Etikettvi-som-är-anhöriga
Läst 8352 ggr
knas65
2010-02-04, 21:35

Att tackla hot om självmord???

Fy fan!!! Jag jobbar så med att frigöra mig.

Får hela tiden höra: Var är vi???

Kontrar med: Hur ska det kunna vara nåt "VI" när du till och med stjäl från mig???

Vad ska vi bygga ett "VI" på???

Tillit krävs, ärlighet, bla, bla, bla…

Fick nyss ett sms med texten: Du får ju ditt på annat håll. ( Han menar att jag är otrogen  bara tanken på ett förhållande igen gör mig illamående)

Att han inte orkar mer och att han tänker gå och hänga sig!!

Hur ska jag kunna stänga av oron?? Jag mår så illa just nu…. skakar…

Om han gör det, vilka skuldkänslor får jag dras med då tror ni??? Jag måste vara stark och inte köra dit.

Fy vad detta är jobbigt..Sinnesrobönen går igenom hjärnan oavbrutet.

Försöker hålla tvivlen på mig själv på avstånd…

Hjälp mig tänka, ni där ute. Det står jävligt stilla just nu!!!

FY FAN, JAG HATAR DETTA!!!!!

Porklash
2010-02-05, 10:07
#1

Vad är det han inte orkar mer? Att leva?

I så fall finns det inget du eller någon annan kan göra.

För mig låter det som han börjar bli desperat över att "förlora" dig och bara hotar men jag vet ju inte.

Du har ingen anledning att känna några som helst skuldkänslor. Han är vuxen och gör sina egna val.

Det är inte helt ovanligt att de beroende hotar på det där viset. Det är ett sätt att anspela på de medbereondes tro på att de är outbara. Om den beroendes liv är värdelöst utan den medberoende så är det nog sjukt i förhållandet utan själva missbruket.

Av samma anledning brukar de beroende inte heller bli konfronterade när man möter dem senare: - Va kul att du ångrade dig!

Utan det hålls tyst och allt går vidare på samma sätt.

Att sätta ord på saker är en hjälp. Det är ju därför delning fungerar. Helt plötsligt får känslor och tankar en konkret betydelse.

Tänk vad du känner och säg det sedan högt så ska du se vad mycket dumt och klokt som kommer ut. Allt kan du dock lära dig av… om dig själv och andra.

Och framförallt: Det viktigaste först och det är du.

Tror du han oroar sig över hur du mår nu?

pEr

kerstinjo
2010-02-05, 10:31
#2

Jag instämmer helt till pErs inlägg, så sanna ord.

 Kerstin 

 

knas65
2010-02-05, 10:44
#3

Ja, han säger att han inte orkar leva mer.

Jag blev så trött på alltihop i går kväll så jag ringde polisen…

De körde hem till honom och mötte honom utanför huset, påklädd och skulle på promenad…

Inte så värst påverkad, sa att han druckit 1 öl ( det klassiska svaret ) allt verkade ok enligt polisen…

(inte så hög promille men långt ifrån nykter i tankar o beteenden)

Fick påringning igen i luren och fick veta att det hade varit trevligare om jag hade kommit själv…inte polisen…Alltså ett spel för att locka dit mig. Han sa att han riggat allt för hängning men att han var för feg att genomföra det.

Han gjorde inte det, men försöker då lämna kvar oro hos mig genom att tala om att det är riggat o klart…

Jag ska sätta mig o prata högt o se vad det kommer fram..

Den sista raden du skriver tänder nåt inom mig…

Han tänker inte ett skit på mig och hur jag mår!!!

Då hade han inte gjort så här…

Han är så långt ner i sitt missbruk… synd att de inte körde in honom till PIVA…

Det hade nog varit det bästa just nu, men jag måste släppa det…

Fast det hade varit skönt att veta att han var under vård, det hade gett mig lite mer avslappning…

Tack för att ni svara på mina inlägg. De är till stor hjälp.

Gronstedt
2010-02-05, 13:52
#4

Jag instämmer också helt i #1!

Vad tror du hade hänt om du åkt dit? Hade han varit tacksam? Det är mer sannolikt att han hade skrattat åt dig och sagt "Där ser du, kan inte hålla dig borta!"

Om han hotar igen med att ta livet av sig, så svara inte, bry dig inte. Han är så feg att han inte ens kan ta livet av sig utan att försöka göra det till ditt ansvar. Inte ens det sista beslutet i sitt liv kan han stå för själv, utan försöker skylla ifrån sig!

Varje situation är unik och jag förstår att det sliter sönder dig, men OM han skulle göra det så ska du inte ha några skuldkänslor - absolut inte! Det är inte ditt fel, utan hans, vad han än gör.

Stå på dig, knas65, håll fast vid att det inte kan finnas något förhållande utan ömsesidig respekt. Och du är värd respekt!

[Beavis]
2010-02-06, 01:55
#5

Jag håller med ovanstående, oftast i dessa situationerna är självmordshoten just tomma hot för at kontrollera dig. Han vill ha dig tillbaka till vilket pris som helst och jag kan i princip lova dig att om du åker till honom när han hotar på detta vis kommer han att ägna tiden till att lasta sitt dåliga mående på dig och ge dig skulden till hans beroende och eventuella  framtida självmord etc…. ta ansvar för sig själv och sina handlingar är inget missbrukare gör generellt.

Stå på dig och ring polisen eller ambulans om han säger att han ska hänga sig igen. Säger han att #han ville att du skulle komma och inte polisen"kontra med att du ju inte hade kunnat hjälpa till  där om han gverkligen hade försökt…. för det hade du ju inte om du inte har vårdutbildning.

NaimaG
2010-02-07, 20:21
#6

Har du tänkt på att försöka begära besöks och kontaktförbud gentemot honom? Det betyder att skulle han då försöka kontakta dig eller besöka dig riskerar han fängelse. Ett annat alternativ är att byta telefon nr och eventuellt namn.

kerstinjo
2010-02-07, 21:01
#7

#6 Besöksförbud är inte det lättaste att få och det vill till att man har starka grunder att gå på.

Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få besöksförbud. 

Att sambon/ex:et hotar med självmord är inget som kan leda till ett besöksförbud.

Däremot kan man ansöka om ett generellt kontaktförbud, som innebär ett förbud att personligen söka upp den som förbudet skyddar, men också förbud att ta kontakt per telefon, brev, genom bud, genom telegram, e-post eller liknande.

Tyvärr så ger ett kontaktförbudet inte så mycket. Den som blir kontaktad måste kunna bevisa att kontaktförbudet inte följs, vilket kan vara jättesvårt. Ord står mot ord.

Byta telefonnummer kan delvis hjälpa. Men så länge man har samma adress, så är det ingen effektiv lösning.

Namnbyte? Ja, om personen i fråga väljer sitt mors namn som ogift eller tar pappans förnamn med tillägget son eller dotter, annars är det en kostnadsfråga.

Fängelsestraff för att man brytit ett besöksförbud eller kontaktförbud är väldigt ovanliga.

Jag tror att TS mest behöver hjälp med att tackla problemen. Stöd och hjälp.

Till "knas65" vill jag säga. Släpp taget, det är inte dina problem, inte på något sätt. Han vill ge dig skuldkänslor, det är så en missbrukare fungerar. Sjuka människor har sjuka tankar och gör sjuka saker.

Vad ger han dig? Vad tillför han i ditt liv?

Skuldkänslor. Du har ingen skuld i det här!

Ärlighet. Det finns ingen ärlighet, en missbrukare är suverän på att vända på allt. "Stackars mig."

Hota med självmord. Så ruttet, krasst uttryckt, men det är ruttet. Så fegt och så fruktansvärt fult att försöka lägga skulden på någon annan för de handlingar man själv är skyldig till. Men, så typiskt en missbrukare.

Men han är ansvarig för sitt eget liv, inte du!

Så släpp taget min vän och låt honom själv ta sitt eget ansvar,

 Kerstin 

 

NaimaG
2010-02-07, 21:19
#8

#7 Det kostar ingenting att byta förnamn det är helt gratis, proceduren tar cirka 2 veckor och efternamnet kan man ta antingen efter sin far eller moder. Så länge ett efternamn ligger i släkten har man rätt att byta till det.

kerstinjo
2010-02-07, 21:29
#9

#8 Visst kan man byta förnamn, men till vilken nytta?

Efternamn kan du ta efter far eller mor, som jag skrev i inlägg #7. Men du kan inte t.ex. ta din mormors efternamn som ogift om du inte har tillgång till alla uppgifter.

Vem har papper från folkbokföringen om sin mor-farföräldrars namn som ogift. Det är ej uppgifter man får gratis och vill man t.ex. ta det namnet mormor hade som ogift så kostar det ett par 1000:- att få det registrerat och godkänt.

Men ligger efternamnet för långt bak i släkten så har rättigheten att använda det försvunnit. Då måste man ha de personer som använder namnet medgivande.

Fast nu kanske vi kom lite ifrån TS's problem.

 Kerstin 

 

NaimaG
2010-02-07, 21:49
#10

#9 Det var vad jag gjorde många år sedan. Jag bytte till min mors namn som ogift (betala inte ett nickel men åt andra sidan hade jag det namnet i mitt dåvarande namn redan) samt att jag bytte förnamn av liknande anledning som TS. 

Nu vet jag ju inte hur hela historien ligger till för dig TS men har du försökt föreslå att han söker hjälp? Det han kan göra för att förebygga sitt kontroll beteende är att föra en sk "kontrolldagbok" där han dag för dag skriver ner vad det är han vill kontrollera och när han känner sin oro. I det skedet skall han enbart observera sig själv. Nästa steg är att bryta kontrollen vid en viss situation, han kommer då känna större oro men efter upprepade gånger kommer det upphöra. Kanske är det något du kan föreslå till honom.

Personer som har kontrollbehov, misshandlar eller mobbar har ofta haft det svårt i sin uppväxt och inte känt sig bekräftade vilket skapar ett oönskat beteende för att bli sedda.

Utifrån det jag läser verkar han ha kontrollbehov och förföljelsemani. Vill du på bästa sätt undgå honom är det enklaste sättet inte att bryta kontakten, det kan göra honom frustrerad och i värsta fall aggresiv.

Han kan om han vill få hjälp via en psykolog, även du kan söka hjälp hos psykolog eller kurator där de kan hjälpa dig med hur du skall gå tillväga för att slippa oroa dig över honom eller kanske hjälpa honom på bästa sätt.

Upp till toppen