Etikettövrigt
Läst 3482 ggr
kerstinjo
2009-05-20, 12:21

Behandlingshem.

En ansökan om ett nytt behandlngshem på Stora Ekebergs sanatorium har inkommt till Omsorgsnämnden.

Målgruppen ska vara alla med ett beroende. Unga, som gamla. Kvinnor som män. Kriminella, som icke kriminella.

Eftersom jag själv har varit på ett antal behandlingshem så vet jag att det ej är att föredra en blandning mellan kvinnor och män. Fokus på behandlingen får ge vika för just denna blandning av könen.

Att åldersmässigt blanda för mycket när man är i behandling kan skapa onödiga problem. Särskilt när St. Ekebergs ska ta emot ett stort antal, 25-30 personer, och det kan skapa onödiga konflikter som gör att man glömmer att lägga fokus på behandlingen.

Blandningen av kriminella, hårt kriminella och icke kriminella kan vara en svår balansgång och kan skapa både rädsla och konflikter

Stora Ekebergs Sanatorium.

Behandlingshemmet ska enligt ansöka ärbeta enligt 12-metoden. Men endast steg 11 och 12.

Där missar man det allra viktigaste steget, det första. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att vi förlorat kontrollen över våra liv. Utan att acceptera det första steget så har man helt missat poängen med 12-stegsprogrammet.

Det finns många inom programmet som enbart tar till sig det första steget och är jättenöjda med det.

Men på St. Ekeberg vill man strunta i de 10 första stegen och hoppa till steg 11 och 12. Hur många missbrukare skulle inte sparka bakut när de läser steg 11 och 12? Jag hade gjort det.

  • 11. Vi försökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud, sådan vi uppfattade Honom varvid vi endast bad om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.

  • 12.När vi, som en följd av dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

St. Ekeberg var på sin tid ett av Sveriges största sanatorier för lugnsjuka och halva huset upptas i dag av ett vandrarhem.

Är folk verkligen beredda att dela boende med ett behandlingshem?

Enligt ansökan skulle inga utbildade drog/alkoholterapeuter finnas.

Vad tycker ni om det här?

Ansökan om ett behandlngshemmet har avslagits av omsorgsnämnden.

Att ansökan avslogs tror jag inte alls beror på att Omsorgnämnden såg det som jag ser som tokigt. Utan det är nog en ekonomisk fråga.

Många som är en tid på behandling väljer ofta att stanna kvar i kommunen efter behandlingstiden. Lite väl dyrt för kommunerna, som redan går på knä.

Men säg den Omsorgsnämnd som säger det högt?

 Kerstin 

 

Porklash
2009-05-20, 15:11
#1

Jösses. Jag vet inte vad jag ska säga. Bra att det avslogs vad nu än anledningen var. En del av grejorna kändes väl okej til jag såg hur stort/ohanterligt det skulle vara.

Bara steg 11 och 12? Hur tänker man då? Hellre bara steg ett då?

Mycket märkligt.

pEr

[Beavis]
2009-05-22, 17:46
#2

Som praktiserande ateist så skulle jag definitivt inte skriva in mig där om jag såg att det var de enda punkterna man tar upp.

Jag vet att andra som är ateister eller agnostiker kan ta till sig tolvstegen om de börjar ifrån början och bildar sig en egen uppfattning om den "högre  kraften"

Men i steg 11 & 12 Är det ju Gud det handlar om… Jag hade gått o packat väskan efter det mötet.

Det måste ju vara någon religiös sekt som lämnat in den ansökan?

Porklash
2009-05-23, 00:22
#3

Nu blir det OT förlåt Kerstin men hur praktiserar man ateism?

Ateism är väl att tro att det inte finns nåt/någon slag Gud?

Jag blir nyfiken.

Men jag har märkt att det finns rätt många behandlingshem som "tar bitar" av 12 stegprogrammet för att göra sin egen grej men som sagt steg 11 och12?

Skulle nästan vilja prata med de där människorna för att förhoppningsvis förstå hur de tänker för nu kan jag inte ens gissa…

pEr

kerstinjo
2009-05-23, 23:41
#4

Du är inte ensam, för jag fattar inget heller.Glad

 Kerstin 

 

[Beavis]
2009-05-24, 01:14
#5

Som ateist kan man tolka " den högre kraften" som din livsvilja, övewrlevnadsinstinkten, vad du nu vill kalla det.

Den finns där ständigt i bakgrunden om du inte har fallit väldigt långt ner i en deppression.

Det är den som får dig att med dina sista krafter släpa dig till telefonen när du trillat o brutit  alla ben i kroppen trots att du teoretiskt ite borde kunna.

Det är den som får dig att stå emot din drog när suget är som värst för du vet och du vill verkligen inte trilla tillbaika i skiten igen… därfö har du styrkan att stå emot bara du tror at du kan.

Porklash
2009-05-24, 02:17
#6

Jag vill nog ställa frågor om det med men då blir det en annan tråd tror jag… men jag förstår nog hur du menar.

För mig är Gudgrejjen så komplicerad så jag brukar säga att det mer är ett verb än nåt annat…

[Beavis]
2009-05-27, 20:44
#7

#6 Jag är själv ateist,(ifall du missade det? Skrattande) och har väldigt svårt för" gudgrejen" Känner hur hela mitt JAG backar så fort någon börjar prata om sin gudstro. Men jag försöker ändå vara tolerant och låta dem tro vad de nu vill tro på bara de mår bra av det.

Av den anledningen tror jag att jag skulle ha svårt för behandlingshem som ofta drivs av religiösa grupper.

Att bygga hela sin verksamhet på bara de två sista stegen tror jag inte funkar och själv skulle jag ha tiait mina prylar o dragit efter första  samlingen.

Förstår att de fick avslag

Kia
Kia 
2009-05-28, 01:42
#8

Det handlade nog som Kerstin skriver garanterat mer om pengar än om konceptet var bra eller dåligt tror jag. Undrar ens om man tittar på vad som är bra och dåligt där.

De 12 stegen är alla viktiga för helheten, hur snabbt man sen jobbar igenom dom tror jag är ganska oviktigt. Många stannar där vid steg ett för kanske var det det som behövdes att få lov att erkänna sin maktlöshet inför drogen att faktiskt fatta och få ett medvetande om att man är sjuk.

kerstinjo
2009-05-28, 02:23
#9

# 7

På den punkten är vi lika och olika.

Det finns inte den allra minsta gudstro i mig heller, men för mig är 12-stegsprogrammet inte det minsta religiöst. För mig är det ett bra verktyg för att behålla min drogfrihet.

Religion eller inte, religiös eller inte. Spelar ingen roll för mig och jag skulle aldrig strirra mig blind på en punkt och för den sakens skull missa alla andra.

Tycker jag inte om senap på korven, så kan jag säkert skrapa bort den och äta med god aptit ändå.Glad

 Kerstin 

 

Kia
Kia 
2009-05-28, 02:24
#10

Håller helt med Kerstin i detta…

Gronstedt
2009-05-28, 10:22
#11

Det är där jag avviker från er andra, för mig är det inte fråga om vad den "högre kraften" ska kallas, utan huruvida det finns någonting utanför mig själv som har med saken att göra. Jag accepterar inte att det gör det. Antingen står jag av egen kraft eller också faller jag.

Jag fick i en annan tråd frågan om vilken väg jag gått/går - jag vill bara säga att jag funderar på svaret. Det är inte helt okomplicerat.

kerstinjo
2009-05-28, 12:31
#12

#11 Är jag då övermodig om jag säger att för mig så är den "högre kraften" - JAG?

Så visst håller jag med dig Gronstedt. Det är jag som har gjort jobbet och det är jag som kan ta på mig äran av att jag lyckades. Som du, så rätt, säger "Antingen står jag av egen kraft eller också faller jag." Men det är för många lättare att stå upp om de har stöd av andra och de faller inte lika hårt om de har hjälp omkring sig.

Programmet är faktiskt lite kluvet på det "religionssättet" och skickar ut dubbla signaler.

I AA/NA's program står det "AA/NA har ingen anknytning till någon religion", men ändå återkommer det här Guds-begreppet jämt och ständigt.

Det står vidare; "AA:s program är andligt i den meningen, men har ingenting med någon religion (troslära) att göra. AA uppmanar medlemmen att söka en tro på en kraft större än han själv, men AA har ingen uppfattning om hur den kraften ser ut. Det är varje AA-medlems privata angelägenhet. För många nykomlingar fungerar AA-gruppen i början som en högre kraft."

Ett icke religiöst program som ständigt återkommer till begreppet Gud och andlighet, hur går det ihop? Fråga mig inte, för jag begriper inte det heller.

Kan det ha sin grund i att AA uppkom i USA på 30-talet och att man i USA har en förmåga att "Tacka Gud" för både det ena och det andra? Kan det vara så att om man hade startat AA idag så hade ordvalet varit ett annat?

Jag vet inte och ska jag vara riktigt ärlig, så bryr jag mig inte heller. Jag fortsätter att pilla bort senapen, eftersom jag inte gillar senap.

Tänkte på Länkarnas program, där de i stället  har 7 punkter, som har samma innebörd som 12-stegsprogrammet, med skillnad att Gudsbegreppet är bortplockat. http://www.rikslankarna.se/vara-7-punkter

Oj, det blev många tankar, men förstod ni hur jag tänkte?

 Kerstin 

 

Porklash
2009-05-28, 15:31
#13

Religion betyder just troslära d.v.s det finns bestämmelser hur man ska tro. Att tro på någon/något "Gud" behöver inte alls följas av någon religion.

Jag är rätt så troende och väldigt oreligiös.

Tolvtsegsprogrammet lämnar det ju helt fritt att skapa sig vilken "Gud" somhelst och därav har ingen aknytning till någon religion.

Själv tycker jag, som jag har sagt förut, att t.o.m. "högre kraft" är att definiera det för mycket.

pEr

Gronstedt
2009-05-28, 15:39
#14

#13: Jag är helt med på resonemanget. Jag köper bara inte "högre kraft" i NÅGON form. Eller rättare, jag tror att det finns större krafter än jag, men jag tror inte att de har ett p*ss med mig och mitt att göra. Eftersom man måste rabbla de där stegen är det inte så mycket fråga om att skrapa bort senapen som att svälja den fort och försöka att inte känna smaken.

kerstinjo
2009-05-29, 08:12
#15

Nja, nu hängde jag inte med riktigt. Man måste inte rabbla några steg och det finns heller inget som säger att man måste kunna dem.  

För mig är min nykterhet/drogfrihet och mitt "ja" till livet oerhört mycket mera värt än allt annat.

 Kerstin 

 

Gronstedt
2009-05-29, 13:40
#16

#15: Liknande diskussioner har varit uppe tidigare, både här och på andra fora, och då har personer som varit på möten skrivit att man turas om att läsa ut stora AA-boken (vad den nu heter exakt), och då läser man bland annat upp stegen. Det har varit personer som skrivit att de velat delta men backat ur när det varit deras tur att läsa upp orden om att "jag lägger mig i guds hand" och så vidare. Men så kanske det inte är på alla möten?

Jag har väldigt svårt för all slags gemenskap, för att bli förstådd  och för att göra saker i grupp. Det är också en bidragande orsak till att jag inte fixar 12-stegsmöten. Precis som nämndes i tråden Berör mig är gemenskap inte till för alla.

kerstinjo
2009-05-29, 16:19
#17

Jo, det finns renodlade stegmöten, men de är inget för mig!

 Kerstin 

 

[Beavis]
2009-05-30, 19:28
#18

För att försöka förtydliga vad jag meande(jag är inget bra på det tydligen?)

Är att just bara plocka ut två steg ur 12-stegsprogrammet och basera hela behandlingen på dem som dessutom är väldigt "Gudsorienterade" är främmande för mig som icketroende, jag tror iof även att de andra stegen är viktiga.

I övrigt har jag inga invändningar emot 12-stegsprogrammen, de fungerar och ger om man använder sig av hela utrymme att tolka "Gud" hur man vill.

I min tanke som i kerstins mfle "JAG" Och då kanske Överjaget eller Underjaget. Minns inte riktig?t det var över 15 år sen jag läste Psykologi. Det finns de särskillt i USA som är övertygade om att deras gud är med dem överallt och ger dem tur o styrka om de ber tillräckligt ofta. Där har kanske 12-stegen sin grund?

För er som är Teologiskt intresserade vilket jag faktiskt är så kom jag o tänak på att begreppet om "Jaget" som den enda guden finns beskriven i "The satanic Bible" AvAnton Szandor Le vey, därmed inte sagt aatt vi nu är satanister. Men en intressant anekdot.

Gronstedt
2009-05-30, 23:32
#19

Ja, satanismen bejakar jaget som den enda guden och "Do what thou wilst shall be the whole of the law" (ungefär "Den enda lagen är Gör vad du vill"). Detta har lett till den tämligen inkrökta uppfattningen att alla som inte bejakar att vara underkastad ett högre väsen är djävulsdyrkare. Satan är Guds antites i kristendomen. Att Satan skulle vara ond blir bara sant om man förutsätter att kristguden är god. Och det gör inte jag.

Beavis, jag vet att man får tolka "gud" hur man vill. Problemet är att det inte kan tolkas på något sätt som blir acceptabelt för mig så länge det antas vara något som jag behöver för att klara det jag inte är stark nog att klara själv. Jag erkänner inte att jag är maktlös inför någonting. Kanske jag är för svag för att segra, det har hänt ganska ofta i mitt liv, men jag är inte för svag för att göra åtminstone en symbolisk ryckning med lilltån och kalla det för motstånd. Och är jag så svag förtjänar jag att besegras. Av mitt beroende eller vad som helst.

Porklash
2009-05-31, 00:09
#20

Men Satan är ju i grund och botten ett religiöst begrepp? Accepterar man "Satan" så är ju det traditionella Gudsbegreppet motsatsen. Satan är ju en religiös mytologisk produkt lika mycket som den allsmäktige styrande och krävande Guden? Känns väldigt gammeldags för mig.

Jodå jag vet att den moderna satanismen är inte riktigt så men det verkar som det den gör mest  är att motsätta sig den traditionella kristna religionens sätt att se på saker.

En av de viktigaste sakerna inom den mer traditionella kristendomen är väl just det där med kampen mellan ont och gott? Finns ont och gott rent subjektivt? Inte för mig.

kom ihåg:

Don't you know there aint no devil. It's just God when he's drunk!Skrattande

 pEr

kerstinjo
2009-05-31, 00:11
#21

Don't you know there aint no devil. It's just God when he's drunk!Skrattande

 Kerstin 

 

Gronstedt
2009-05-31, 12:19
#22

#20: Kristendomen är en dualistisk religion och använder konstellationen Yahve/Sheitan som namn på ytterligheterna. Det jag menar är att det är fel att använda ord som "ont" och "gott" om några delar av några skalor, eftersom varje sådan viktning är och måste vara subjektiv.

"Ont" och "gott" finns inte för mig heller som "sanningar", däremot finns kaos och ordning. Yahve står för absolut ordning, Sheitan för absolut kaos. Av dessa två anser jag absolut ordning vara det yttersta "onda".

Don't you know there aint no devil. It's just God when he's drunk! är väl om något ett bevis på hur impregnerade vi är med kristendomens "sanningar" om ont, gott, kön och vikten av att vörda Yahve! Burr!

kerstinjo
2009-05-31, 18:46
#23

Fast jag såg det från den skämtsamma sidan. "Don't you know there aint no devil. It's just God when he's drunk!"Glad

 Kerstin 

 

Porklash
2009-06-01, 02:01
#24

Ja det är humor. Det är från en låt med Tom Waits.

pEr

Andligen
2009-06-05, 01:53
#25

Om det nya behandlingshemmet inte kommer att arbeta med hela 12-stegsprogrammet är väl baktanken enbart att tjäna pengar anser jag. De absolut viktigaste stegen är ju 1 - 3 annars kan man ju aldrig förstå varför man ska använda sig av de två sista.
Hoppas att det är ett stort misstag annars kommer det bara att bli snabba in- och utslussningar. Vilken alkoholist eller annan missbrukare kommer att kunna lita på en sån vård som kör med behandlingar typ snabbkurser?

Jag har nyligen avslutat en nästan 2-årig behandling med många olika steg och det var inget jag klarat på "en kafferast"
Har en snart 2 1/2 års nykterhet, dock ett nytt beslut varje dag!

Kia
Kia 
2009-06-06, 10:59
#26

Jag vet inte men för mig har det varit svårt att hitta GUD och lämna över mig själv på något vis, men jag har funnit många insikter i mitt sökande vad GUD egentligen är. Jag har bland annat kommit fram till att GUD är min inre styrka. En styrka där jag kan å när jag behöver den. Genom att söka inom mig hittar jag ofta dom rätta svaren men också modet att faktiskt våga försöka. För mig är GUD inte alls förknippat med en religion när det handlar om 12 stegsprogrammet inte alls faktiskt. Jag letar efter styrkan att orka ta en dag i taget och genom att hitta den styrkan inom mig så orkar jag att ta en dag till utan droger på något sätt.

Jag har egentligen inte överlämnat mig själv till något eller någon utan jag har lämnat över till mitt inre att jag för första gången vågar lita på mig själv och det som jag har inom mig. Det är skönt att våga göra det att verkligen hitta styrkan inom mig och våga lämna över det jag behöver hjälp med. Då är jag i kontakt med det som jag anser är GUD: Och då blir GUD frihet och kärlek mot mig själv och mot andra.

Lite hur jag ser på det!

Kram Kia

[Beavis]
2009-06-06, 13:37
#27

Jag har ju också haft lite invändningar mot formuleringen "vi fann oss maktlösa"

Eller hur den går för jag ser det som att mobiliserar sin inre styrka för att ta sig ur något. Och jag tror man gör det utan inblandning av någon gud.

Sen kan man ju behöva hjälp att hitta denna styrka och där kan behandlingshem och/eller 12-stegsprogram komma in som stöd. De flesta missbrukare verkar ju ha  någon form av ångest de döljer med sitt missbruk så då kan det vara bra o prata med någon.

Men jag förstår traumat/dilemmat att förklara sig "Maktlös" för att kunna starta om.

Porklash
2009-06-06, 14:40
#28

Det handlar b.l.a. om att ge upp inför det faktum att du inte kan leva "friskt" om du försöker kontrollera…"allt" men kanske i första hand dina egna känslor.

Det är därför man använder sig av den s.k. missbrukspersonligheten när man föröker förklara "logiken" bakom missbruk. Det är som man har två personligheter som "krigar" med varandra och deltar man i "kriget" så föder man bara missbrukspersonligheten.

För mig så handlar det mycket om att låta sig själv må bra. Att acceptera det man inte kan förändra o.s.v. Vilket för mig betyder sluta med att slåss och tänka "om bara", Istället måste jag tänka: Nu är det såhär acceptera och gå vidare det kommer att bli bra till slut. Vilket det hitills ju har blivit en jag började tänka så.

#26

En mycket bra beskrivning av hur du upplever Gud!

Själv gillar jag: Gud har inga behov.

pEr

Gronstedt
2009-06-06, 14:47
#29

#28: Nu är jag inte med alls … Obestämd. Jag kan aldrig leva friskt, för jag är inte frisk (eller nåja, jag är fullkomligt normal i en konstig värld) - men jag förstår inte "om du försöker kontrollera…"allt" men kanske i första hand dina egna känslor." Förklara gärna mer.

Jag består inte av två personligheter. Jag består av en person som är benägen att bära mig åt på vissa sätt. Om jag inte vill ha konsekvenserna av att bära mig åt på det sättet, så får jag låta bli.

Visst kan det kännas som ett krig, som olika "jag" som vill åt olika håll. Men alltihop är jag och bara jag och ingen annan än jag. "Hemligheten" ligger väl snaras i att köpa att även den svaga, dåliga, beroende delar, delar so mär elaka, småsinta, giriga, gnetiga, delar som är allt man inte borde vara om man vore perfekt, OCKSÅ är jag. Inte något slags "annat jag" som ska kastas ut eller bekämpas.

kerstinjo
2009-06-06, 16:37
#30

Jag är också med på resonemnget om en missbrukspersonlighet.

För mig handlar det inte om att jag skulle vara en kluven person, med två personligheter. Men att jag skiljer på vad jag har gjort när jag varit upp till öronen påtänd och när jag varit totalt borta av alkohol, jämfört med ett friskt psyke.

Jag ser det som allt illa jag har gjort mina nära och alla andra, har jag gjort under missbrukets rus, saker som jag aldrig skulle göra "vid mina sinnes fulla bruk".

Jag var en helt annan människa i de lägena, man kan se det som att jag med hjälp av sinnesförändrande droger tog fram ALLT som jag egentligen inte stog för.

I allt detta har jag även min maktlöshet.

Jag har i stort sett drogat bort allt! Familj, vänner, pengar, jobb, boenden, ärlighet, nästan mina barn, jag har miljontals kronor i skuld till kronofogden osv, osv.

Ändå fortsatte jag. En "normal" Kerstin borde ha sagt; Vad 17 håller du på med? Lägg av!!

Men allt det "normala" i mitt liv var borta och hade ersatts av en missbrukarpersonlighet, som hade en helt annan logik. Den berömda missbrukarlogiken.

Men varför stannade jag bara inte upp när jag så alla konsekvenser? Herregud! Jag såg dem inte!!

Det kallar jag att vara maktlös!

 Kerstin 

 

Gronstedt
2009-06-06, 17:13
#31

#30: Inte maktlös. Bara inte tillräckligt mäktig.

Porklash
2009-06-06, 17:24
#32

Jag själv försökte kontrollera känlan att bli övergiven som kommer fram så fort andra inte har tid eller ork med mig. Nu vet jag ju om den och kan "se" den när jag förut bara mådde dåligt och nästan fick panik när jag inte förstog varför.

Som du säger Grönstedt det handlar b.l.a. om att våga acceptera de sidor av en själv som man anser vara fel, svaga eller pinsamma. Jag har underligt/sjukt nog mindre problem med att jag blev otrevlig och hatisk när jag drack än att jag blir besviken och ledsen när jag blir bortvald av andra?

Jag menade nog i tillfrisknande när jag skrev "friskt". Det är ju en process som aldrig slutar. varje gång jag anser mig "färdig" så får jag bevis på att jag har bara börjat lite lätt.

Vet ni vad? Det känns skönt! Det känns tryggt.

pEr

[Beavis]
2009-07-16, 01:13
#33

Intressanta synpunkter ifrån er.

Upp till toppen