Etikettalkoholberoende
Läst 1452 ggr
kerstinjo
2009-10-17, 18:14

Alkohol och 55-årskalas.

Förra veckan blev jag bjuden på ett 55-årskalas och jag hade inte hjärta att tacka nej.

Killen är en arbetskamrat till mitt ex och är en otroligt snäll, men ensam människa.

Hela dagen igår gruvade jag mig för detta kalas och försökte hitta på 1000 anledningar till att inte komma. Samtidigt som jag var jätteglad över att han tänkte på mig och ville att jag skulle komma.

Hur kan man då neka? Jag kom inte på någon vettig anledning till att ringa återbud utan satte igång och gjorde en tårta.

*Pust* där gick luften nästan ur mig. "Jag vill inte!"

Funderade fortfarande på hur jag skulle kunna slingra mig ur det här. Men hur?

Om ni visste vad det snurrade runt i mitt huvud och ju längre tiden gick dessto svårare kändes det att ringa återbud. Jag kom inte på någon vettig anledning!

I sista minuten slänger jag mig ut på stan och köper en ljuslyckta.

Jaha, nu har jag allt och känner mig fruktansvärt illa till mods.

Jag vill inte gå på kalas till en kille, som jag inte känner så väl. Jag vill inte!

Hu, jag måste ge Marodören Amos mat först och gå ut med honom. *pust* Ännu jobbigare.

Klockan tickade på och jag kände mig bara mer o mer stressad! *pust igen*

Ansträngde mig ändå så att jag klädde om och gjorde mig fin (så gott det går). Hur jobbigt som helst!

Vi bor nästan grannar och jag gick faktiskt iväg med min tårta och lilla present.

Träffade en jätteglad kille, som tog mig i hand och tackade för presenten, tände den och stälde på bordet. En kille (Tja, gubbe då) som blev så glad över tårtan.

Vi hann dricka kaffe o äta tårta innan resten ramlade in.

Vet ni, trots min ångest och panik över detta kalas så hade jag jättetrevligt!

Födelsedagsbarnet drack inget, samt en kompis och jag. Men herregud, jag hade hur trevligt som helst. Visserligen gick jag ganska tidigt. (Skyllde på AmosSkäms)

Hm, dessa stackars timmar hade jag ångest för en hel dag. Jag är nog lite knäpp.Obestämd

 Kerstin 

 

[Beavis]
2009-10-17, 19:02
#1

Ångesten du kände kom säkert av att du fruktade att han skulle bjuda på alkohol? Men ibland är det bara så att man är osäker på fester och känner man ingen är det ju ännu värre. Jag har kännt likadant men som du tvingat mig att gå och haft trevligt. Man måste ge saker en chans helt enkelt

Porklash
2009-10-18, 00:11
#2

Hur mycket energi har inte jag gjort av med genom att gruva sig i onödan? Jag försöker sluta med det. Men det är svårt.

va bra att det blev bra till sist Kerstin!

Jag vill också gå på en kul fest!

pEr

Upp till toppen