Tack för jätte bra och viktig information

Jag vet inte om det stämmer men jag har läst nånstans att just Dextropropoxifen kombinerat med alkohol kan orsaka andnings depression redan vid väldigt liten mängd alkohol.

# 2 Det stämmer.

Dextropropoxifen bör aldrig blandas med alkohl eller överdoseras då det är stor risk att det leder till andningsdepression och död om patienten inte behandlas i respirator.

Om patienter behandlas med dextropropoxifen måste de avstå från alkohol eller upphöra med sin behandling i god tid innan alkoholintag.

Dextropropoxifenbehandlingen måste upphöra minst två dygn innan alkoholintaget och kan återupptas först efter ett dygn.

Eftersom nedbrytningen av läkemedlet varierar mycket mellan olika individer är det svårt att säga när det är säkert att dricka.

Vid vilka tillstånd ges dextropropoxifen? För kronisk värk eller för mer akuta trauman?

Det är smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider och är  därmed narkotikaklassa.

Medlet används inom till exempel ortopedin, samt vid avgiftning av heroinister (Metadon) och vid olika smärttillstånd.

Kollar man lite i Fass så skriver de; används vid vid måttlig till svår smärta.

Men det finns en del kombinationspreparat, som används vid svårare smärttillstånd.

Tack! Jag tänkte aldrig så långt som till FASS . Men det är alltså ett medel som kan ger under längre tid, inte bara kortvarigt. Vid mer långvarig behandling ökar förstås risken att man "råkar" kombinera det med alkohol, avsiktligt eller inte.

Ja, det finns personer som har så svåra smärtor att de äter dem konstant.

I västmanland där jag bor har polisen beslagtagit preparatet tramadol.Det var bl a en större härva i V-ås som rullades upp i våras.Ungdomarna som de i första hand köpte och använde preparatet i hop med alkohol kallade det för tra-la-la piller.

De förstog nog inte hur farligt och vilka risker de tog.Att många unga testar gränser med droger i olika former är ju inget nytt.Uppfinningsrikedomen är stor!

Men det är inte bara unga som gör så heller.Artikeln var jättebra då kanske många inte tänker på hur farligt det är.Även receptfria läkemedel mot smärta kan ställa till det,och även att grogga på energidrycker typ red bull.

 sommarkram! 

Tradolan/tramadol och liknande är mycket vanligt i missbrukskretsar och många, allt för många, har blivit beroende av dem.

Det värsta är att det inte är ett dugg sårt att få tag på och som du säger så testar många unga sina gränser utan att förstå att de "lever farligt".

Kan du inte länka till artikeln?

Nej Kerstin detta hörde jag på tvärsnytt på tv.Blir lika ledsen varje gång då man önskar de "berusar"sej på livet istället..

Det där är intressant, voranna - kan man verkligen berusa sig på livet i stället för på droger? Eller är det så att man tar till droger när det inte finns någon berusning att hitta i livet, utan bara tråkig vardag som inte håller ångesten borta? Som Sherlock Holmes, som tar till till kokainet när han inte har några spännande fall att sysselsätta hjärnan med.

Det tror jag. Vardagen är den rastlösa missbrukarens värsta fiende, och många kanske inte vet mkt annat än att ta till droger när det blir lite långsamt. Roligt att du tog upp Sherlock Holmes som även var tung morfinist. Om du har läst böckerna med den lite äldre översättningen, kan man ofta läsa att han bedömer hur många opium pipor ett visst fall kommer att kräva, haha…. Sorry att jag gled från tråden lite. Men jag tror att väldigt många underskattar Tramadol vad gäller beroende och missbruk. Vissa läkare verkar skriva ut det lite hur som helst.

He-he berusa sej på livet kanske lät lite tokigt,men att ge livet ett vettigt innehåll.För mej blev det den dag jag blev mamma.Visserligen 23 år sedan nu men "effekten"sitter kvar.Jag miste oxå många kompisar i dimmorna under 70-talet.Jag tänkte nog inte så mycket då att det kunde hända mej oxå,man var ju odödlig!

#12 du har så rätt i att den grå vardagen är en fälla för då kommer ju lätt alla känslorna fram igen,många orkar ju inte det.Sen finns det väl olika sätt att verklighetsfly på..För mej numera blir det min familj, djur,målning,vänner som jag kan prata om allt med.Dessa saker är jag väldigt tacksam för och då kan jag faktiskt känna att livet "berusar".

Ja varför inte? Jag blir avundsjuk på dig som har hittat ett så bra sätt att "berusa" dig på! Tycker absolut inte det är nåt fel med att kalla det "berusa sig på livet" om det är så lyckligt att det är så du känner! Det gäller ju att den enskilda individen hittar sitt sätt att hantera vardagens tristess utan att behöva ta till droger. Det är bara att gratulera!

#12 Jag hade en vän som kom ut ifrån behandlinghemmet troligen alldeles för tidigt men glad och positiv, Skaffade ny bostad långt ifrån systemet men tyvärr förtidspensionerad och sysslolös. Det tog inte många veckor efter att han blivit ensam i nya lägenheten innan han började dricka igen när han insg meningslösheten och tristessen (tror jag?) Idag har vi nästan ingen kontakt då han är falsk och manipulerande som full och jag orkar inte ha med honom att göra då.

Måste säga att jag blev djupt besviken när han började dricka igen och bitter på vården som inte höll kvar han längre och vingade iväg han på möten när han började balla ur.

Sorgligt. Ja, man kan lätt bli besviken då närstående t ex börjar missbruka. Själv har jag blivit besviken så många gånger, både på mig själv och andra, att jag lärt mig att inte bli det längre. Det har gått så långt att jag förutsätter att personen i fråga inte kommer kunna hålla sig drogfri! I stället får jag glädjas åt det fåtal som verkligen klarar det. Tråkigt att det blivit så, men missbrukare är ofta manipulerande, och hänger man i de kretsarna lär man sig snabbt. Dessutom tar det för mycket på krafterna att bli besviken hela tiden (egoistiskt kanske). Dagens missbruksvård är ju, precis som du också verkar tycka, ett stort skämt! Man måste i princip vara döende för att kunna bli omhändertagen med tvång, sk LVM. Om man väl får en LVM, så kan man bara säga att man går med på vård frivilligt så spricker hela skiten! Många släpps iväg förtidigt, blir tvångs omhändertagna försent eller får alldeles för dålig efter vård för att kunna lyckas bryta sitt missbruk. Det måste ju kosta mer för staten att misslyckas gång på gång genom att försöka spara in, än att satsa stort på en gång och kanske lyckas? De flesta heroinister som dör genom överdos, tar en överdos just efter en behandling! De vet ju inte sin tolerans vid det tillfället och då händer det lätt en olycka. Detta är ju något som är helt känt så varför kollas inte just denna grupp upp lite extra efter en vårdtid? Det tycker jag är dålig "eftervård"!

Jag störde mig mest på att eftervården var ett skämt…. han fick i princip adressen till AA. hans missbrukarpersonlighet är inget vidare, jag lärde mig av honom att aldrig mer lita på en missbrukare. Bitter? Ja absolut.

Fast detta hade inget med smärtstillande att göra ursäkta om jag kom off topic.

Ja, det är skrattretande hur det går till! Ge adressen till AA till en "färdigbehandlad" missbrukare, som troligen inte tänker på nåt  annat än att dra i sig nåt som bedövar så fort som möjligt. Självklart säger han att han aldrig mer ska dricka/knarka och ska börja ett nytt liv, för nu jävlar är han sååå motiverad! Försök att inte vara bitter för det är inte ditt fel. Det är han som "väljer". Förhoppningsvis kommer han till en punkt där han är "rock bottom" och själv inte orkar mer. Först när han har "supit klart" är han tillräckligt motiverarad och det är DÅ du kan vara till stor hjälp. Jag förstår att du är trött på honom, men ställ upp för honom när du tror att han verkligen är motiverad, om du orkar. Troligtvis har han inga riktiga vänner kvar och om du ställer upp då, kommer du göra honom en stor tjänst. Nu känner jag varken dig eller din vän, men jag vet hur det kan vara, både från mig själv och många vänner. Men kom ihåg att du har inga skyldigheter att ta hand om honom så gör vad som känns bäst för dig. Och lita aldrig på en missbrukare. Hoppas det går bra!

Trodde han var klar när han la in sig på psyket innan behandlingshemmet? men det var tydligen bara semester. Han svek mig ett par gånger för mycket så vi har nästan ingen kontakt idag, Han är aktiv Alkoholist igen och jag har dragit mig ur för att inte dras ner. Men jag försökte stöta honom när han var ren efter behandlingshemmet och så, det höll ungefär tre månader innan han tog sig en palanerad fylla och inte kom tillbaka.