Du är inte ensam, ska du veta! Vi är många som är knäppa på samma sätt. Bantar som fan och lever på salladsblad hela dagen och på natten smyger man omkring och letar konstiga överblivna grejor i frysen, kör i mikron och äter fast det inte ens är gott. Planerar matorgier för minsta ursäkt, fast bara när man är ensam och ingen ser. När man handlar bröd, pasta, ost och smör för tredje gången samma vecka går man till en annan affär, för man tycker de stirrar på en i den vanliga …

Listan kan göras lång på knäppa saker man tar sig till.

ja.

det är verkligen ett sjukt beteende.

mitt har gått så långt att jag funderar på att skaffa hjälp men har hört att det ända som händer när man söker för bulimi är att en tant förklarar tallriksmodellen och det är ju verkligen inte där problemet sitter, man vet exakt vad man bör äta och att man bör träna osv.

jag läste om en tjej i en tidningsartikel som lidit av samma grej. hon hetsåt upp sig 10 kg på några dagar.

hennes lever pajade.

antingen äter man inget alls eller så äter man allt.

Hej!

Du är inte ensam…

Men jag har hittat en strategi som hjälper jättemycket. Fick med mig tanken om ett tåg som går var tredje timme. "Tåget" innebär att det är dax att äta. Starta med en bra frukost som gör att du inte startar dagen med svält. Stå ut tre timmar till ditt första mellanmål. Efter det tre timmar till lunch.  Om du inte grejar matordningen så behöver du inte hamna i det klassiska: jag börjar om imorgon… Tänk att du har en ny chans var tredje timme att kliva på tåget. Du behöver också vara jämnt mätt. Annars kommer hungern att driva dig till en hetsätning. Jämnt blodsocker är en försäkring som delvis skyddar mot överätande. Lura inte dig själv med tanken att du vill äta lite och bli smal. Om du äter vettigt och jämnt så kommer din kropp att komma i balans och bli sund.

Skickar massor av kramar. Jag vet hur det är…

#3 Det där hr jag hört tidigare, en erkänd metod egentligen att man ska äta ofta och regelbundet men i mindra portioner om man vill bli smalare eller leva "sunt" Ca 6-8 ggr om dagen skall man äta.

Från min tid inom sporten så var det bland annat Kroppsbyggare ät mfl.

#3: Det är nog bra om det funkar … men för mig gör det inte det. Har man metabolt syndrom finns ingenting sådant som "jämnt blodsocker" om man äter kolhydrater. Men för andra kan det säkert fungera!

Jag är i samma situation… äter supermycket fast det inte alls är gott och sätter sedan fingrarna i halsen för att jag får så dåligt samvete av det. Sen svälter man sig andra dagar för att sedan göra samma sak igen… en ond spiral som är väldigt deprimerande.

Men har nyligen börjat söka hjälp för det och har än så länge haft två samtal med en psykolog som är inriktad mot ätstörningar och det känns väl sådär än så länge, har skärpt till mig ganska mkt nu, men faller dit med jämna mellanrum. Tanken är väl att man ska lära sig "normalt" ätande, alltså kunna äta av allt utan känna skuld och ångest, samt att öva sig i att känna mättnad och hunger.

Jag var fruktansvärt nervös när jag tog första steget mot hjälpen och var nära att vända i dörren, men jag klarade det och vet ni vad? Det var inte alls farligt! Kändes så skönt när jag äntligen kunde säga det högt, erkänna det för mig själv, att jag hade stora problem med mat. Skönt men så svårt att säga det högt till någon sådär första gången. Nu har jag sagt det till mina närmsta anhöriga och min bästa vän, otroligt svårt var det men är ändå skönt med deras stöd nu. Jag hoppas att fler vågar söka hjälpen som finns, vem vet det kan ju faktiskt vara slutet för detta elända man har med mat. Jag håller tummarna för att det ska bli så för mig, och hoppas att det blir det för andra också!

#6  Så bra att du sökt och fått hjälp. Bullimi är en hemsk sjukdom/störning. Ge det tid och hänge dig till det så hoppas  och tror jag att du kan bli bra. Det tar säkerligen en stund innan du kan äta som normalt igen men det kommer.

Att äta 6-8 ggr/dag är svårt om man har ätstörningar, det är också svårt om man inte intar rätta mängder. och rekomenderas inte om man inte är aktiv.

Fast jag är övertygad om att man kan Äta så även med Ex GI eller LCHF om man vill stabilisera sin metabolism och eventuellt kolhydratberoende.

Just det jämnt fördelade födointaget minimerar blodsockerfall och gör även att man inte heller småäter som man kan göra om man äter 3-4 ggr/dag eller mindre.

Jag är inte någon expert på metabola störningar men tror att det kan vara en metod.

Det där kunde lika gärna ha handlat om mig. Utåt sett när vänner och bekanta ser mig äter jag vettigt. I min ensamhet frossar jag och kan inte sluta innan ett paket av något är slut. Känns som om jag lever två skilda liv…

#1 Vad jag kände igen mig där Om att gå till olika affärer… Så brukade jag göra när jag var gick från anorektisk till hetsätare/bullimiker. Gick in och köpte ett paket ost, potatissallad och ett paket bröd om dagen, men växlade mellan tre-fyra olika affärer.

Sen jag flyttade hem till mina föräldrar i vintras har jag gått upp 10 kg och äter nästan aldrig framför andra. Antingen tristessäter jag, eller så äter jag mig proppmätt för att jag vill spy pga ångest.

Jag har försökt ta upp det med några av mina läkare och psykologer sen ett år tillbaka, men det är en mental spärr. Känns så pinsamt, så jag håller det hellre för mig själv. Hur länge det nu går, nu när folk har börjat påpeka mina trasiga tänder

Det är väl så att läkare och psykologer vill kanske inte erkänna att sockerberoende är en sjukdom precis som med alla beroenden. Jag tror det är därför det är svårt att få hjälpen. Det är min teori. Det är väl kanske därför FAA och OA fungerar så bra för där tror man på det jag säger. Där är jag inte konstigare än någon annan.

Det är pinsamt att prata om men när man väl gjort det så är det en skön känsla.

/Kia