Etikettvi-som-är-anhöriga
Läst 2282 ggr
barbanymf
2010-03-23, 12:57

att prata med förälder

Hej! Vad skönt att det finns ett forum för beroenden.Här är mitt dilemma;

Min far har sedan länge druckit öl varenda dag, ibland mer eller mindre. Nyligen har han gått över till vin och sprit. Lever inte med mina föräldrar längre, så jag vet inte hur han beter sig.. men han brukar vara väldigt glad.. men denna övergång oroar mig ändå.

Hur tar jag upp det här? Alla i familjen kan skoja lite om hans drickande, men det känns inte som att det tas på allvar - särskilt inte från hans sida.'

Vad ska jag göra?

Taclsam för svar-

Zabbio
2010-03-31, 20:09
#1

Har inget svar att ge men önskar i alla fall lycka till :)

(Det är ju aldrig roligt att skriva ett inlägg ochinte få svar)

Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.                                         

Porklash
2010-03-31, 20:22
#2

oj den här verkar fler än jag missat att svara på! Tack till Zabbio som uppmärksammade den!

Du kan ju bara säga att du är orolig över hans drickande nåt annat kan du ju inte göra? Då har du ju sagt vad du känner.

Eller fattar jag inte vad du menar?

pEr

[Beavis]
2010-04-01, 23:37
#3

Jag tror att porklash är inne på rätt spår. Alltså alla i din pappas omgivning är ju medvetna om att han dricker, men ingen vågar säga till honom på allvar utan skämtar om det.

Det är dags att markera att festen är slut, det är inte roligt längre….

Om du orkar och klarar det så sätt dig ner och prat med honom och förklara att du är orolig över hans alkoholism. Du är villig att hjälpa honom hjälpa sig själv men att han måste vilja själv.

Markera att du inte vill se honom gå ner i "fördärvet " (i brist på bättre ord). Var noga med att intye låta honom skämta bort det.

Som du vet om du läst runt på sajten finns det massor av olika stödgrupper för anhöriga och missbrukare med flera, där ni kan söka stöd, för att inte tala om här då Glad

Lycka till

Mirjami-78
2010-04-04, 03:44
#4

Om det är ett problem skulle jag försöka ta upp det lite försiktigt till att börja med och "kolla" läget hur han själv upplevet det. Är han villig att få hjälp för det hela om det är ett problrm så skulle jag stötta han på vägen helt klart.

Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.

Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!Cool

kerstinjo
2010-04-04, 13:11
#5

Min första tanke var att du egentligen inte kan göra så mycket, det är hans val.

Men naturligtvis ska du ta upp det med honom och berätta hur du ser på situationen, att du är orolig över hans drickande och att du är bekymrad över hans ökade konsumtion.

Men det är oväsentligt vad han dricker.

Varför skojjar resten av familjen om hans ökade konsumtion? Är de rädda för att konfrontera honom? Kolla gärna av med dem först hur de ser på hans drickande utan att de får skojja bort det.

För det här inget "skoj", det är en "lek" med att bli beroende som din pappa håller på med. Nej, inte att bli beroende, för det är han redan, men ett beroende förminskas aldrig om man inte gör något åt det och din pappa går helt klart åt fel håll.

Ta du ett samtal med honom, men jag tror inte att han kommer att se sitt drickande som något problem (det gör inga beroendemänniskor) och han är ju glad så han kommer säkert att undra vad som är problemet.

Läs gärna mer på http://www.al-anon.se/ och ta kontakt med dem. Inte för din pappas skull, utan för din. För det finns bara en enda person här i världen som kan få din pappa att sluta att dricka - han själv!

 Kerstin 

 

Kia
Kia 
2010-04-04, 19:34
#6

Min spontana reaktion till detta är att på vilket sätt har du pratat med de andra i familjen? Har du satt dig ner med din mamma och verkligen frågat hur hon har det och hur allvarligt det är? Hon är garanterat medberoende skulle jag gissa så det är inte alls säkert att hon är mottaglig för att lyssna på dig. Men kanske har hon nått en punkt där hon fått tillräckligt de vet man ju inte förrän man pratat med dom och känt av läget. Nu vet jag ju inte om det är precis det du har gjort, men det är iallafall en väg som jag hade tagit till att börja med. För kanske kan Ni vara starka ihop när ni konfronterar din pappa tänker jag då.

Kram Kia

Upp till toppen