
vad kan Jag göra?
måste få ställa en fråga till sådana som vet mer än jag om detta. skriver inte som personen det rör, utan som anhörig. det gäller min 18-åriga lillasyster.
min syster har på det sneaste året gått ifrån att vara öppen, glad och duktig på det mesta med ambitioner och drömmar till något vi inte känner igen. under det här året har hon förändrats så drastiskt och det enda jag kan tänka på är ett alkoholberoende. hon har blivit flackig och rastlös, klarar inte av att vara hemma och klarar inte av att vara borta. hon har blivit likgiltig och börjat skita i allt. hon stjäl, framför allt sprit, och då stjäl hon oöppnade flaskor och flera stycken av dem, men hon har även börjat stjäla pengar både från mig och mina föräldrar. spriten hon tar verkar hon inte bry sig om vem den kommer ifrån, om den är mina föräldrars, min brors eller hans kompisars. målet verkar bara vara att ta. när hon kommer hem kan hon vara i princip i vilket skick som helst. lerig från topp till tå, trasiga kläder och fullkomligt väck, sova tills hon vaknar och sedan ut igen. vi vet att hon även dricker på vardagar. vi vet inte hur hon sköter skolan, det vi vet är att det verkar fungera när hon väl är där.
jag bor inte hemma så jag slipper se eländet, men mina föräldrar är fullkomligt rådlösa. min mamma var så förstörd i helgen när de kommit på henne att stjäla igen och då hade hon letat upp en reservnyckel till kistan där mamma och pappa numera låser in spriten så det är ju ingen tvekan om var målet finns. då var mamma inte långt ifrån att slänga ut henne på grund av hur detta påverkar dem och rädslan de har över att lämna sitt eget hus, för vad är nästa sak som försvinner. nu blir det ytterligare ett samtal med psyk, men vad kan man egentligen göra med ett misstänkt alkoholmissbruk när personen är myndig och själv har noll förståelse för att det är på väg att gå riktigt illa?
Hej oh-la!
Vilken jobbig situation ni hamnat i, du och din familj! Det första jag skulle fundera över i er situation är om det kanske finns mer än bara sprit med i bilden. Kanske finns det ett annat missbruk också?
Det är svårt att hjälpa den som inte vill ha hjälp, men samtidigt ska inte ni andra behöva acceptera att bli behandlade som hon behandlar er. Har ni övervägt att polisanmäla stölderna? Det kan kanske bli ett uppvaknande för henne?
Andra här vet mer om det här än jag, men titta gärna bland länkarna upptill på sidan. Du kanske kan hitta en anhöriggrupp på din ort, där du kan få mer handfast hjälp. Styrkekramar till er alla!
Jag instämmer med Grönstedt.
Din syster är helt klart Alkoholist, och kanske även beroende av något mer?
Polisanmäl stölderna även om det är svårt för att väcka henne lite. Det är svårt att överge en familjemedlem/älskad men hon ser inte sitt missbruk så länge hon hålls om ryggen av er runt omkring.
I andra trådar om missbruk säger de flesta med erfarenhet "Du kan inte få en missbukare att sluta "han" måste vilja själv".
Börja med att inte längre stödja hennes missbruk, inga pengar , ingen sprit, polisanmäl, i vässta fall kasta ut henne ifrån föräldrahemmet om hon vägrar ändra sig.
Lycka till

trubblet är att hon är 18 och går på gymnasiet. vet inte om man får kasta ut henne eftersom mamma och pappa fortfarande är underhållsskyldiga i ett år till. pengar får hon inte, sprit får hon inte heller en droppe, precis som ingen av oss syskon fått. det är just henes målmedvetna stjälande vilket ju syntes klart och tydligt när hon letade upp reservnyckeln till "spritkistan" som var låst med kraftigt lås. det måste ha tagit tid att hitta, men det förklarar ju bara hur målmedveten hon är.
nu har det gått såpass långt att min sambo (jag bor inte hemma) satte ner foten och sa att hon Inte får komma hem till oss eftersom vi inte kan vara trygga med att hon låter våra saker vara ifred. det känns så fruktansvärt eftersom det är min syster vi pratar om, men jag kan tyvärr inte göra annat än hålla med honom. inte ens jag vill ha henne i min lägenhet.
det som är hemskt är att se mamma stå så handfallen. ingen i familjen har varit med om något liknande. mamma var beredd att slänga ut henne, men till vad slängs hon ut? värre missbruk? prostitution? nej, usch…
tack för era svar!

Jag tycker dina föräldrar ska kontakta socialtjänsten för att få hjälp med problemet. Dina föräldrar är bara underhållningskyldiga om din syster bor hemma vilket hon ju inte gör om de slänger ut henne. Att polisanmäla stölderna kan vara ett mycket effektivt sätt att visa henne att hennes beteende är oacceptabelt.
Vad en beroende behöver är konsekvenser. Ofta alldeles för många och ibland alldeles för hemska men något annat kommer nog inte att hjälpa i nuläget.
Jag tycker du och din sambo gör rätt med att inte låta din syster komma dit OM ni berättar helt öppet för henne varför. Det är inte okej tycker jag om ni bara "stänger dörren" för är man beroende så har man ett "sjukt tänk" och hon kommer inte att förstå vad som händer. Vilket hon iofs inte behöver göra om ni är raka heller men då har hon åtminstone fått chansen.
Att ge konsekvenser är inte heller samma sak som att vara taskig och/eller straffa vilket skrämmande många blandar ihop.
Så stå för er åsikt: P.g.a. att du stjäl av dina föräldrar så litar vi inte på dig och därför är du inte välkommen hit just nu.
Det kallas hård kärlek och är tyvärr det enda som hjälper henne om det nu är så illa som du beskriver.
En annan sak. Ja det verkar om din syster är beroende/alkoholist men hon måste inte vara det. Hon är ung och kan bli besatt av saker på andra vis än beroendesjukdomen. Det är bara din syster som vet hur det är. Vi bara gissar. Det spelar i nuläget ingen roll eftersom henne beteende är i vilket fall somhelst bedrövligt!
Hoppas det ordnar sig.
pEr

mmm… är helt med på din bana Per. tack så mycket. jo… visst är det bedrövligt, och det som är värst är att det äter familjen inifrån. det behöver ju som du säger inte vara renodlad alkoholism, utan kan ju har att göra med att hon är en så "låg" person, och att kompistrycket egentligen är beroendet. vi vet att för henne är kompisar allt, och hennes kompisar är väl i alla fall inte de bästa.
till på köpet har jag fått reda på att hon "ligger runt" som en tokig. jag dömer ingen för det. var själv inte den kyskaste 18-åringen. men när mina kompisar vid frågan "ligger hon runt?" svarar med ett asgarv och ett "minst sagt" börjar jag bli orolig. tror det kan ligga mer bakom detta än ett renodlat beroende… det måste ha hänt något…
nu har hon i alla fall lovat att gå tillbaks till sin psykolog, och det är ju alltid något. psykologen skulle i sin tur föreslå ett samtal med missbruksenheten där vi bor som har mycket hand om unga missbrukare. kanske det kan ge något. det som gäller är ju att hon själv inser, vilket jag inte tror hon gör. det gör bara så ont att se sin egen syster tyna bort för något "monster" som bara hon känner.
Det låter som om din syster kanske använder sex som ett självskadebeteende. Om hon inte ligger runt för lustens skull, utan för att skada sig själv, kan hon göra sig rejält illa på många sätt. En tjej som "våldtar sig själv" på det här sättet får ingen medkänsla från sin omgivning utan får en slampstämpel på sig och kan få ännu svårare att hitta sin självkänsla.
Det är en trixig balansgång att gå. Dels behöver hon ju hjälp och stöd, dels är det helt oacceptabelt att hon stjäl och håller på. Försök visa henne tydligt att ni finns för henne och vill hjälpa henne, men BARA om det går att lita på att hon inte bedrar och bestjäl er.
Det är inte alldeles ovanligt att tjejer använder sex som självskadebeteende för att hantera ett sexuellt trauma, till exempel en våldtäkt eller något annat man känner är skamfullt. När en ung tjej blir våldtagen kan ofta kompisgänget döma henne fruktansvärt hårt. OM (och det är ett stort OM) hon har varit med om något sådant trauma, är det väldigt viktigt att ni visar att ni respekterar henne som människa. Fördöm hennes handlingar men inte henne.
Även stölderna kan faktiskt vara ett sätt att göra det allra mest föraktliga för att straffa sig själv för sin värdelöshet genom att dra på sig andras förakt. Jag vet, det är knäppt, men vi är knäppa …

jo, tanken har slagit mig, och jag skulle aldrig drömma om att lämna min syster i sticket. ingen i min familj skulle göra det. tror mamma skulle kämpa för att få det att funka till sin dödsdag. den stora frågan som man ställer sig som anhörig när systern vägrar prata om det, vägrar inse att hon har problem, vägrar ta emot hjälp. när måste man som anhörig sätta ner foten och säga att det räcker?
i grunden vet nog ingen varför det blivit såhär… och jag måste säga att jag skiter i vilket, jag vill bara ha tillbaks min syster.

Det skulle vara en av mina bästa vänner det handlar om. Precis samma problem med både sex och alkohol. 18 år är hon också.
Min vän har regelbundet kontakt med både soc och psykolog, och hon bor på ett slags ungomsboende. Hon har dock lyckats överlista systemet. Hon vet när hon kan smita ut, och när hon ska komma hem igen för att de inte ska märka att hon varit borta.
Hon stjäl allt hon kan hitta, kameror, mobiler osv, och det har gått så långt att jag till och med tror att hon snott pengar av mig. Det är hemskt! Jag vill ju finnas där för henne, samtidigt som jag egentligen inte vill ha med henne att göra. Hon ringer mig alltid "dagen efter" och pratar om vilket ångest hon har, men när man ringer henne på kvällen för att höra om hon mår bättre - då är hon på väg ut på krogen igen.
Jag har tyvärr inga råd att ge - men jag lider med dig! Hoppas att psykologen kan hjälpa din syster.
Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.

Jag har själv sjukdommen alkoholist och en massa annat och jag är även ett vuxet barn, menas med att min mamma är alkoholist. Jag har även en dotter som har varit på väg in i ett missbruk. jag har varit nykter i snart tio år.
Som missbrukare kan jag bara säga att när jag själv är redo för hjälp då funkar det men inte annars, chanserna är mycket svårt tyvärr. Jag behövde enorma konsekvenser för att fatta vad missbruket had gjort med mig.
Som anhörig har jag gått på öppna möten som AA och NA har, det finns även Alanon. Gå ut på nätet och sök om det finns på din ort.
Både som missbrukare och anhörig så finns det en enorm skamkänsla men jag kan säga att går du till alanon och tar med dina föräldrar så kan jag lova dig att ni kommer att känna igen er och att ni är inte ensamna i situationen. För de som går där är personer som befinner sig i din/eran situation.
Lycka till men glöm inte! var inte möliggörare till din syster för det stjälper både dig och henne.,

ville bara skriva till alla som varit med i den här tråden och stöttet och gett råd att min syster har blivit bedömd som alkoholist, och att hon själv säger att hon förstått att hennes beteende är farligt och att det är på väg åt rätt håll. förhoppningsvis är inte detta bara ett kortvarigt uppvaknande. alla som varit runt henne har varit otroligt duktiga, och tack även till er här på BiF som stöttat mig och gett mig lite mer förståelse.
jag hoppas med all min kraft att detta är ett steg i rätt riktning och att min syster snart kommer bli frisk.