vad är egentligen normalt? i dagens samhälle har de flesta någon form av beroende eller personlighetsstörning, så egentligen är det ju vi som är normisarna och de andra som är avvikande.

"Normal" är jag inte och kommer aldrig att bli.

Jag är fullkomligt normal.

pEr

#3 I like!

usch jag hatar ordet normal.det är lätt att säga att hon är inte riktigt normal så fort jag gör nåt knasigt.jag är knäpp fast på ett friskt och sunt sätt.stryker det ordet ur mitt språk nu.

Det finns inget som är normalt det är en subjektiv bedömmning av något fenomen eller person

#6 Så sant, så sant!

Normalt är något som inte är avvikande, rörande någon, flera eller alla egenskaper enligt en standard. Vad som anses vara acceptabelt beteende hos människan styrs av sociala normer.

Det är ju egentligen ganska lätt att förstå innebörden av det ordet. Att man handlar på ett visst sätt, acceptabelt, som en konsekvens av något annat är normalt.

Jag är också fullkomligt normal. Trots att jag ibland undervärderar, överreagerar, analyserar för mycket osv.

#8 ja det är så rätt, men vad är standarden? och hur mycket måste man avvika för att vara onormal? Vnligtvis är det den dominerande klicken i flocken som bestämmer, men hur bra överenstämmer egentligen de med normen?

Jag kan inte standarden utantill. Enklast är ju att titta på hur det är med djur där beteendet studeras inom psykologi, etologi, beteendeekologi och sociobiologi t.ex.

Anses du inte vara normal så har du förmodligen någon sjukdom eller annan avvikelse som utmärker sig ganska mycket. Sedan finns det väl olika grader av detta också. Men att man känner starka känslor i olika mängd olika stunder, på grund av olika anledningar är inte särskillt avvikande. Sunt förnuft.

Då är jag onormal och passar inte in. Men det visste jag egentligen innan.

Passar in? Det kan man väl mycket väl göra ändå, det finns många som inte är som alla andra.

Jag avviker i från mängden med handikapp, sjukdomar och utseende och har alltid gjort. Så som en vit häst har jag alltid stötts ut och levt i utkanten av flocken. men jag har väll haft förmånen att hitta en liten flock av andra avvikare att tillhöra. lockdjur e man ju trots allt.