En mig närstående äldre kvinna har hjärtproblem och har nyligen blivit betydligt sämre. Kvinnan är i alla avseenden klar i hjärnan och kan förstå och göra sig förstådd utan problem. Personalen på äldreboendet där hon vistas ville ha anvisningar för hur de skulle förfara om hon skulle få hjärtstillestånd. Om hon får det och skulle bli upplivad vore risken nämligen stor att hon skulle bli sängliggande och aldrig komma på benen igen. Ska de sätta in återupplivningsförsök i en krissituation?

En befogad fråga, förstås - om de hade ställt den till kvinnan själv. Men det gjorde de inte. De frågade hennes dotter! Som svarade att det är inte ett beslut hon tänker ta så länge hennes mor är klar i skallen.

Men hur F*N kan personalen fråga någon annan än den berörda personen, så länge den är klar och kan kommunicera? Är de gamla på boendena totalt omyndigförklarade oavsett mental status? Man blir ju mörkrädd!