skulle finnas något som heter "beroende personlighet"

#25: Men det har man kunnat visa.

Tyvärr är detta forum avsett för folk som vill hjälpa och ha hjälp att hantera verkligheten, inte för att de som varken vill hjälpa eller förstå ska osakligt fördöma och utan grund förhåna. Om du vill ha svar på frågor kring hur beroenden fungerar, så är du välkommen, men om du bara vill skrika ut ditt förakt och skrävla med din egen förträfflighet, så är du inte välkommen här. Jag hoppas du vill respektera det.

Sidan är låst för flera inlägg!

Denna sida är ett trivsamt forum, där vi försöker att stötta varandra och inte att hacka på varandra.