Etikettberoende
Läst 2137 ggr
sannixan
2010-06-22, 14:34

farväl alkohol

Tack för att det mellan oss sprack.

Skönt att vakna utan dej,nej du ska inte knäcka mej.

Många långa svåra år vi haft,ja du är inte hallonsaft.

Du fanns alltid där,alltid när jag behövde dej.

Men nu kan du inte längre hjälpa,snarare stjälpa.

När jag behöver tröst tar jag en riktig vän till mitt bröst.

Ångest,depression,panikattacker,svettningar,skam det

kan du ge.

Du är ingen snäll fe.

På dej är det lätt att skylla när man tar sej en fylla.

Men nu jag plockar bort dej från min hylla.

Nu mitt liv jag ska förgylla

Sanna 5/8-08

[Beavis]
2010-06-22, 16:55
#1

Låter som en bra idé. Lycka till med det och att du aldrig mer behöver vakna med huvudvärk och ångest

kerstinjo
2010-06-22, 19:41
#2

"sannixan" Du är underbar! Lycka till min vän.

Tusan, jag var ett "hopplöst" fall, men jag fixade det och det gör du också!

STOR kram!

 Kerstin 

 

candycandye
2010-06-22, 23:15
#3

Så jäkla bra skrivet!Du kommer klara dig galant!

sannixan
2010-06-23, 00:29
#4

tack för all respons.det kommer snart en dikt om hur jag mår idag.att man kan vara så här lycklig är helt ofattbart.ja jag har fått ett helt nytt liv igen.jag kan förklara lite vad som hände mej i december.hade jag haft samma vanor då som förr så hade Gud stängt min dörr för gott.jag drabbades av hjärtrusning och fick göra en ballongsprängning.mitt högra kranskärl var helt igenkorkat.som tur var så låg jag på sjukhus när detta hände..hade en puls på 273.jag sprang nog 30 maratonlopp inom 3 minuter sen såg jag ljuset med massa vackra änglar,det var så vackert men min mamma skickade tillbaka mej till jorden igen.min mamma har alltid vakat över mej..våra nära och kära hjälper oss från himlen när vi har det svårt.jag låg på sjukhus i 3 veckor och var bevakad dygnet runt genom elektroder…fick inte gå utanför avdelningen ens.när jag kom hem drabbades jag av panikångestattacker och dödsångest.en dag så bestämde jag mej för att inte vara ett offer utan ta till vara på livet….ta inte allt för givet.att bara vara här och nu och släppa allt.det gick bättre och bättre….men jag var rädd hela tiden att drabbas av hjärtrusning.jag fattade att jag har något att göra på denna planet.jag ska börja föreläsa om hur man kommer tillbaka till livet.jag har ju gjort det en gång förut.skulle nog kunna skriva hela natten om detta.ha det gott därute.

en lycklig sanna

[Beavis]
2010-06-23, 00:41
#5

Har du tid och lust så tycker jag du ska göra det… Jag är övertygad om att det är många som vill läsa och höra din historia. roligt att du blev fri irån drogerna hoppas att du klarar dig nu när du verkligen vill leva.

sannixan
2010-06-23, 00:43
#6

inget kan stoppa mej nu….jag ska bli minst 82 år.

[Beavis]
2010-06-23, 01:38
#7

oj, i dagsläget tycker jag 40 är en bra maxgräns själv. Men det är ju olika hur man känner sig. hoppas du når ditt mål

kerstinjo
2010-06-23, 10:49
#8

#7 40? Hm……det var ett tag sedan!Skrattande

 Kerstin 

 

[Beavis]
2010-06-23, 12:20
#9

jag är 36 så jag är väll inte så hoppfull antar jag??

Upp till toppen