Tycker frågan är lite konstig. Det är svårt att veta om det var rätt eller fel i bemärkelsen om du är beroende eller inte men jag ser det som att din mamma är orolig för dig och gör vad hon tror är det bästa. Självklart kan man bli breoende av cannabis. Man kan bli beroende av det mesta om det vill sig illa.

pEr

Haha jag har många konstiga frågor!

Indaa, jag tror nog att din mamma brottas med samma fråga. Det är nog inte lätt för henne heller det hon har gjort.

Förstår att du ställer frågan, men håller med ovan, att det inte finns något givet svar på det.

ja konstig var fel ord. Jag menar mer att det är mer eller mindre omöjligt att veta eftersom jag/vi är utomstående.

Fast om jag tycker nåt så strunta i ilskan i det här fallet. Den hjälper dig inte ändå tror jag. Acceptera och jobba med hur det nu är blir mitt råd.

pEr

Cannabis är ofta inkörsporten till andra tyngre droger.Din mamma vill nog försöka stoppa i tid och känner sej kanske maktlös ensam och behöver uppbackning.Har hon berättat för dej om sin oro men du slagit bort det?

Som#4 oxå säjer är det svårt att veta för oss utomstående,men kanske hon har sett på nära håll vad droger kan ställa till med,och som mamma vill hon givetvis inte något ont händer dej.

Visst har du rätt att känna ilska,du kanske känner dej sviken oxå och rädd för vad som nu ska hända-det är normalt.Din mamma har säkert haft svårt för att ta detta steg,men hon har gjort det av kärlek till dej och jag hoppas hon finns med dej under din nu jobbiga tid och att du får den hjälp du har rätt till.

Skriv gärna "av dej"här om du vill,det är ett bra bollplank och inga frågor är konstiga,det behöver du inte tänka på.

Lycka till kramar

Jag hålle helt med föregående talare i bedömningen av din mors agerande. Cannabis är ofta inkörsporten till tyngre droger, det vet säkert din mamma och som du säger du är beroende av Canabisen, Du nämner inte om du själv vill bli av med ditt beroende? Vill du det så har du ju nu fått en jättechans att få hjälp.

Se det så istället för att vara arg på din mamma.

Indaa, mitt förslag och det är bara ett förslag är att ge det en chans. Jag tror också att din mamma antagligen bara bryr sig om dig och även om man kan känna ilska så längre fram tror jag du kommer fram till just ditt svar på frågan om det var rätt eller fel.

Du kommer aldrig få veta om du inte prövar tror jag och självklart kan man vara beroende av Canabis och jag tror man kanske kan vara beroende av bara Canabis utan att gå in i andra droger faktiskt. Det är många som kommit till insikt att Canabis är deras problem och huvuddrog.

Ge det en chans men för att du vill ge det en chans.

Kram Kia

Skulle ngn av mina 2 barn börja anv droger cannabis eller nå annat så skulle jag anmäla på studs.

En förälder vill sina barn bara väl.

Tycker din mamma gjort helt rätt! Hon gör det för att hon älskar dig och är rädd om dig! Hade mina barn missbrukat något så hade jag släpat med dem dit på studs!!! och de är 24 0ch 26

Var glad att din mamma bryr sig om dig och försök ta emot den hjälp som du nu har möjlighet att få! Droger är skit och gör ingen lycklig annat än mycket kortsiktigt!

oj.. :o jag är 17. okej jo men jag börjar förstå nu, ibörjan vart jag bara så arg. :/

Jag förstår att du blev sur, för du är dels tonåring och håller på att frigöra dig ifrån dina föräldrar, dels har du säkert i mycket svalt skitsnacket om att vcanabis inte är farligare än en cigarett. Men faktum är att Canabis är en farlig drog som på sikt kan leda till ännu farligare droger.

I brist på¨alternativ förstår jag att din mamma gick till soc mm för att hjälpa dig. Se det som just det att hon vill hjälpa dig, inte ge dig problem och skämma ut dig inför dina "kompisar".  Jag lovar dig att när du blir äldre och får mer åerspektiv så inser du att du inte vill röka canabis och definitivt inte hänga med folk som gör det. Det leder ALDRIG till något positivt i slutändan.

Lycka till Indea och välkomna den hjälp du nu får av din mamma och samhället innan det gått  för långt, Avvänjningen är jobbig men inte lika jobbig som det blir om du hamnar i tyngre missbruk längre fram.

Jag vet inget om just din situation i helhet,därför är det svårt att veta om det var rätt eller fel i just ditt fall.

Jag förstår mycket väl att du blev arg på din mamma,särskilt om hon gick bakom ryggen på dej och inte berättade innan att hon skulle anmäla. Men tänk på att hon inte gick och anmälde dej för att jäklas,utan enbart för hon vill ditt bästa och ville hjälpa.

Att upptäcka att ens älskade barn använder droger är offta en chock för föräldrarna,det skapar stor rädsla och oro. Hon ville att du skulle få hjälp och ansåg att det bästa hon kunde göra var att anmäla till soc, hon mådde säkert inte alls bra av att behöva göra anmälan,men ansåg kanske att det var det bästa hon kunde göra för dej i den situationen.

 Jag vet att cannabis kan vara kraftigt beroendeframkallande,men långt ifrån alla som provar fastnar i det ,sådant är individuellt. Många anser att det är en inkörsport till tyngre droger, det är säkert inte ovanligt ,men jag håller inte med. Jag anser att det är alkohol som är den största inkörsporten,det är offta på fyllan(inte alltid) när omdömet är dåligt som folk börjar prova lite olika andra droger.

Var grymt tacksam för att du har en mamma som bryr sig så mycket! Hon riskerar alla dina hårda ord, allt ditt förakt, omgivningens dömanden och mycket mer bara för att rädda dig.

Det är klart att man kan bli beroende av cannabis och vill det sig riktigt illa så går man vidare i "beroendesvängen".

Mitt missbruk började med cannabis och slutade i katastrof.

Det blev inte bara något år av haschrökning utan det blev många, många år av ett beroende. Inte bara hasch, det gick över till morfin och amfetamin.

Tänk vad detta "lilla oskyldiga" haschrökande kan ställa till med. Inte nog med det, för var "marknaden" tom, så fanns det alkohol och benzo att ta till.

Så mitt "oskyldiga" haschrökande förde med sig ett gravt missbruk.

När jag ser tillbaka på mitt liv, så hade jag varit otroligt tacksam om någon hade reagerat i tid. Om någon sagt; Kerstin, det är nog nu!

Jag är mamma till ett par tjejjer och skulle jag upptäcka att det rökte hasch, så skulle jag omedelbart ta tag i situationen.

Samtal med tjejjerna först och skulle de inte lyssna, så skulle jag absolut inte dra mig för att kontakta soc eller missbruksenheten. Men jag skulle inte göra det utan att berätta först.

Jag vill inte säga att din mamma gjorde rätt eller fel. Men jag ser en mamma som bryr sig om sin dotter och vill henne väl. Var tacksam för det!

Svårt att säga…beror lite på hur gammal du är. rökte själv dagligen i fjorton år, visst blir man beroende av cannabis, kanske inte på samma sätt som av andra droger. jag ser det mer som ett själsligt/psykiskt beroende. så länge du bor hemma bör du chilla, är du myndig är ansvaret i dina händer. good luck

Det är ju numera medicinskt konstaterat vad jag redan har stt och säkert ni andra med erfarenhet? Att Hasch och marijuana skadar hjärnan särskillt hos unga användare så om du går in i ett missbruk nu i tonåren så riskerar du att skada din hjärnas utveckling ordentligt.

Så kan du avbryta ditt missbruk nu innan det gått allt för långt var tacksam det finns alldeles för många gamla hasch pundare som e helt slut mentalt.

Jag är helt övertygad att din mamma har gjort detta hela med omtanke till dig. Även om du är förbannad på henne just nu så kanske du en dag tackar henne.

Hade någon ut av mina barn missbrukat något hade jag inte tvekat att anmäla dem. Det helt enkelt för att jag bryr mig om dem.

Det som jag tror är allra viktigast när man ska lägga av är att lämna sina gamla lekkamrater och lekplatser och vad jag menar då är att du måste kanske titta på vem dy umgås med.
Det är inte lätt att stå emot men jag lovar att det finns andra människor som inte använder droger där du säkerligen kan få massor av vänner. Det gäller att våga bryta och har du din mammas stöd så använd dig av den , för jag tror som så många andra att hon bryr sig om dig och att det var hennes syfte från början. Men det svaret har bara du. Hoppas det går bra för dig. / Kia

Jag hade också blivit sur och känns som hon fattat beslut ovanför mitt huvud. Men man anmäler inte sina barn för att jävlas på något sätt. Även om jag inte känner din mamma så kan jag säga med stor säkerhet att hon funderat mycket över detta och sedan anmält för att hon älskar dig, är orolig för dig och vill hjälpa dig. Kan du prata med din mamma så gör det. Säg hur du känner och tänker och försök att hålla dig lugn och inte anklaga henne. Se det som att hon bett om hjälp för att kunna hjälpa dig. Lycka till och försök ta tillvara på en så omtänksam mamma som du har. Alla har inte föräldrar som lägger sig i och försöker göra någon skillnad. Dom som inte har det brukar det gå käpp rätt åt skogen för tyvärr. Så ta all hjälp du kan få nu när du blir erbjuden den.