jätte ledsen
jag känner mig så nere… allt är så snurrigt… ja har lite svårt att bestämma mig för vad ja ska kämpa med.. att losa fett på kroppen typ 5 kilo men lchf. eller äta det jag vill men lite men då utan socker o snask mm…o se till att inte äta då jag är sugen, eller hur jag ska tänka för att stressa ner min kropp…. jag vill kunna vakna utan att tänka..
ja ha nu var det dags att äta tänk om ja går upp i vikt nu blabla
jag vill inte att vikten o maten ska avgöra hur ja mår. jag vill kunna tänka på annat o att inte vara rädd för att äta rätt eller fel.

Vet precis hur det snurrar nu. Har och är inne där just nu. Jag har insett att jag bara lurar mig själv med de funderingarna. För jag vet att jag aldrig klarar av att hålla mig från godis och snask om jag väl börjar äta "normalt".
Jag tycker att du ska äta det som du mår bra av i längden. Ät det som du vet inte ger dig något sug efter det söta. Prova dig fram vad som fungerar eller inte.
Lycka till! Kram!
*kramar*
För mig har det fungerat så att det enda jag kunnat kämpa med är mitt kolhydratberoende. Jag höll på i många år att försöka leva Low Carb, eftersom jag har candidaöverväxt och alla kolhydrater får svampen att frodas. Men Low Carb utan High Fat blir man galen av! Det gick inte att hålla. Det var ständig kamp och jag trillade gång på gång. Jag fick lite mindre värk, men gick inte ned i vikt och blev inte riktigt bra. Maten fyllde hela min horisont, jag kunde inte tänka på annat. Antingen planerade jag vad jag skulle äta, eller sörjde över det jag inte skulle äta.
Först när jag hittade LCHF började det rätta till sig. Jag har levt Low Carb High Fat i snart 1,5 år nu, och nu tänker jag inte ofta på mat längre. Jag äter när jag är hungrig, låter bli om jag inte är hungrig, känner riktig hunger, inte det där läskiga suget som inte har med hunger att göra. Jag har lite värk fortfarande, men inte så det är handikappande, jag sover mindre, tänker fortare, jobbar mer och idrottar flera dagar i veckan. Jag har gått ned 25 kg utan att ens försöka! Och jag har så otroligt mycket annat i mitt liv nu, som jag aldrig kunde ta itu med förut när jag bara kunde tänka på MAAAAAT!
Så mitt råd till dig är: Satsa på att knäcka sugmonstret först. Det andra kommer på köpet.
ja det är jobbigt.. jag har alltid varit lite rund men vacker ändå..ja vägde som mest 72 kilo då ja var i tjugoårsåldern.. träning fanns inte.. jag fick bullemi eller ja såg till att ja fick det jag gick ner till 64 kilo.. tyvärr så var ja stolt vid den tiden.. men men jag slutade kräkas o kämpade med min vikt med träning.. i tre år gick ja på styrketräning men jag åt för mycket jag vart arg för att jag fick mycket muskler under allt fett så jag så rätt stor ut. jag drog ner portionerna o rog bort min vänn heheh chockladen o började gå prommenader efter ett styrke pass o dagarna emmellan styrke.. + att jag smällde i mig i ca två månader med effedrin, ett anabolt medel för viktnedgång.
ja gick ner till 52 kilo… jag vart en hel ny männinska. vid 23 års ålder såg jag fantastisk ut ribbor på magen snygga ben ja som en modell för träning.. men ja kännde mig ledsen.. ja var fortfarande den snälla lite runda tjejen i mig.. jag tyckte att det vart jobbigt med alla stirrande killar o alla tjejer somfick respekt för mig o helt plötsligt var man poppis… jag gick in i väggen o jag förstod att jag hade bytt beroende,, skit! ja hade bara vänt bullemin till träningsnarkomani.. ja fick sluta träna o gick upp till 58 kilo.. jätte jobbigt var det.. folk undrade vart ja hade tagit vägen osv o tom en tjej sa du som va så fin o nu har du gått upp… ja sa att ja mådde bra osv.. ja skämdes.. men ja gick fortfarande mina prommenader o det gör ja fortfarande.. nu när ja är 33 år så ser ja fortfarande ut att träna för ja har fortfarande mycket muskler på kroppen… ja började förra året men några års uppehåll men att styrketräna.. men för ca 2 månader sen så vart det för mycket träning igen.. så nu har jag inte varit där men bara gått mina prommenader… ja är så arg på mig själv att ja inte var nöjd när ja va smal då ja vägde 52.. vill så gärna vara där nu men nu väger jag 60-62.. har 74 cm i midjan 32 cm runt överarmen o 52 cm runt låret o är 154 cm. det är lagom egentligen. men en 5 kilo är inte mycket att begära att gå ner..
tack nu känns det bättre.. så det är alltså mera sockerberoendet ja ska focusera på att inte falla dit för.. men då är ja rätt ute om ja äter fett o protein.. så jag ska inte tänka på vikten den kommer med tiden att lösa sig alltså
om ja förstått det rätt..
#3: Ojsan, vilken historia! Själv väger jag ju lite mer, kan jag säga, omkring 110 till 167 cm. men det var 135 när jag hittade LCHF, så jag ska inte klaga egentligen
. Fast jag gillar muskler på både tjejer och killar, så jag pumpar så mycket jag orkar (vilket inte är så mycket, men ändå). Ganska många av mina kvarvarande kilon har flyttats från ändan till bringan och skuldrorna.
Vill du inte vara biffig, alltså? Jag tycker ju det är skitsexigt, förstås … Men kolla mer på måtten än på vikten, man blir ju mer kompakt när kroppsfettet minskar. Även om vågen säger lite mer, så kan ju maggen ha blivit smalare. Och så kan man knåda och massera det underhudsfett som sitter på "fel" ställe, det kan ge mer än förbränning när det är så lite kvar.
hahah ja men jag vill inte vara biffig heheh… ja har en sån kropp det är väldigt bastant och inte så där tunt fett lager.. ja har en tjock hud o det ser uppblårt emellan ut..ja vill få ner underhudsfettet.. ja känner mig så svullen på kroppen så där som när man har varit i för hög värme att huden sväller
#6: Det där att du känner dig svullen kan också bero på att du binder vatten i kroppen. Brukar det vara likadant hela tiden, eller varierar det? Om det är mer ibland så är det förmodligen en del vatten också
.
ja jag ser olika ut för varje dag… kan det va vatten? men varför blir det så då?
#8: Jag vet inte riktigt varför man binder vatten ibland. För mig fungerar det att dricka mycket och kissa mycket - dricker jag för lite blir jag genast mer svullen. Jag tror att det finns en massa info om detta med vatten i kroppen på KiF. Om inte annat kan du ju ställa en fråga där, så får du mer kunniga svar.
aha ja när ja dricker mycket vatten går ja hela tiden o kissar.. massor av det också!! oki ja ska kolla upp det tack för det kramar
Om du bara har 5 kilo att gå ner, så kan det nog vara en bra ide att börja arbeta med din stress hellre än din vikt….
Så länge du stressar för saker och ting, så tror jag kroppen kommer att behålla fettet.
Och det är inte bara oron för vikten, det finns hur många anledningar som helst till att folk stressar..
"Google kan ge dig information men aldrig erfarenhet"
ja jag vet… men ja måste ju äta på dagarna.. så ja vet inte än om det ska se ut som förut när det var wasa knäcke o makrill till frukost eller lchf bacon o ägg o smör.. ja vill ju inte gå på lchf o sen 2 månader från o me nu sitta och gjort fel o gått upp..
Du har inte gjort fel,,, Du har provat nåt som inte fungerade, och då har du lärt dig massor…
När jag började LCHF så var jag panikslagen för att jag inte skulle kunna äta efterrätter… Jag tokletade efter recept på forumet och läste allt jag kom över om sötningsmedel..
Min dag bestod innan lchf av minst ett halvt paket kalaspuffar till frukost och en massa godis, bullar och kakor,,,,, varje dag.
Efter övergångsfasen så minskade mitt behov, och nu kan jag tex gå in i en affär utan att handla något godis… Det var innan ungfär lika sannolikt som att jag skulle få flyga till månen..
För några veckor sedan var jag med kompisar på Mc Donalds, och jag som levt på sådant, ville inte ha något från deras menu…
SÅ än en gång, jag rekommenderar dig att lösa dina andra problem innan du ens försöker gå ner i vikt… och då menar jag den ångest du verkar ha för detta med vikt och mat…
Du kanske också, som jag hade, jag stressade på jobbet och hade ett miserabelt liv, som jag nu ordnat upp så gott som..
Jag hoppas att det löser sig….
"Google kan ge dig information men aldrig erfarenhet"
ja det är faktiskt så att ja är panikslagen… det känns konstigt att man kan äta smör o gå ner i vikt… förut såg mina dagar ut så här frukost kl0600 3 wasa men makrill en kopp kaffe
vid nio keso nötter o lite kanel
vid elva skakig hungrig o hyperaktiv
vid tolv kyckling o grönsallad typ inge fett
vid två hungrig skakig
vid tre tog en frukt åt nötter
vid sex samma som lunchen
o sen varje söndag massa godis pizza mm
o måndagen tjurig o trött
o nu frukost, ägg bacon smör. lunch kött smör sallad, middag somfrukost eller lunch. kan gå mätt ca 4- 5 timmar bättre tycker jag men jaghar haft abstinens i ca två veckor…phu
o när ja åt som förr tränade jag 5-6 gånger i veckan styrke o kondis.. min kropp vart stressad av det o gick inte ner.. nu går jag prommenader bara
#14: parise, man MÅSTE faktiskt inte äta smör i skivor och tvinga i sig alla svålar - det är många som tycker att det känns lite läskigt.
Man kommer väldigt lång genom att välja lite fetare kött, steka det i smör, skära bort svålen (inte alltför jättenoga) efter stekningen och sedan göra sås på stekskyn, redd med matlagningsyoghurt, mjukost eller liknande. Man kan också hacka svålen fint och ha i såsen, så känner man inte "dallret".
Du skulle kunna äta som förut, om du rör ned några matskedar macadamiaolja i keson på morgonen och äter en fet yoghurtsås (gärna med smält smör nedrört) till kycklingen, och byta ut frukten på eftermiddagen mot fet ost. Fast inte godis och pizza på söndagar, förstås …
heeh ja gillar smör de är gotte!! nej det där med söndagar ska ja ta bort.. det vart en veckas längtan varje vecka inte kul alls!! ja tycker att det känns bättre med att äta som ja gör nu, har bara hållit på i ca 2 veckor o igår kände ja att ja kom i ketos eller va man nu kallar det… så ja kör två veckor till o mår jag inte bra av det då får ja lösa det