Nolltolerans mot kolhydrater är det enda som funkat för mig.

Välkommen hit, förresten!

Ja men hur ?

Tackar !

Att inte äta någonting som innehåller socker och inte äta någonting som innehåller mer än 8 % kolhydrater och inte äta mer än absolut högst 200 g kolhydrater per dag. I stället äter jag fett och en del protein och räknar aldrig kalorier. Det kallas LCHF, Low Carb high Fat.

Andra har hittat andra vägar att dra ned på sockret, men jag kan inte det. För mig är det allt eller inget, lixom.

Kolhydrater får dig att minnas bättre

Även om du undviker pasta, ris och bröd ska du fortfarande äta tillräckligt med kolhydrater.

Forskare har kommit fram till att vi presterar sämre i uppgifter som kräver bra minne när vi utelämnar kolhydrater.

Därför varnar de nu för att vikminskningskurer med få kolhydrater kan ha negativt inflytande på våra intellektuella funktioner

Källa: Appetite Läst i iFORM nr5/2009

Spring dig mätt!

När du springer utsöndrar kroppen hormonerna grelin och peptid YY, som reglerar aptiten så att du automatiskt äter mindre efteråt.

Källa: American Journal of Physiology Läst i iFORM nr5/2009

Jag tänkte att jag ska försöka springa bort mitt sockerberoende. Äter godis och kakor varje dag. Måste gå ner minst 5kg eller helst 10kg enligt min hjärtläkare, så jag måste ta itu med mitt sockerberoende nu.

ojdå, lycka till, Mitralis!

Det där att hjärnan skulle behöva socker är ett väldigt vanligt argument mot LowCarb, men det saknar verklighetsanknytning. Kroppen har inga som helst problem att framställa näring till hjärnan på kolhydratfri diet. Denna näring heter glukos och framställs av protein och fett genom en process som heter glukogenes.

De undersökningar som verkar tyda på att man blir trött och dum av LowCarb är gjorda under några få dagar och mäter alltså tillståndet under avgiftningsfasen. Ungefär lika rättvisande som att fråga heroinister hur de mår två dagar efter senaste sprutan och sedan rekommendera heroin mot skakningar .

Sockerberoende har inget med hunger att göra.

Men motion är alltid nyttigt, och att springa sig till god kondition kan göra underverk för hjärtat. Att springa sig till lägre vikt är däremot svårare.

Ah, jag trodde att det var bra med kolhydrater till hjärnan.

Ja jo, jag vet att sockerberoende inte har något med hunger att göra eftersom jag utan betänkligheter kan klämma i mej enorma mängder snask även strax efter en rejäl måltid.

Tänkte bara att det kanske hjälper att springa ändå, eftersom dom hormonerna i kombination med andra lyckohormoner som utsöndras när man rör sig kanske kan hjälpa mej att få styr på suget.

Det fungerade för några år sedan när jag tränade 5ggr veckan. Då hade jag inget sug efter godis, fast jag hade haft ett väldigt sug efter socker och fett innan jag tränade regelbundet.

Skrev inte allt jag tänkte i det förra inlägget märker jag nu.

Motion är alltid bra! Se bara upp så du inte blir beroende av träning i stället för av socker. Det är visserligen bättre för kroppen, men kanske inte för själen i längden . Jag kan i alla fall bli beroende av i stort sett vad som helst …

Kroppen kan själv tillverka de kolhydrater som behövs så det behöver man inte oroa sej för. Jag tycker däremot att min koncentration blivit bättre sen jag slutade äta kolhydrater då jag har mer ro i kroppen utan socker å andra kolhydrater.

#4 Haha, ursäkta om jag skrattar, det är inte åt dig utan åt den undersökningen.. för varje gång jag har tränat (jag joggar) så blir jag sååå hungrig dagen efter, kan äta hur mycket som helst. Kroppen öser ju på förbränningen efter träning.

Men SJÄLVKLART är motion bra! Men jag tror inte att det är rätt väg att gå för att stävja sockerberoendet (dock är allt individuellt, det kanske funkar för dig). 

Det är väldigt svårt att gå ner i vikt av att endast motionera. När du joggar i en timma gör du av med ca 300 kcal och varje dag äter du kanske 2000 kcal. Så det är kostmässigt man kan göra störst förändringar. Däremot ger motion ökad förbränning både under tiden och framförallt efteråt, så självklart ger motion effekt, dock inte så stor som man kanske tror.

En del celler i hjärnan och nervsystemet är helt beroende av energi från glukos, men även om du äter LCHF så är det nog ganska omöjligt att äta 0 kolhydrater. Du får i dig det från maten, även om du väljer protein- och fettrika livsmedel och långsamma kolhydrater. Så oroa dig inte för att hjärnan ska bli seg eller nåt, du får i dig kolhydrater så det räcker ändå!

För mig är det också nolltolerans som gäller. Skippa allt som innehåller socker (läs innehållsförteckningarna noga och akta dig för dolt socker, slutar på -os och -ol och säkert något mer jag inte kommer på just nu), vitt mjöl och allt som är modifierat och konstgjort. Satsa på mycket protein och/eller fett (bra fetter). En del föredrar en fettrik kost, andra en proteinrik kost.

Givetvis är det som #9 säger att det är en kostomläggning som ger den största effekten. Men för att kunna göra en kostomläggning är det enklast för mej att börja med träningen, för jag blir inte lika sugen på att äta socker efter jag tränat. Det tar några träningstillfällen innan det börjar ge effekt, det går inte att träna nån gång bara och tro att det ska vara klart. Självklart så måste man även passa sig så att man inte "belönar" sig med 400kcal när man bränt 300kcal.

Jag behöver inte gå ner i vikt. Hoppas jag iaf !  168 cm lång och 65 kg tung ! Har diabetes och kan inte sluta. Läkarna skäller på mig vid varje läkarbesök. Men det går itne  att sluta. Äter jag inte sötsaker så biter jag på naglarna.. Och jag promenerar fram och tillbaka till min sons dagis 2 timmar om dagen. Är ute med min särbos hund på dagarna. Så jag själv tycker att jag rör på mig som man kanske ska ?!

Ja då sitter det inte i brist på motion i alla fall. Kan inte läkarna komma på nått som hjälper? Dom måste ju ha varit med förut. Akupunktur eller kurator/psykolog kanske kan hjälpa?

#12 Jo man tycker ju det. Men har inte ens fått någon tid till en dietist.. Har hört att det ska finnas nåt "naturläkemedel" som ska få bort sockersuget ?!

#13 Dåligt av dom. Dom måste ju ta hand om dej. Diabetes är ju en farlig sjukdom som måste kontrolleras noga vad jag förstått. Tid till en dietist är väll det minsta man kan begära av dom.

Prova att läsa "Sockerbomben" av Bitten Jonsson, jag tror att vetskapen om vad sockret gör i oss är det som kan hjälpa till att ändra tankesättet. En omtumlande bok, men inspirationen att förändra infinner sig tämligen omedelbart. Lycka till!

Håller med #15. Helt klart är det bitten du ska vända dig till för råd. Hon är berende terapeut och de jobbar med både kosten och beroendet (det psykiska).

Prova att maila till henne, hon är jätte bra på att svara. Hon kan säkert ge dig lite tips också på det hela.

En bereonde klarar inte de kostråden som "vanliga" får, utan behöver ha riktig, hjälp därför tror jag inte att en dietist kan hjälpa.

Besök bittens hemsida, där listar hon flera som jobbar med råd både kost och terapeutiska till socker beroende.

Jag hoppas du hittar en bra lösning. Önskar att jag kunde hjälpa dig mer, men ännu har jag inte de rätta verktygen till att hjälpa på det rätta sättet.

Lycka Till

Tack allihop !

#15 + #16 ska verkligen försöka läsa Sockerbomben. Tack !

Hallå Sweathirt

För en månad sen var jag i precis samma situation som dig (ingen diabets och jag har övervikt ). Men jag satt helt fast i sockret och jag var helt övertygad om att jag aldrig skulle kunna sluta med socker. Suget var för starkt. Men jag har nu fått hjälp av LCHF-kost. Det finns mer information på Kolhydrataer i fokus som är en annan sajt under iFokus.

Om du vill vet hur min resa har varit kan du läsa under Vi som är beroende på tråden Jag behöver stödet. Där har jag skrivit om hur det varit under dessa veckor. Just nu när jag sitter här en lördagkväll så är jag befriad från det starka suget av socker och känner mig lycklig.

Du kan även läsa Metrobloggen Vägen från 137 kg som beskriver Anna som gjort en helt fantastisk resa med sin kost som också bygger på LCHF och GI. Lycka till bästa du. Jag hoppas att vi hörs mer.

Kram