varför är du orolig? Blir han våldsam?

Nej inte alls…det jag oroar mig över är att om nu en svacka kommer för han..hur han hanterar det. Det jag är rädd för att han kliver ut på banan igen…återfall.

Men ikväll på våran kvällsdelning så delade han om att han har varit på sitt första möte på NA på många många månader…det känns så skönt att höra att han verkligen är glad för sin egen skull. Han lät så otroligt glad..att han vann över sina demoner till slut, men han bet ihop sa han.

Det är väl det som gäller…att trotsa sina rädslor.

Mitt första möte var pest, mitt andra var en pina, mitt tredje var en mardröm……………….mitt 16:de gick att överleva, mitt 24:de var hanterbart………….

Jag skyndade långsamt innan poletten ramlade ner.

Det där känner jag igen Kerstin… Skynda långsamt är ett bra uttryck.

Begin.. Jag tror framförallt att du ska vara dig själv och inte någon annan. Jag förstår att du är orolig men det kan lät göra dig medberoende. Om han går i återfall så handlar det inte om dig på något sätt det är hans val i det fallet att ta ett återfall och har INGET med vad du gör och hur du agerar att göra. Du ska bara vara dig själv. Det är iallafall så jag tänker när jag läser det du skriver i #0.

Hoppas det blir bra för dig och för er..

Kram Kia

Håller med Kia och tänker nu vara en besserwisser och säga att om nu din pojkvän blir tillfriskanande så kommer han att förändras. Förändringen kommer inte bara betyda att han slutar att missbruka.

Den förändringen är inte alltid så enkel att handskas med om man tidigare varit medberoende. Därför är det viktigt att jobba på sina egna bitar som medberoende även/i synnerhet? om den närstående numera är nykter.

oj nu verkar jag sådär säker igen… Lägg till antagligen , troligtvis och enligt mitt sätt att se det i ovanstående…

#5 Hihi, fast jag håller med dig. Man blir inte "bara" nykter/drogfri, för i och med nykterheten kommer ett annat tänkesätt och det kan vara svårt för den andre parten att  möta et.

Så jag håller helt med Porklash. Nu igen.

Det finns ju möten för medberoende nästående  ni kan gå på jag kommer inte ihåg vad de heter men där kan du få råd och stöd i hur ni ska hantera livet när han kommer ut.

Jo idag gäller det…är supernervös…jag ska träffa en kurator om 1 timme. Varför ska man vara nervös för?!

Det är ju för ett gott ändamål.

Hoppas det ger mig mkt detta…

Lite sent, men jag håller tummarna ändå.

Hur gick det?

/Kram Kia

Det var ett väldigt jobbigt möte vill jag säga. Jag är också ett vuxet barn..min pappa är alkoholist….mkt jobbiga minnen hemifrån och så. Har varit medberoende ända sen jag var väldigt liten.

Kuratorn såg en röd tråd genom hela mitt liv…dels att jag alltid har varit tillsammans med missbrukare. Det är ju sånt liv jag är van vid.

Hon tycker att jag ska börja bearbeta alla upplevelser och så från min uppväxt, det har hänt så otroligt mkt….visst kan jag jobba med mitt medberoende gentemot min partner, men kärnpunkten ligger i det jag har varit med om tidigare.

Min självkänsla är lika med noll…mkt skuld och skam. Nog för att jag har brytit mitt amfetamin missbruk för 10 år sen, men jag har ett nytt missbruk och destruktiv leverne…jag har hemska ätstörningar…har ingen sund syn på mat. Svälter mig själv veckovis och hetsäter ibland. Jag presterar max med min träning….allt jag gör…det ska jag vara bäst i.

Ja som sagt så var det väldigt mkt jobbiga bitar som kom upp till ytan som jag ej har sagt till ngn.

Jag ska träffa henne igen nästa vecka…plus en psykolog…herregud jag låter ju helsjuk…men jag lovar..det är jag ej.

Har lite svårt att bara veta vad som är bra för MIG!

Så jag hoppas att det finns vägar ut ur detta destruktiva liv.

Du blir allt mer medveten om hur "illa däran" du är och även om jag förstår att det är väldigt jobbigt så är det faktiskt en positiv sak. Om du vet om det som är fel kan du söka förändringen.

Medberoende är ingen liten grej utan kan förstöra så mycket i livet för en. Inte bara när det gäller förhållanden… Men nu är du på väg!

Förstår att det känns nervöst och otryggt men ha tålamod och lita på processen så ska du se…

Ja nu är jag på väg…jag känner det. På väg mot ngt helt främmande. Ända sen igår har jag suttit ch tänkt och funderat…på allt. Varför det är som det är m m.

Känns dock skönt att få expert hjälp…för såhär vill jag ej leva eller må resten av mitt liv. Jag vill känna mig fri och respekterad av andra. Sluta försöka prestera på topp på alla plan…man behöver kanske inte vara bäst på allt.

Det känns skönt iaf.

Känner så för vad ni skriver här, och håller tummarna för dig Begin! Och nej, man behöver inte vara perfekt. Om man nu tänker på det, så är ingenting i världen perfekt!

Glad att du nu "är på väg"!
///Tumulus

 #14…tack för det….nä ingen är perfekt…det är bara ens hårda och stora krav på sig själv.

Jag hoppas att allt går år rätt håll!

Då säger jag det igen:

Alla gör så gott dom kan hela tiden.

Du med.

Jag kan bara hålla med föregående talare . Det är så lätt att man börjar slå alldeles för hårt på sig själv och det finns ingen som ska göra det för det mår man bara sämre av. Den erfarenheten jag har av medberoende (vilket är en hel del) är att jag försökte göra mig värre än den som var beroende. Genom att dricka mer så att fokus lades på mig istället.

På så sätt behövde jag ej vara beskyddande och tycka allt blev pinsamt.

Begin jag tycker du har kommit ett stort steg framåt och det är starkt av dig. verkligen starkt…

Kram Kia