Vad är det för abstinensbesvär som han har?

Det är lite lättare att råda dig om vi vet vad det är som han avhåller sig ifrån.

//Kerstin

Han håller på och trappar ner sina mediciner just nu, jag minns inte vilka han har i skrivande stund.

Annars så har han missbrukat diverse droger i flera år, främst amfetamin. Så oftast är det abstinens efter droger han får.

#2

Kan det vara benzo? Får han dem utskrivna legalt? Vet du hur mycket han äter/tar?

Blandar han det med amfetamin eller använder han medicinen vid avtändning? Vad har han drogat med mer än amfetamin?

Har han hållt på länge?

Det blev lite frågor, men det är mycket lättare att råda om jag vet vad det rör sig om.

Kan vara benzo, jag är som sagt inte riktigt säker, och jo.. han har recept på dem. Hur mycket han tar nu vet jag inte heller då jag inte följer med i hans nedtrappning.

Han blandar inget nu för tillfället. Vid senaste återfall hinka han nog in en stor del av sin medicin med amfetamin, det är väl kanske en månad sedan nu.

Missbrukare har han nog kanske varit i 10år. Förstås med X antal försök att sluta.

De råd jag söker efter är kanske lite hur jag ska hantera situationer då han får abstinens eller annars dagar då han inte ser någon mening med en nykter vardag.
Det är väldigt svårt att få honom att se och uppskatta de små fina sakerna i vardagen, ibland känns de nästan som de absolut inte spelar någon roll vad jag säger, han har redan bestämt sig för att det inte finns något att vara tacksam över och då är det så.

Jag har själv missbrukat i stora delar av mitt vuxna liv och det kan vara svårt att hitta någon mening med att sluta.

MEN det finns en ljusning för ALLA, som slutar att missbruka. Framför allt att det går att leva ett bra, mycket bättre liv utan droger. Kunna känna glädje och tillförsikt.

Den dagen kommer för alla missbrukare som lägger av, men vägen dit kan vara krokig ibland. Och just nu tror jag inte att han är mottaglig för de argumenten att det blir bättre sedan.

Nej, just nu kanske han inte kan känna eller se någon tacksamhet. Men han kommer att få andra tankar i takt med nykterheten.

Har du någon aning om om det finns något NA där du bor? Hur tror du att han skulle ställa sig till det? http://www.nasverige.org/moten.php

Kan du tänka dig att gå på anhörigmöten? Kika in på Alanons hemsida och läs lite. http://www.al-anon.se/

Bry dig inte om att det bara står om alkohol, tyvärr en liten miss eftersom det även gäller narkotika mm. Beroende som beroende.

Benzo är svårt att trappa ner på egen hand om man har ätit dem länge. Får han någon hjälp med nedtrappningen?

Har han samtidigt ett annat missbruk att slåss med så kanske han behöver annan hjälp? (Bara funderingar)

 Vad vill han själv med sitt liv? Droga och må kass däremellan? Tror inte det, men jag tror visst att han vet att det finns ljusglimtar i livet. Han kan bara inte se dem just nu.

Han har nog varit på olika behandlingshem och dylikt genom livet, så det är prövad sak.
Just nu tror jag inte det är något som skulle vara till hjälp.
Det finns heller inte så bra alternativ till vård där vi bor (bor förövrigt inte i Sverige) men vi har kollat in ett vård alternativ i Sverige som vi har tänkt att satsa på, men det är något som kan hända senast till sommaren pga olika omständigheter.

Han har nog stöd och hjälp med nedtrappningen, så den går nog bra. Det är bara de där dagarna då allting är värdelöst som blir tunga för både honom och mig.
Jag blir mest frustrerad och ledsen då jag inte vet vad jag ska säga eller göra.

Han vill nog vara nykter innerst inne, men han har en tendens att glömma bort de negativa sidorna av missbruket och tänker på de "fina stunderna" istället.

Det stämmer väl nog att han inte kan se ljusglimtarna just nu, det är väl det också som jag önskar jag på något sätt kunde hjälpa med att få honom att se. Om de ens går att få någon att se det?

Jag vet, som missbrukare har man en otroligt korkad logik. Jag hade det också och det är jättelätt att glömma bort de dåliga sidorna i ett missbruk.

Jag prövade också ett antal behandlingshem och ljög mig igenom de flesta. Ljög för vem? Jo, mest för mig själv. Men till slut trillade 50-öringen ned och jag förstod en massa som jag inte hade förstått tidigare.

Så det sista behandlingshemmet lyckades rasera min mask. Så det kan lyckas fastän det tar lång tid. Det är aldrig för sent att pröva igen.

Härligt att han får hjälp med nedtrappningen av benzon, för det är jobbigt och han verkar göra ett jättejobb just nu.

Det kan ta tid att se de ljusglimtar som finns i livet, jag vet att den "ljuskänslan" kommer att smyga sig på honom. För han har dövat sina känslor länge, men allt kommer att komma tillbaka.

De dagar du/han tycker att allt är jättetugnt, kan du inte hitta på något att göra? Med, eller utan honom. Du måste också få lite "frihet" och vill han inte följa med på en sak så gör det själv.

Jag tror inte att jag har kunnat ge dig några råd direkt, men älta inte nykterheten och kommande nykterhet (drogfrihet).

Försök att ta en dag i taget, ibland kortare tid än så.

Var sak har sin tid, det tog lång tid att bli beroende och det tar tid att komma till den nyktra/drogfria sidan.

Ljusglimtarna kommer, men försök inte "tvinga" på honom några ljusglimtar (Förstår du hur jag menar?)

Försök att leva så normalt som möjligt och bli inte ledsen när han mår dåligt. Han måste gå igenom den här biten för att komma till rätta med sitt beroende.

Lycka till!

Blev du något klokare?

//Kerstin

Visst blev jag klokare :).

Oftast försöker jag/vi nog hitta på något att göra de jobbiga dagarna, att ta en promenad t.ex. för att få honom att tänka på andra saker och prata om annat än droger och nykterhet.

Jag är nog säker på att han kommer klara det den här gången, han har mycket stöd från många. Bara han själv också vill kämpa, som han nog vill. Men som sagt är det ju lätt att glömma bort varför han kämpar.

Jag kan tänka mig att det är svårt att anpassa sig till "vardagen" när man levt ett liv fullt med droger och "äventyr" i 10 år. Så det bästa kanske är att bara försöka göra något kul i vardagen för att visa att det inte är onödigt och tråkigt att kämpa?

Nar-anon funderade jag på , någon som testat det?

Supersportt hur går det för dig?